Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktubo, Toshimichi - Okular - Okularmikrometer - Okulartaxering - Okulering - Okulär - Okumeträd - Okände soldaten, Den - Ol. - Ólafsson, Eggert - Ólafsson, Guðmundur - Ólafsson, 1. Páal - Ólafsson, 2. Jón - Ólaf Tordsson (Óláfr Þórðarson) - Olai - Olai, S:t - Oland - Olander, Gösta - Olands härad - Olands och Frösåkers kontrakt - Olandsån - Olaus Laurentii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
Okular—Olaus Laurentii
426
samt deltog 1871—73 i furst Iwakuras stora
beskickning till U.S.A. och Europa. Han
organiserade 1877 som inrikesminister regeringens
åtgärder för kuvande av Satsumaupproret. Han
blev följ, år som hämnd härför mördad.
Okulär (lat. oculäris, av o’culus, öga). 1)
(Adj.) O. el. okulär, som hänför sig till
ögonen, ögon-, t. ex. okularbesiktning, besiktning
genom åskådande. — 2) (Subst.; fys.) Se Kikare
och Mikroskop.
O kularmikrometer, en mikrometer,
kombinerad med ett avläsningsmikroskop el. en
avläs-ningskikare.
Okulartaxering, uppskattning med ögonmått
av ett bestånds el. en hel skogstrakts virkesmassa.
Okulèring (av lat. o’culus, öga), trädg., ett
sätt för förädling (se d. o.), som utföres
sålunda, att ett öga (knopp) av en växt, t. ex. en
ädel fruktsort, insättes i en till samma el. någon
närbesläktad art hörande grundstam, vilken
därigenom säges bli förädlad. O. plägar vanl.
utföras i juli el. aug. ögat skall våren därpå växa
ut till ett kraftigt skott. Detta får bilda det nya
trädets stam och krona. Strax ovanför
okulerings-stället avskäres grundstammen.
Okulär, se Okular 1).
Okumèträd, Aucoumèa Klaineäna, art av fam.
Burseräceae, ett västafrikanskt, högt skogsträd,
vars mjuka, ljusa ved i stor mängd exporteras
till Europa och förarbetas till cigarrlådor,
snickeriarbeten m. m. Av o. erhålles också ett harts,
okumeharts.
Okände soldaten, Den. För att hedra minnet
av alla under 1 :a världskriget för fosterlandet
stupade soldater, vilkas lik icke kunnat återfinnas
el. identifieras, uttog man i Frankrike och
England liket efter en i kriget fallen, f. ö. helt okänd
soldat och gravsatte detta under solenna former
n/n 1920, 2:a årsdagen av vapenstilleståndet, i
Frankrike under Triumfbågen i Paris, i England
i Westminster Abbey. Exemplet följdes även i
andra av de f. d. krigförande länderna; så vilar
Italiens o. under Viktor Emanuel smonumentet i
Rom. Genom årl. återkommande högtidligheter
vid o:s grav ävensom genom hyllningar i andra
former vidmakthålles minnet av krigets offer. —
Minnet av o. högtidlighålles även efter 2:a
världskriget.
01., kem. tecken för o’leum (olja).
Ölafsson [au’lafsån], Eggert, isländsk skald
och vetenskapsman (1726—68). Han blev student
1746 och reste 1752—57 genom Island tills, m.
läkaren Bjarni Pålsson för att undersöka landets
naturförhållanden och ekonomiska tillstånd. Hans
berättelse om resan (tr. 1772) har värde ännu
i dag. 1767 blev Ö. vice lagman i Syd- och
östlandet. Ö. var även en framstående språkman
och skald. Han var ivrigt verksam för sitt lands
höjande i andligt och ekonomiskt avseende.
Ölafsson [åu’lafsån], G u Ö m u n d u r,
isländsk språklärd (1652—95). Han kom 1681 till
Sverige och anställdes som isländsk translator vid
Antikvitetskollegium. Han utgav i original och
övers, en del isländska sagor och efterlämnade i
manuskript en stor mängd arbeten (ett stort
isländskt-latinskt lexikon m. m.), av vilka hans
värdefulla isländska ordspråkssaml. ”Thesaurus
adagiorum” utgivits av G. Kallstenius 1930.
Ölafsson [åu’lafsån]. 1) Påll Ö., isländsk
skald (1827—1905). Hans dikter visa en högt
uppdriven versteknik men äro ej lättillgängliga
för främlingen. Särsk. populär blev Ö. genom
sina ledigt skrivna tillfällighetsdikter,
dryckesvisor o. a. O:s dikter utgåvos i 2 bd 1899—1900
(”LjöÖmæli eftir P. Ö.”) med biogr. av Ö.2).
2) J ö n Ö., den föreg:s bror, journalist,
politiker och skald (1850—1916). Han utgav en
rad tidningar av radikal läggning, bl. a.
Thjöööl-fur 1882—90. Ö. anses som en av Islands
yppersta prosastilister. Mindre betydande äro hans
dikter.
Ölaf Tordsson (Ö 1 å f r PörÖarson),
isländsk skald och lärd (omkr. 1210—59), vanl.
kallad Hvitaskald till skillnad från en
samtida Olaf Svartaskald, var bror till historikern
Sturla Tordsson och brorson till Snor re
Sturlas-son. O. var en framstående skald, men föga av
hans dikter finnes bevarat. Av betydande
intresse är hans avh. i grammatik och retorik, den
”tredje grammatiska avhandlingen” (jämte två
andra avh. bevarad i en handskrift av Snorres
Edda).
Olai, latiniserad form för Olofsson el.
Olsson, se under förnamnet, t. ex. E r i c u s
Olai.
Oläi, S:t, församling i Norrköping.
Oland, storkommun i Uppsala läns n. domsaga,
omfattande Stavby, Tuna, Alunda, Ekeby och
Skäfthammar; 394,40 km2, 6,509 inv. (1953). I
tätorten Alunda (286 inv. 1951) ligger Olands
enhetsskola.
01a’nder, Gösta, sportsman och
idrottsfräm-jare (f. 1893 n/s), har gjort sig bemärkt som
färdledare och fjällbestigare men framför allt
som mecenat samt handledare av lovande
idrottsmän av olika kategorier under deras vistelse i
den för löpträning särsk. lämpade Vålådalen,
där O. är dir. för turiststationen sedan 1930. Han
har bl. a., tills, m. T. Boberg, utg. ”Svensk
fjällsport sommar och vinter” (1935, 2:a omarb. uppl.
1936).
Olands härad i Uppsala län sträcker sig från
Bottniska viken i n. med ett smalt bälte längs
den ö. länsgränsen. Socknar: Stavby, Tuna,
Ekeby, Skäfthammar, Alunda, Morkarla, Dannemora,
Film, Tegelsmora, österlövsta och Hållnäs. O.
tillhör Tiunda och örbyhus fögderier, Uppsala
läns n. domsaga (tingsställe örbyhus).
Olands och Frösåkers kontrakt, i
Ärkestiftet, omfattar 8 pastorat: Börstil och östhammar;
Alunda och Morkarla; Tuna och Stavby;
öregrund och Gräsö; Harg; Hökhuvud och
Skäfthammar; Valö och Forsmark; Ekeby och
Bladåker.
Olandsån, ö. Upplands största vattendrag, från
Ovansjön (15 m ö. h.) i Rasbo socken n. ö. om
Uppsala till Kallrigafjärden av öregrundsgrepen;
flodområde 870 km2, längd 70 km.
Oläus Laure’ntii, ärkebiskop (d. 1438). Han
blev efter studier i Leipzig och Paris, där han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
