Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyström, 3. Erik - Nystörm, Bengt - Nyström, Carl Gustaf - Nyström, Johan - Nyström, Per - Nyström-Stoopendaal, Jenny - Nysund - Nysvenska Studier, Tidskrift för Svensk Stil- och Språkforskning - Ny Svensk Tidskrift - Nysätra (Västerbotten) - Nysätra (Uppsala län) - Nysört - Nythomism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293 Nyström—Nythomism 294
Research”. N. har verksamt understött svenska
forskare, som arbetat i Kina för studium av den
paleozoiska floran i Shan-si. Vidare har han (1914
—17) arbetat vid Kinas geologiska undersökning
och sedan 1929 på provinsregeringens anmodan
varit ledare av väg- och bevattningsarbeten samt
nödhjälpsarbeten. N. har utgivit ett flertal
vetenskapliga skrifter o. a. arbeten, bl. a. ”Det nya
Kina” (2 bd, 1913—14), ”Det nyaste Kina”
O936), ”Kinas kvinnor och Madame Chiang
Kai-shek” (1940).
Nyström, Bengt Engelbrekt, skolman,
författare (f. 1886 2%), fil. mag. i Uppsala 1910,
adjunkt vid Södermalms högre allm. lärov. för
gossar, Stockholm, 1919—51, har tills, m. lektor
H. Olsson utg. läroböcker i matematik. N.
debuterade som lyriker 1907 med ”Vilsna vindar”
och har sedan utg. diktsaml. ”Kavaljersparoller”
(1912), ”Min örtagård” (1920), ”Jordens oro”
(1929), ”Rymden klarnar” (1934), ”Under Vår
Herres himmel” (1936), ”Levande jord” (1938),
”Nådatid” (1940), ”Jord och himmel” (1942),
”Floderna sjunga” (1944), ”Höstdagjämning”
(1948) och ”Jordens röst” (1950); ”Valda
dikter” (1946). N:s formsäkra lyrik anknyter
tekniskt till äldre diktning; den tolkar än
personliga upplevelser, än hans kristet färgade livssyn.
En personlig karaktär ha också N:s romaner,
”Var som en människa” (1941), ”Sent ute”
(1943), ”Kring en dagbok” (1945), ”Semester”
(1946) och ”Kajsa” (1947). ”De fyra
strömmarna” (1949) och ”Sörjen icke” (1951) innehålla
minnen. ”Magisterns språkstund” (1943) är en
poj kbok.
Nyström, Carl Gustaf, finländsk arkitekt
(1856—1917), verkade länge som lärare i
byggnadskonst vid Polytekniska inst. och blev 1907
prof, vid Tekniska högsk. i Helsingfors. N. har
med impulser från antiken och renässansen där
uppfört bl. a. Riksarkivet (1890), Nordiska
för-eningsbanken (1898, i röd finsk granit) och flera
univ.-inst. samt i Åbo konstmuseet (1904).
Nyström, Johan Fredrik, skolman, politiker
(t855—1918), doc. vid Uppsala univ. i historia
1884—88, i statskunskap 1888—1902, t. f. lärare i
geografi 1892—1902, samtidigt från 1890 lektor
vid Uppsala högre allmänna lärov.; från 1902
lektor vid Högre reallärov. i Stockholm. Tidigt
verksam som politiker av den alinska skolan, var
N. led. av F. K. 1900—11 och 1916—18, av A. K.
1912—U- Han var stark protektionist och
konservativ samt nitiskt verksam inom högerns
organisationer och press. Han utgav åtskilliga
vetenskapliga arbeten och mycket använda
läro-och handböcker, bl. a. ”De nordiska ländernas
statskunskap” (1909) och ”De mellaneuropeiska
ländernas statskunskap” (1911).
Nyström, Per Ingvar, historiker, ämbetsman
(f. 1903 21/ii), fil. mag. 1931 och fil. lic. 1936 i
Lund, tillhörde red. för tidskr. Ateneum 1933—35
och har i tidskr. Scandia publicerat ett antal
uppsatser rörande svensk 1500- och 1600-talshistoria
samt den materialistiska historieuppfattningen.
1939 blev N. ombudsman i Svenska
bankmanna-förbundet, ingick 1943 som sakkunnig i Social-
dep. och var statssekr. där 1945—50. Sedan sistn.
år är N. landshövding i Göteborgs och Bohus
län. Han var ordf, i styrelsen för Socialinst.
1947—50 och är sedan 1951 ordf, i Radionämnden.
Nyström-Stoopendaal, Jenny, målarinna,
illustratör (1854—1946), studerade först vid
Konstakad. och därefter i Paris, där hon deltog
i opponentrörelsen 1885. N. ägnade sig framför
allt åt att illustrera barnböcker och ungdomstidn.
m. m. Som barnskildrare i en av Carl Larsson
något inspirerad stil av ganska känslomässig art
nådde N. en mycket vidsträckt popularitet. —
G. 1887 m. läkaren D. Stoopendaal.
Nysund, sn i Örebro län, Edsbergs hd, på
Kilsbergens, Tivedens och Bergslagens sluttningar
mot Skagern (68 m ö. h.) ; 285,36 km2, 1,856 inv.
(1953). Delas av Letälven i en västlig
Värmlands-del och en östlig Närkesdel samt genomdrages i
ö. av Svartåns sjörika dal. 2,794 har åker. Jfr
Svea älv. Egendomar: Ölsboda, Billinge och Sund.
Kyrkan av trä urspr. uppf. 1638—41. Ingår i
Rudskoga och N :s pastorat i Karlstads stift,
Visnums kontrakt. Tillhör storkommunen Svartå.
Nysvenska Studier, Tidskrift för
Svensk Stil- och Språkforskning,
utges sedan 1921 av prof. O. östergren med fem
h. årl. (tills, m. B. Hesselman till 1952). Den är
en forts, av Språk och Stil.
Ny Svensk Tidskrift började utges 1880 av
Axel Lundström och Adolf Lindgren samt
redigerades 1882—90 av Reinhold Geijer. Den
uppgick i Svensk Tidskrift.
Nysätra, kommun i Västerbottens mell.
domsaga, i kustlandet s. om Skellefteå; 390,96
km2, 3,625 inv. (1953). Småbergigt skogsområde;
jordbruksbygd. Osttillv. 4,928 har åker. Vid
kusten municipalsamhället Ånäset. I N. Gumboda hed
(Västerbottens reg:s övningsplats 1649—1897) och
Gumbodahamn. Kyrkan av trä är från 1707.
Pastorat i Luleå stift, Västerbottens n. kontrakt.
Nysätra, sn i Uppsala län, Lagunda hd, v. s. v.
om Uppsala, vid länsgränsen; 62,37 km2, 541 inv.
(1953). Har slättbygd närmast örsundaån, f. ö.
småkuperade skogstrakter. 1,969 har åker.
Egendom: Ryda kungsgård (statens). Kyrkan
härstammar från 1400-talet. Ingår i Torstuna, österunda,
Härnevi och N. pastorat i Ärkestiftet,
Fjärdhundra kontr. Tillhör storkommunen Lagunda.
Nysört, se Rölleksläktet.
Nythomfsm, ett led i en större helhet,
ny-skolastiken, som uppkom i Italien, Spanien,
Frankrike och Tyskland i mitten av 1800-talet och
innebar en pånyttfödelse av den medeltida
teologien och särsk. filosofien. Inom denna större
rörelse är n. den mest betydande faktorn och
betecknar en filosofisk-teologisk riktning, som
sedan omkr. slutet av 1800-talet söker sig tillbaka
till Thomas ab Aquino, dels för att genom en till
grunden gående filosofisk forskning klarlägga
hans filosofi och teologi, dels för att genom en
uppgörelse med den nykantianska och
positivis-tiska filosofien återuppliva en realistisk filosofi,
som icke endast reproducerar den medeltida
Thomas utan söker göra hans filosofi
frukt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
