Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyblæus, 2. Axel - Nyblom, 1. Carl - Nyblom, 2. Helena - Nyblom, 3. Knut Manasse - Nyblom, Elsa - Nybom, Johan - Nyborg (stad) - Nyborg (gods) - Nyborgs yllefabrik - Nybro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Nyblom—Nybro
246
(1821—99), prof, i praktisk filosofi i Lund 1856
—86. N. tillhörde den Boströmska skolan och
behandlade särskilt religionsfilosofi och
samhälls-lära (”Om statsmaktens grund och väsen”, 1864).
Hans mest betydande verk är ”Den filosofiska
forskningen i Sverige” (4 dir, 1873—97). N.
söker i den svenska filosofien uppvisa en
kontinuerlig utveckling från Boèthius och Höijer
över Geijer, Biberg och Grubbe fram till
Boström. Det karakteristiska för svensk filosofi
finner han ligga i strävandet att utbilda
personlig-hetsidealismen under reaktion mot det panteistiska
betraktelsesättet. Tills, m. K. R. Geijer utgav N.
”Samuel Grubbes filosofiska skrifter i urval” (7
bd, 1876—84). — Jfr F. Wulff, ”Ur Axel
Ny-blæi korrespondens” (1921) och ”Axel och
Gustaf N.” i ”Under Lundagårds kronor. Ny
samling” (s. å.).
Nyblom. 1) Carl Rupert N., estetiker,
författare (1832—1907), fil. dr 1857, docent i
estetik 1860 och prof, i estetik, litteratur- och
konsthistoria 1867; allt i Uppsala. N. utvecklade en
livlig författarverksamhet inom professurens
olika områden; nämnas må ”Estetiska studier” (2
bd, 1873—84), monogr. över J. T. Sergel (1877),
en mängd kritiker i tidningar och tidskrifter, i
vilka han förde ”den sunda realismens” talan.
Han skrev även lyrik (”Valda dikter”, 1876).
Postumt utkommo ”En sjuttioårings minnen” (3
bd, 1908), älskvärda och intressanta. 1865—68
utgav han Svensk Litteraturtidskrift. N. var en
sällsynt livfull föreläsare, och inom
konsthistorien betecknade hans väckande undervisning en
nyhet i svenskt universitetsväsen. Led. av Sv.
akad. (1879).
2) Helena Augusta N., f. Roed, den föreg:s
hustru, dansk-svensk författarinna (1843—1926).
Hon utgav ett stort antal längre och kortare
berättelser i sv. övers. (”Noveller”, 4 bd, 1875—
81, ”Dikt och verklighet”, 2 bd, 1890, romanen
”Högvalla”, 1907, ”Sju flickor”, 1915, m. m.),
fantasifulla sagor (”Det var en gång”, 2 bd, 1897
—98, m. m.), känslostarka och melodiska dikter
på danska, ”Mina levnadsminnen” (2 bd, 1922)
samt essäer och kåserier. — Litt.: Holger
Nyblom, ”Föräldraminnen” (1949), ”Två väninnor”
(i95o).
3) Knut Magnus (M a n a s s e) N., de
förege son, skådespelare, regissör och
skriftställare (1870—1949). N. anställdes 1895 vid
Dramatiska teatern, sedan han 1893—95 genomgått dess
elevskola. 1898 blev han knuten till Albert Ranfts
olika Stockholms-scener, vilka han tillhörde i
närmare 30 år. I operetten vann N. sympatier för
sin musikaliskt säkra och i spelet roliga
framställning av Fairfax i ”Geishan”, Trascapatrullo
i ”Frihetsbröderna”, Paul Aubier i ”Operabalen”
och Simeon i ”Fru Potiphar”, men han
intresserade även inom komedien och lustspelet. Sin
musikaliska talang odlade han f. ö. särsk. som
medl. och hedersdräng i ”Orphei drängar”. Jämte
skildringar från detta sällskaps verksamhet (1913
och 1928) har han utg. ett flertal skrifter i
musikaliska ämnen. — G. 1900 m. skådespelerskan
Eva Hamrin, f. Swensson (d. 1931).
Nyblom, E I s a Kristina, f. Blomberg,
journalist, författarinna (f. 1890 18/s). N. studerade
sång och teater 1908—11, arbetade för Dagens
Nyheter som social uppslagsgivare, grundade tills,
m. hemkonsulenten Thora Holm-Lundberg tidskr.
Husmodern 1917, var bitr. red. i
Vecko-Journalen 1924—28, huvudred. 1928—43. N. har skrivit
personligt färgade, kulturhistoriskt hållna
memoarer, burna av humor och socialt patos, en
brett upplagd familj ehistoria ur västmanländsk
och stockholmsk högre medelklass: ”Strängt
personligt” (1945), ”När hjärtat var ungt” (1946),
”Kvinna u. p. a.” (1948), ”Mina ängder gröna”
(1950) och ”Kvinna för en dag” (1952),
ungdomsböckerna ”Förtrollad sommar” (1947) och
”Vind för våg” (1951) samt romanen ”Flickan
som inte sa nej” (1949). — G. 1913 m.
journalisten Erik N. (1873—1947), medarb. i Dagens
Nyheter under pseud. Mac.
Nybom, Johan, poet (1815—89), student i
Uppsala 1835, vistades där och i Vassunda
närbelägna prästgård till 1852, bosatte sig i början
av 1860-talet i Västerås. N. var en mycket
alsterrik författare, särskilt av tillfällighetsvers, och
åtnjöt stor popularitet som studenternas skald.
Hans ”Samlade dikter” utkommo i 4 bd 1844—
48 (4æ uppl. 1880, med biogr. av C. R. Nyblom).
Mest kända äro ”Giv akt!”, ”Så säga Sveriges
studenter”, ”Fansång” (”Stå stark, du ljusets
rid-darvakt”; tonsatt av G. Wennerberg) och
”Nia-gara”.
Nyborg [ny’bår], stad i Danmark, på Fyns
östkust, längst in i Nyborg fjord vid den smalaste
delen av Stora Bält; c:a 10,600 inv. — N. var
Danmarks första huvudstad och en av de mest
betydande städerna under medeltiden. Här höllos
flera riksmöten (danehof). Stadens privilegier och
stadsrätt förskriva sig från 1200-talet. Den har
flera gånger utsatts för stora förödelser, bl. a.
under grevefejden (1534—36) och de svenska
krigen 1658—59. N. är starkt präglat av
ångfärje-trafiken på Själland och är Danmarks största
oljehamn; bland dess industrier märkas
gju-terier och bryggerier. N. har utmärkt badstrand
och är omtyckt som rekreationsort och
kongressstad. Nyborgs slott (Danehofslottet),
Nordens äldsta kungaborg, är uppf. 1170 och restaur.
1918—22. Det omgives av gamla fästningsverk
från 1540 med Danmarks största fästningsport,
Landporten (fr. 1666). De äldsta byggnaderna
f. ö. äro Dronning Margrethes Kirke (1388),
Korsbrödregaarden (1396) och Mads Lerches
Gaard (1601).
Nyborg, gods i Håtuna sn, Uppsala län, vid
Ullevifjärden av Mälaren; 682 har. Medeltida
kloster- el. kyrkogods, som indrogs till kronan
vid reformationen och av Johan III förlänades
el. såldes till Johan Ulfsparre; manbyggnaden
ombyggd av P. J. Högfelt.
Nyborgs yllefabrik, a.-b., gr., 1905, driver i
Norrköping ullspinneri, ylleväveri, appreturverk
och färgeri. Omkr. 500 anställda.
Nybro, Kalmar läns yngsta stad, 28 km v. n. v.
om Kalmar; 6,72 km2, 7,701 inv. (1954). På den
plats på en rullstensås i Madesjö sn, där seder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
