Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Paris
864
1’Étoile på det utjämnade Montagne du Roule
utstråla 12 avenyer (bild 6). Mitt på platsen står
en 50 m hög triumfbåge (Arc de Triomphe de
1’Étoile, även kallad Austerlitzbågen), uppförd
1806—36 efter plan av F. Chalgrin; under valvet
anlades den okände soldatens grav 1920. Avenue
Kléber för till Chaillot-kullen och till det till
världsutställningen 1878 uppförda Palais du
Tro-cadéro, som revs till 1937 års världsutställning
och ersattes med en öppen altan, inramad av
två monumentala flyglar i halvcirkelform
efter ritningar av Carlu (bild 7). Det nya
s. k. Palais de Chaillot, med en under altanen
insprängd teater- och konsertsal, tjänade 1948
och 1951 till säte för FN. Den parkplanterade
Avenue Foch för från Place de 1’Étoile till
Bou-logneskogen. På kullen Montmartre n. om
Boulevard de Clichy, till vars topp gator som Rue
Lepic ringla el. höja sig i terrasser med trappor,
ligger den först 1919 invigda pilgrimskyrkan
Sacré-Cæur med sina vida omkring synliga vita
kupoler överskyggande den pittoreska Place du
Tertre (bild 8). Cimetière Montmartre är näst
efter Père-Lachaise på kullen Ménilmontant den
mest bekanta kyrkogården i P. På området för de
gamla stenbrotten vid Chaumont, den v. utlöparen
av kullen Belleville, lät Haussmann anlägga Parc
des Buttes-Chaumont. På den stora
trafikknutpunkten i ö. P., Place de la Nation, står J.
Dalous skulpturgrupp ”Triomphe de la
Républi-que”. Vincennesskogen, som 1731 omändrades till
park, är belägen längst i ö. Det där belägna
slottet, som påbörjades av Filip VI, innehåller
numera bl. a. krigsmuseum med saml. från i:a
världskriget. På platsen för 1931 års
kolonialutställning i denna skog har numera anlagts en
zoologisk trädgård, som tävlar med Europas
förnämsta. N. om Place dTtalie, den öppna platsen
i s. ö. P., ligga de statliga tapetväverierna les
Gobelins. Som fonddekoration i s. vid
Luxem-bourgträdgårdens huvudallé finna vi observatoriet
(48°50z n. br. och 2°2o’ ö. Igd från Greenwich),
som av Q. Perrault anlades 1667—72.
Belfort-lejonet restes till minne av 1870 års krigshjältar
på Place Denfert-Rochereau nära Cimetière
Mont-parnasse. S. om Parc de Montsouris grundades
1921 den nya univ.-staden, Cité universitaire, med
studenthem för flera tusen franska och utländska
studenter, däribland också ett för svenska (invigt
1931). Vid Rue de la Convention ligger sedan
1925 det 1640 grundade statstryckeriet. De stora
slakterierna äro Abattoirs de la Vilette längst i
n. ö. och Abattoirs de Vaugirard i s. v. I den
efter 1 :a världskriget anlagda Parc des
Expositions vid Porte de Versailles anordnas den årliga
Parismässan (Foire de Paris).
I 7:e, 8:e och 16 :e arr. ligga flertalet
ministerier och utländska beskickningar (den svenska vid
Avenue Marceau s. ö. om Place de 1’Étoile).
Kring de pittoreska konstnärskvarteren i
Montmartre i n. och i Montparnasse i s., som hade sin
glanstid från sekelskiftet till 2:a världskrigets
utbrott och mycket uppskattades icke minst av
skandinaver, numera även kring S:t
Germain-des-Prés, ha uppstått de över hela jorden kända
nöj esetablissemangen, teatrar, biografer,
restau-ranter, kaféer, danspalats, kabareter, music-halls,
bottes de nuit, vilka mest besökas av utlänningar.
Den nya Parc des Princes vid Porte d’Auteuil i
v. är ett jättelikt sportcentrum med friluftsbad,
fotbollsplaner, tennisstadion o. a.
idrottsanläggningar. I själva Boulogneskogen ligga de
berömda kapplöpningsbanorna Longchamp och Auteuil;
andra finnas i Vincennesskogen och
Maisons-Laf-fitte n. om P. I de n. och v. utkanterna av P.
ligga stora fabriker, särsk. i i8:e, 19:6 och 2o:e
arr., men den florerande bilindustrien är
väsentligen koncentrerad till s. Paris.
P. är, jämte Rom, världens förnämsta
konststad. Trots förödelser av olika slag ha från
huvudepokerna under de senaste 800 åren en mängd
betydande minnesmärken bevarats. Oavsett de få
antika rester, som återstå, var det först från
noo-talets mitt, som P. ryckte fram som en
betydande faktor i konstens utveckling, d. v. s. med
den begynnande gotiken. Om det föregående
stadiet, övergångsstilen, vittnar
Saint-Germain-des-Prés med sitt utvecklade korsystem och ansatser
till spetsbågsmönster (bild 9). I den lilla kyrkan
Saint-Julien-le-Pauvre (på s. Seine-stranden) är
det gotiska systemet i tidig form utbildat.
Full-lödigt träder oss gotiken till mötes i katedralen
Notre-Dame, det förnämsta monumentet efter
ab-boten Sugers nyskapelse i Saint-Denis (första
byggnadsperioden 1163—82; sedermera, särsk. vad
skulpturutsmyckningen beträffar, fortsatt under
följ, årh.); både genom sitt byggnadssystem, med
koromgång och kapellkrans, och sin av två
kraftiga torn (utan spiror) flankerade fasad med tre
portaler samt korsflyglar med portaler i n. och s.,
och kanske än mera genom sin
skulpturutsmyckning både i det yttre och det inre har denna
katedral blivit en av konstens allra förnämsta
skapelser, betydelsefull för den gotiska
arkitekturens och skulpturens framträdande i hela
Europa n. om Alperna. På la Cité reste sig också den
äldsta kungaborgen i P., vars rester ingått i
ju-stitiepalatset. Här kvarstår slottskapellet
(Sainte-Chapelle, 1245—48), det förnämsta konstminnet
från Ludvig den heliges tid, ett dubbelkapell i
två våningar i sirlig gotik och med praktfulla
glasmålningar. Från den gotiska perioden
kvarstå vidare Saint-Séverin och
Saint-Germain-1’Auxerrois m. m. Sengotiken representeras av
t. ex. Tour Saint-Jacques och Hotel de Cluny
(Cluny-museet), övergången till renässansen av
Saint-Étienne-du-Mont och Saint-Eustache. Hotel
de Ville, uppfört 1533, var ett praktfullt prov
på den unga franska renässansen (ombyggt efter
förstörelsen 1871 i den forna stilen). Den nya
kungaborgen, Louvren (se bild vid d. o.), är ett
uttryck för den franska byggnadskonstens
utveckling under närmare 200 år med en praktfull
fasad åt ö. av Ch. Perrault (se bild 13 å pl.
vid Fransk konst). En av de första
renässansmästarna, Jean Goujon, som där var sysselsatt,
är också skaparen av den intagande
brunnsbygg-naden Fontaine des Innocents vid Hallarna.
Senrenässansen, med mästare sådana som Lemercier
och F. Mansard, gav prägeln åt praktfulla bygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
