Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Officer - Officersaspirant - Officersaspirantskola - Officersförbundet - Officersvolontär - Official - Officialprincipen - Officiant - Officiell - Officiera - Officin - Officinell - Officium - Officiös - Offrell, Jonas - Offsettryck - Offside - Ofikalcit, ofiokalcit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
O fficersaspirant—O fikalcit
408
studiekompetens, beordras att mellan kadettskolan
och krigsskolan genomgå Försvarets läroverk
under erforderligt antal läsår (i—3).
För att kunna antagas som officersaspirant
vid marinen fordras bl. a. att ha avlagt
godkänd studentexamen med visst ämnesval samt att
under året icke fylla mer än 22 år (vid kustart.
23 år). För antagning som reservofficersaspirant
gälla lägre fordringar och medgives högre
levnadsålder vid antagningen. Utbildningen till o.
äger rum dels vid Sjökrigsskolan, dels ombord
på flottans fartyg, resp, kustart :s anläggningar
m. fl. platser i land och pågår c:a 39 mån.
Utbildning till reservofficer finnes organiserad för
elever såväl med studentexamen som med
sjökaptensexamen. I förra fallet är utbildningens längd
c:a 26 mån., i det senare c:a 15 mån. För
utbildning till intendenturofficer (reservintendent) är
särskilda utbildningslinjer ordnade, parallella med
de ovan angivna.
För att antagas till officersaspirant vid
flygvapnet fordras bl. a. studentexamen samt att
under året fylla högst 22 år. Utbildningen pågår
c:a 34 mån. och omfattar grundläggande
flygutbildning vid Krigs flygskolan, grundläggande
flyg-slagsutbildning vid någon flottilj samt under
tredje utbildningsåret officerskurs vid
Flygkadettskolan. För anställning som
reservofficersaspirant i luftbevakningstjänst gälla lägre
fordringar på studiekompetens. Utbildningen pågår i
c:a 19 mån.
O:s fortsatta utbildning äger rum dels vid
särskilda skolor och kurser, dels vid de militära
högsk.
2) Inom handelsflottan sammanfattande
benämning på ett fartygs däcks- (befälhavare och
styrmän) och maskinbefäl (maskinister).
Officersaspirant, krigsv., se Officer.
Officersaspirantskola, inom armén 1915—41
benämning på det första årets utbildning till
officer, 1942—45 benämning på 4:e halvårets
officersutbildning, för blivande reservofficerare och
värnpliktiga officerare den avslutande
skolutbildningen (från 1945 kadettskola). Jfr Officer 1).
Officersförbundet, se Svenska
officersför-bundet.
Officersvolontär, förr benämning på
volontär vid armén, vilken antagits för utbildning till
officer.
Officiäl (lat. officiälis, tjänsteman), hos
romarna tjänsteman vid en ämbetsbyrå, i rom.-kat.
kyrkan enl. den kanoniska rätten vikarie el.
ställföreträdare vid den kyrkliga jurisdiktionen.
Officialprincipen, fur. Inom processrätten
ställer man mot varandra dispositionsprincipen
(se d. o.) och o. Den förra tillerkänner, den senare
frånkänner parterna rådighet över processen.
Dis-positionsprincip är regel i civilprocessen; i vissa
familjerättsliga mål, äktenskaps- och
faderskaps-mål m. fl., härskar dock o. (så även i
kriminalprocessen).
Officia’nt, den tjänstgörande (vanl. präst).
Officie’ll, å ämbetets vägnar, ämbets-,
regerings-, tjänste-; avsedd för allmänheten; stel,
formell.
Officiera, tjänstgöra som präst; förrätta
ceremoni.
Officin (av lat. officina, verkstad), tryckeri,
teknisk anstalt, laboratorium.
Officine’ll (lat. officinälis) kallas varje i ett
lands farmakopé (se d. o.) upptagen drog, kemisk
vara el. därav framställd beredning, som
innehavaren av ett apotek (officin) är skyldig att
tillhandahålla allmänheten. Växter, av vilka
läkemedel kunna beredas, kallas därför officinella.
— Officinell formel, varje i farmakopén
intagen föreskrift, som bestämmer, hur ett kemiski
el. farmaceutiskt preparat skall ändamålsenligast
beredas.
Offi’cium, plur. o f f i’c i a, lat., syssla,
äm-betsförrättning; gudstjänst; i den senare
kejsartidens Rom ämbetsmännens militära
tjänstepersonal. — O. divinum, gudstjänst, i katolska
kyrkan vissa böner enl. breviarium. — O. s
a’c-r u m, ”heliga ämbetet”, inkvisitionen. — Om
bonaofficiase Intervention.
Officiös, halvofficiell, icke-officiellt meddelad
el. ”inspirerad” av regeringen el. annan
myndighet.
Offre’ll, Jonas, präst och uppfinnare (1803
—63), komminister i Gamla Uppsala 1848. O
erhöll 1841 patent på en ”snabbskjutningsmaskin”,
en revolver av liknande konstruktion som den av
Samuel Colt i Amerika då redan patenterade.
Offsettryck [å’f-] (av eng. offset, överföring),
benämning på en särskild utformning av litogra
fiskt tryck. Det för o.-förfarandet säregna är,
att trycket från tryckformen först avsättes på en
jämn gummiduk och från denna på papperet.
Gummidukens elasticitet gör, dels att den kan
tränga in i tryckformens ojämna yta och uttaga
bildens alla detaljer och dels att den kan
avsätta dem även på papper med ojämn yta.
O.-prin-cipen, redan sedan mitten av 1880-talet använd
för tryck på bleckplåt, började först omkr. 1905
tillämpas för litografiskt tryck. Numera utföres
o. mest efter rotationsprincipen i särskilt
konstruerade offsetpressar. Den efter litografiska
metoder framställda tryckplåten (tunn zinkplåt), som
dock i mots. till andra tryckformar har bilden
rättvänd, spännes över plåtcylindern, vilken
pressas mot offsetcylindern, på vars gummiduk
trycket överföres. På dess motsatta sida löper
tryckcylindern med papperet, på vilket sålunda färgen
från gummiduken avsättes. Först genom o. har
rotationsprincipen med dess stora tryckhastighet
vunnit tillämpning inom litografien. Genom sin
stora produktionsförmåga användes o. för stora
upplagor, tidskr.-omslag, reklamtrycksaker etc. —
Kartorna i ”Nordisk Familjebok” äro tryckta i o.
Offside [sv. utt. å’fsajd el. åfsa’jd] (eng.),
på fel sida, ur spel; läge i fotboll m. fl. spel,
där en spelare ej får inpripa i spelet el. störa
en motståndares spel utan att bestraffas (dömas
o.). O.-reglerna variera i olika spel.
O fikalcit, o f i o k a 1 c i t, kristallinisk
kalksten el. marmor, synnerligen rik på serpentin
och grön till färgen; en del av verde antico
får räknas till o. Största delen av eozoonkalk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
