Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ofyndig - Ofödd - Oförblommerad - Oförstånd eller oskicklighet av ämbetsman - Oförtjänt värdestegring - Ogam - Ogburn, William Fielding - Ogden - Ogestad - Ogham, Ogam - Ogier, Charles - Ogival - Ogive - OGPU - Ogräs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Ofyndig—Ogräs
412
Ofyndig, bergsvet., se Fyndig.
Ofödd (om pälsverk), en ej sällan använd
populärbenämning på skinn från mycket unga
djur, t. ex. ofött lamm = breitschwanz. Ordet
o. saknar i detta sammanhang verklighetstäckning
och användes icke bland fackmännen.
Oförblommèrad, oförställd, rakt på sak.
Oförstånd eller oskicklighet av
ämbetsman, jur., en i svensk strafflag uppställd art
av tjänstefel, beskrivet som ett åsidosättande av
vad en ämbetsman enl. lag, författning,
instruktion, särskild föreskrift el. tjänstens beskaffenhet
åligger. Ans var spåföljden är oftast böter el.
mistning av tjänsten viss tid, men domstol anses
äga pröva, om felet är så ringa, att ansvar ej
bör ådömas därför. I övrigt är bestämmelsen
□m o. som tjänstefel subsidiär både till den
svårare förseelsen ämbetsmissbruk och till allmänna
brott.
Oförtjänt värdestegring, den ökning av en
jordandels värde, som uppstår utan ägarens el.
innehavarens åtgärder el. förskyllan. Kapital- och
folkmängdskoncentration till vissa platser medför
å dessa en kraftig stegring av markvärdet, som
framför allt tar sig uttryck i stigande
tomtpriser. De flesta städer erbjuda ex. på o., som
man i åtskilliga länder sökt indraga till det
allmänna, bl. a. genom särskild
värdestegrings-*katt.
Ogam [å’gam; nyir. utt. åm], se Ogham.
Ogbum [å’gban], William Fielding,
amerikansk sociolog (f. 1886), prof, vid
Columbia Univ., New York, 1919, vid Univ. of Chicago
1927 och sedan 1933 distinguished service prof,
där. O. representerar en med kvantitativa
metoder arbetande sociologi och har undersökt de
sociala och kulturella förändringarna med hänsyn
till den tekniska utvecklingen. Han har utg. bl. a.
"Social change” (1922) och ”The social effects
of aviation” (1946) samt redigerat ”Recent
social trends” (1933). Hans ”Sociology” (1940,
2:a uppl. 1950; tills, m. M. Nimkoff) har länge
varit den mest använda läroboken i sociologi vid
amerikanska univ.
Ogden [å’gdan], näst största staden i Utah,
U.S.A., vid foten av Wasatch Mountains, ö. om
Stora Saltsjön; 57,000 inv. Viktig knutpunkt på
Union Paci fik-järnvägen. Betydande industri,
bl. a. slakterier, sockerfabriker och kvarnar.
O gestad, gods i Odensvi sn, Kalmar län, 15
km v. om Gamleby; c:a 1,200 har, därav 305
åker. Tillhörde i början av 1300-talet släkten
Sparre, var 1698—1841 förenat med
Odensvi-holm och tillhörde 1876—1946 släkten Lilj
enstolpe.
Ogham [å’gam; nyir. utt. åm], O g a m,
fornkeltiskt, runartat skriftsystem, använt till
upptecknande av de äldsta iriska
språkminnesmärkena. Det förekommer oftast ristat i sten,
på gravvårdar o. dyl., och utgöres av raka streck
(el. punkter), huggna på båda sidor om stenens
lodräta kant, vinkelrätt el. snett mot denna, och
löpande i rader nedifrån och uppåt. O. har
bevisligen varit i bruk från 400- till 900-talet på
Irland, i Wales och i Skottland.
Ogier [å$je’]( Charles, fransk diplomat
(1595—1654). O. medföljde d’Avaux som
legationssekreterare på hans beskickning till Danmark,
Sverige och Polen 1634—35 och skrev om
denna färd i dagboksform på latin en skildring,
värdefull genom stor iakttagelseförmåga (sv.
övers, av resan genom Sverige i utdrag 1780
och 1828, i sin helhet med titeln ”Från Sveriges
storhetstid”, 1914).
Ogiväl [fr. utt. å^ivaT] (se Ogive),
spets-bågig.
Ogive [å?i’v], fr., spetsbågsform, spetsbågf
(även säges are ogive). — Style ogival
(architec-ture ogivale) är den vanliga franska
benämningen på den gotiska byggnadsstilen el. spetsbågs
stilen.
OGPU, se MVD.
Ogräs, gemensam benämning för vilda el. för
vildade växter, som uppträda på odlad el. annar
under människans särskilda vård lagd mark.
Somliga, ”fröogräsen”, föröka sig genom frön, som
de vanl. alstra i riklig mängd (t. ex. åkersenai
och klätt), sällan genom groddknoppar (t. ex
sandlök), andra, ”rotogräsen”, genom långa
under jordsstammar (t. ex. hästhov och kvickrot)
genom rotslående revor (t. ex. revsmörblomma)
el. genom knoppar på rötterna (t. ex. åkertistel)
Många o., särskilt fröogräs, ha med människan
spritts över större delen av jorden; vissa frön
kunna utan att skadas passera djurens matsmält
ningsapparat.
I vårsädesåkrar och trädgårdsland uppträda
förutom rotogräs, vårgroende ettåriga växter
(t. ex. åkersenap, svinmålla och våtarv), i
höstsädesåkrar däremot företrädesvis sådana, som
gro el. åtm. kunna gro på hösten (t. ex. blåklint,
åkerkulla och luddvicker). I vallar och i
gräsplaner trivas två- el. fleråriga örter (t. ex.
färgkulla och maskros). Lös mossjord hyser gärna,
oberoende av den där odlade grödan, vissa
rotogräs, ss. hästhov och fettistel. Även markens
kemiska sammansättning kan ha inflytande på
ogräsfloran; så t. ex. trivas bergsyra och
hästhov icke i rikt kalkhaltig jord.
O. bekämpas på många olika sätt. I fråga
om o., som uteslutande el. företrädesvis
fortplanta sig genom frön, gäller i främsta rummet
att befria utsädet från sådana. Genom
användningen av alltmer förbättrade redskap för
utsädets rengöring har man också i många trakter
lyckats fullständigt utrota förr besvärliga
åkerogräs, t. ex. flyghavre. För kontrollen av del
salubjudna utsädet, bl. a. i fråga om dess
renhet, ha inrättats med allmänna medel
understödda kontrollstationer (se Frökontroll). Genom
trädesåkrarnas omsorgsfulla bearbetning dödas
talrika ogräsplantor, innan de hunnit sätta frö,
och avlägsnas många rotogräs. I samma
riktning verkar även odlingen av rotfrukter, såsom
betor och foderrovor, som kräva noggrann
rensning. Liknande verkningar har odlingen av tätt
växande grönfoder, som förkväver de mindre
högvuxna o. Av vikt är också, att o. genom
tidig avmejning bekämpas på järnvägsbankar,
vägkanter, avskrädeshögar o. dyl. — Litt.: H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
