Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O (bokstav) - O (kemi) - O’ - Oahu - Ojaca - Oakhill - Oakland - Oak Park, Oak Park Village - Oak Ridge - Oaks, The - Oas - Oasis - Oasis sahariennes, Saharaoaserna - Oavsättlig, inamovibel - Oaxaca, Oajaca - Oaxen - Ob (flod)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
O—Ob
356
O är femtonde bokstaven i svenska
alfabetet; det fanns i ung. samma form i
forngrekiska och identiskt lika i latinska
alfabetet.
Som romerskt taltecken är O = u, O =
11,000. O betecknar väderstrecket öster (ost).
— På svenska automobiler betecknar O
Göteborgs och Bohus län. — O el. Q (omega) är
internationell förk. för ohm.
O, kem. tecken för en atom syre.
O’ i irländska släktnamn ofta första
samman-sättningsled (t. ex. O’Brien, O’Connell),
betecknade urspr. härstamning (ättling).
Oähu, den näst största av Hawaiiöarna.
Oajaca [åaka’ka], se Oaxaca.
Oakhill [åu’khil], it. statens
legationsbygg-nad på S. Djurgården, Stockholm, uppf. 1910
—11 efter ritningar av F. Boberg för prins
Vilhelm och prinsessan Maria.
Oakland [åu’kland], stad i Kalifornien,
U.S.A.; 384,575 inv. (1950). O. är en del av
den stora stadskomplexen vid San Francisco Bay,
se San Francisco.
Oak Park, Oak Park Village [åu’k
pä’k vi’lid?], v. förstad till Chicago; 64,000 inv.
Oak Ridge [åu’k rPd^], stad i ö. Tennessee,
U.S.A., vid h. sidan av Tennessee River 25 km v.
om Knoxville. O., grundat senhösten 1942,
uppväxte i samband med framställningen av
atombomben och utnyttjar därvid flodens vattenkraft.
Staden var urspr. beräknad för en livslängd av
blott ung. 5 år och därför primitivt byggd. Vid
krigsslutet 1945 hade den c:a 78,000 inv., 1950
30,229. Sistn. år hävdes den stränga
avspärrningen av bostadsområdet. O. har U.S.A:s största
atomverk. Atomforskningsmuseum.
Oaks, The [öi åu’ks], eng., namn på en
engelsk kapplöpning (slätlopp), instiftad 1779 av
12 :e earlen av Derby och uppkallad efter dennes
jaktslott vid Epsom; loppet äger rum för
treåriga ston på Derbyloppets bana i Epsom (1,5
eng. mil) 2 dagar efter denna löpning.
Oäs (av grek, o’asis, urspr. ett orientaliskt
ord), i vidsträckt och biogeografisk bemärkelse
en ”ö” av relativt rikt liv i för livsformerna mer
el. mindre otillgängliga trakter. Begreppet o. i eg.
mening är knutet till torröknarna och betecknar
till lokala förekomster av sötvatten bundna
fläckar av rik vegetation (och bebyggelse). Vattnet
uppträder ofta som grundvatten, som till följd
av terrängens beskaffenhet och markens byggnad
lokalt går i dagen som källor. K ä 11 o a s e r äro
därför mycket vanliga i öknarnas depressioner,
ss. i de libyska, egyptiska och centralasiatiska
depressionerna (se bild 1 å pl. vid Algeriet och bild
2 vid Libyen). En annan grupp av o. äro
flodoaser, betingade av att vattnet genom floder
föres ut i öknen från ett närliggande bergland
el. från ett område med nederbördsrikt klimat.
Ex. på dylika flod-o. av storslagna mått äro
Egypten (Nilen), Mesopotamien (Eufrat och
Tigris) och Turkestan (Amu-darja och Tarim).
Slutl. kan vatten tillföras delar av öknen på
konstlad väg, så att o.
(konstbevattnings-oaser) bildas, där förut ej funnits betingelser
härför. Detta kan ske genom att vatten i kanaler
ledes ut i öknen, som fallet var med Palmyra,
el. också kan grundvatten tillföras öknens yta
genom artesiska brunnar. De flesta o. bestå av
2 huvuddelar: en central del, som bevattnas året
om och där de viktigaste kulturväxterna äro
fruktträd (dadelpalm, oliv, apelsin, citron, vin), och
en mera periferisk, som blott kan bevattnas under
den del av året, då vattentillgången är störst
(regntiden). Här odlas blott växter med kort
vegetationsperiod, huvudsaki. sädesslag och balj växter.
Oäsis, nigerskinn med slät el. svagt markerad
nigernarv, importeras och omgarvas med sumak
samt färgas med syrafria färger. På gr. av
färgäkthet och slitstyrka är o. omtyckt
bokbinderi-läder.
Oasis sahariennes [åazi’s saarjä’n], S a h
a-r a o a s e r n a, ett av Sydterritorierna i Algeriet
(se d. 0. och karta vid Franska Västafrika);
1,066,500 km2, c:a 62,000 inv. Huvudstad är
Ouargla (c:a 3,000 inv.) i en oas i n.
Oavsättlig, inamovibel, enl. statsrättslig
terminologi om den statens ämbetsman, vilken
icke utan laga rannsakan och dom kan avsättas
från sin syssla. Oavsättligheten är förverkligad
i ett flertal länder, bl. a. i huvudsak i Sverige
(för med fullmakt tillsatta), men endast till ringa
grad i t. ex. Danmark. — Litt.: I. Myrberg,
”Om statstjänstemäns oavsättlighet” (1930).
Oaxaca [åaka’ka], Oajaca, stat i s. Mexico,
omfattande s. delen av Tehuantepecnäset, gränsar
i s. till Stilla havet; 94,211 km2, 1,2 mill. inv.,
ung. 2/s indianer. Huvudstad: Oaxaca; c:a 35,000
inv. Bergland (Zempoaltepetl når 3,396 m ö. h.).
Stor kaffeproduktion.
O’axen, ö i Himmerfjärden, tillhörande
Mörkö sn, Södermanlands län. ön, som består
av (ur-)kalksten, äges av ab. Karta & Oaxens
kalkbruk (se d. 0.). — Namnets härledning är
alldeles dunkel.
Ob [åpj], v. Sibiriens viktigaste flod, som
visserligen i fråga om längd står tillbaka för
Jenisej och Lena men överträffar dem betr, sitt
flodområdes storlek; 3,760 km lång (med
Ka-tun 4,347 km); flodområde 2,915,000 km2. O.
upprinner i Altai med källfloderna Katun och
Bija, efter vilkas sammanflöde den är segelbar.
I sitt övre lopp vid Barnaul är O. 750 m, vid
Novosibirsk 1,7 km, i sitt nedersta lopp ända till
20 km bred. De viktigaste av O:s bifloder äro
Irtysj och Vasiugan från v. samt Tom, Tjulym,
Ket, Tym och Vach från h. Ob-Irtysj system et
spelar en betydande roll som trafikled i
Västsi-birien och har mer trafik än övriga sibiriska
floder tillsammans. Mest trafikerad är sträckan
Bijsk-Ostiako-Vogulsk, d. v. s. mellan Bijas och
Irtysjs mynning. I s. delen är Obsystemet isfritt
ända till 200—205, i nedre loppet 140—150
dagar årl. Ett projekt att bygga en 78 m hög
jättedamm i O. vid Belogorev nära Irtysjs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
