Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Passionsspel - Passiv - Passiva - Passiv delägare - Passiv handelsbalans - Passivitet - Passivt motstånd - Passivum - Passning - Passpoal - Passus - Passy - Passy, 1. Frédéric - Passy, 2. Paul - Pasta - Pastej - Pastell - Pastellage - Pasternak, Boris Leonidovitj - Pasteur, Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Passiv—Pasteur
908
stort antal sådana p. på ty. och uppfördes på en
mängd olika orter. I Schweiz och Sydtyskland
uppfördes dylika skådespel även långt efter
reformationen. Ryktbara äro de sedan 1780
återupptagna p. i Oberammergau.
Pa’ssiv, overksam, viljelös, oföretagsam; ej
arbetande, blott betalande (föreningsmedlem);
motsats: aktiv. — Passiv form
(passi-vum, passiv), gramm., verbform, som
uttrycker, att subjektet är föremål för en verksamhet,
t. ex. (boken) läses.
Pa’ssiva, se Aktiva.
Passiv delägare (efter eng. sleeping partner,
eg. sovande deltagare), delägare i ett ekonomiskt
företag, vilken icke aktivt deltager i företagets
skötsel. P. är vanligt i kommanditbolag och än
mer i vanliga aktiebolag.
Passiv handelsbalans, nationalekon.,
föreligger, när importen är större än exporten.
Passivitet (jfr Passiv), overksamt tillstånd,
brist på initiativ. — Inom kemin vissa metallers
ändrade motståndsförmåga mot oxidation och
syror, sedan de behandlats med oxidationsmedel,
varigenom trol. en tunn oxidhinna bildas.
Sålunda passiveras järn, krom och aluminium
genom konc. salpetersyra. Krom blir passiv även
vid förvaring i luften el. vid anodisk oxidation.
Passiv krom är olöslig i utspädda syror. Genom
reduktionsmedel kan krom åter aktiveras och är
därefter löslig i utspädda syror.
Passivt motstånd betecknar politiskt det
motstånd en befolkning gör gentemot en maktägande
överhet utan att tillgripa några olagliga medel.
Pa’ssivum, gramm., se Passiv.
Passning. 1) Sportv., i allm. spelandet av
bollen till en medspelare i fotboll, handboll m. fl.
Kortpassning, korta, snabba sparkar, kast
el. slag till en medspelare. — Verb: passa.
Passpoa’l (fr. passepoil), en remsa el. ett
snöre, insytt i sömmen på el. kanten av ett
klädesplagg, t. ex. sömmen på uniformsbyxor. P.
har ofta annan färg än det övriga materialet.
Pa’ssus, lat., ”steg”. 1) Romerskt längdmått,
eg. utgörande ett dubbelsteg = 5 rom. fot =
något mindre än 1,5 m. — 2) Yttrande, ställe
i en skrift.
Passy [pasi’1, stadsdel i Paris.
Passy [pasi’]. 1) Frédéric P., fransk
nationalekonom, fredsvän (1822—1912). Han var
efter keisardömets fall medl. av
nationalförsamlingen och 1881—89
av
deputeradekammaren. Liberal till sin
åskådning, sökte P.
avlägsna alla hinder för
ett harmoniskt
varuutbyte. Tvister mellan
arbetsgivare och
arbetare borde avgöras
genom skilj edom, men
ännu viktigare var, att
skiljedom ersatte
kriget som medel att
avgöra tvister mellan
folken. Han stiftade
1867 den första internationella
fredsorganisationen och tog 1888 initiativet till
Interparlamenta-riska unionen. För sitt arbete för freden erhöll
P. hälften av det f. f. g. utdelade Nobels
fredspris. Bland hans skrifter märkes ”Histoire du
mouvement de la paix” (1902).
2) Paul Édouard P., den föreg:s son,
fone-tiker och religiös reformator (1859—1941),
lärare vid École des hautes études; ledde
föreningen Association phonétique Internationale och
redigerade dess organ Le maitre phonétique.
Bland P:s skrifter märkas ”Le franqais parlé”
(1886), ”Les sons du franqais” (1887) och ”Étude
sur les changements phonétiques et leurs
carac-tères généraux” (1890). — P. var ledare för en
religiös förening ”L’éveil, union fratemelle des
chrétiens primitifs”, som i en återgång till den
urkristna församlingskommunismen såg
samhällets räddning.
Pasta (farm.), benämning på salvliknande
beredning, som på gr. av att den innehåller upp
till 50 °/o fasta beståndsdelar har en degartad
konsistens, t. ex. zink- och tandpasta. Även
blandningar av socker, växtslem, gummi arabicum och
äggvita el. gelatin, som genom inkokning givits
fast konsistens, benämnas p., t. ex. p. althaeae,
jungfruskinn, och p. glycyrrhizae, lakritspasta,
som innehåller utdrag på lakritsrot.
Paste’j (av lat. pasta, deg), bakverk med
fyllning, vanl. av kött, fisk el. frukt). Vol au
v e n t [vålåvä’] är ett slags större p. — En i
paj deg (= mördeg utan socker) inbakad färs av
kött, fågel el. fisk kallas ofta p. —
Leverpastej är inbalakd i späckskivor.
Paste’ll (it. paste’llo, av pasta, deg), målning
med pastellkritor. Pastellfärgerna beredas av
fint malen krita el. gips, som blandas med olika
färgstoff er. Som bindemedel användes vanl.
dra-gantlösning el. honungsvatten. Papperet el.
duken, varpå p. utföres, måste ha en viss
skrovlighet, för att färgstoftet skall kunna sitta kvar.
Vid målningen kunna färgerna läggas i streck
el. fördrivas med fingret el. med stomp. P. bör
alltid inramas under glas och med ordentligt
mellanrum mellan glaset och målningen. På gr. av
sin rikedom på ljusa färgnyanser blev
pastellmålning 1700-talets favoritteknik med mästare
som Rosalba Carriera, G. Lundberg, Liotard och
Q. de la Tour. Under 1800-talets senare del
arbetade bl. a. Manet och Degas med p. — Litt.:
A. Kumlien, ”Akvarell, gouache, pastell och
tem-pera” (1948).
Pastellage
lä’/l (av it. pasta, deg), [-degartad, hårdnande massa, använd bl. a. vid
ramtillverkning för framställande av ornament i
relief.
Pasterna’k, Boris Leonidovitj,
ryskjudisk skald (f. 1890). Efter att ha passerat
symbolismen och futurismen har P. tillkämpat
sig en plats bland det moderna Rysslands främsta
skalder genom formellt mästerliga lyriska dikter
om stad och land, kärlek och filosofi, ett epos
om händelserna 1905, en självbiografisk roman
på vers samt prosaberättelser.
Pasteur [pastö’r], Louis, fransk naturfors-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
