Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plåtmynt - Plåtsax - Plåtslageri - Pläd - Plädera - Pläter - Plöjning - Plön, Plön am See - Plönninge - Plörös - P. M. - Pm (kemi) - p. n. b. - Pneumatik - Pneumatisk - Pneumatiska verktyg, pressluft- el. tryckluftverktyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303 Plåtsax—Pneumatiska verktyg 304
J. Wolontis, ”Kopparmyntningen i Sverige 1624
—1714” (1936).
Plåtsax, verktyg för klippning av plåt. För
tunnplåt användas dels handsaxar (av
vilka sådana med rakt skär ofta benämnas
gradsaxar), dels fasta saxar, arbetande med
handkraft efter samma princip som handsaxar
(bänksaxar samt kombinerade plåt- och prof il
järnssaxar), och slutl. maskindrivna saxar.
Maskindrivna p. finnas av tre huvudtyper:
parallellsaxar, kortslagssaxar och rullsaxar. P
a-rallellsaxar (giljotinsaxar) ha ena
skäret fast och horisontellt, medan det andra
rör sig upp och ned, parallellt med sig självt.
Även dessa p. benämnas ofta gradsaxar. Ett
specialutförande bland dem representeras av
gapsaxen; denna är så konstruerad, att
plåten kan införas och förflyttas även i skärets
längdriktning, så att remsor av obegränsad längd
kunna klippas. Kortslagssaxarna (”P u
11-m a x-s a x a r n a”) kännetecknas av att skären
äro extremt korta och att överskäret rör sig
med drivmotorns rotationsfrekvens. Rullsaxar
skära plåten mellan två med skärande kant
försedda, varandra något förbiskjutande rullar. En
speciell utföringsform representeras här av r o
n-d e 11 s a x e n, vid vilken plåten roterar kring en
centrumdubb. — För g r o v p 1 å t användas
hu-vudsakl. förutnämnda kombinerade p. samt
parallell- och rullsaxar.
Plåtslageri, hantverksbetonad verksamhet,
väsentligen avseende arbeten i järnplåt (stålplåt).
Med bleckslageri förstår man numera i
första hand maskinell (ehuru icke automatiserad)
fabrikation av bleckkärl o. a. artiklar av
förtennad järnplåt.
Pläd (eng. plaid), ett slags filt, lång schal el.
halsduk. — P. ingår i högskottarnas
national-dräkter.
Plädera (fr. plaider), hålla försvarstal inför
rätta; ivrigt tala för någon el. något.
Pläter, oädel metall, försedd på endera sidan el.
båda med ytbeläggning av ädel metall. Vanl.
lades ett tunt bleck av silver, guld el. dyl. på ett
koppar- el. mässingsunderlag, varpå det hela
utvalsades till full sammanhållning. Ett annat namn
på så behandlat gods är d u b b 1 é. Numera har
dylik plätering vanl. ersatts med försilvring,
förgyllning o. s. v. på galvanisk väg. — Verb’.
P 1 ä t è r a.
Plöjning, mekanisk bearbetning av åkerjord,
varvid de av plogen uppkörda jordsträngarna,
til tor, vändas (jfr Plog och Årder). Jordens
bearbetning inledes vanl. med p. Man skiljer
mellan s k u m-, vanlig och d j u p p 1 ö j n i n g,
allteftersom plogen arbetar endast i ytan (7,5—
10 cm), genom hela matjordlagret el. även
upplöjer en del av alven (se Djupkultur). Vanl. plöjes
jorden i tegar, skilda genom slut- el. tegfåror för
ytvattnets avrinnande, men stundom köres runt
fältet, figur-, c a r r é- el.
fyrkantplöj-ning, varvid jorden kommer att ligga platt, utan
vattenfåror. Tegplöjningen sker i viss ordning,
tegläggning, vanl. så, att fältet uppdelas i
parallella kullriga tegar, med en vid tegens båda
kortsidor el. runt kring fältet löpande vändteg.
För att befordra vattnets avrinnande och jordens
genomfrysning nyttjas undantagsvis vid
höstplöjningen s. k. b a 1 k p 1 ö j n i n g, varvid varje tilta
lägges upp på en oplöjd balk, så att endast
hälften av jorden plöjes och arbetsbesparing så
vin-nes. Vid drillplöjning föras två tiltor från
motsatta sidor tillsammans till upphöjda kammar
el. drillar, med djupare drillfåror emellan.
Plön, P. am See [plö’n am zè’], stad
i Schleswig-Holstein i n. v. Tyskland, s. ö. om
Kiel; c:a 10,000 inv. P. har en till Kiel-univ.
hörande limnologisk station, grundad av O.
Zacharias 1892 som den första i sitt slag i
världen, vidare fiskeriskola och konstskola. Bad-,
semester- och segelsportort.
Plönninge, lantmannaskola i Harplinge sn i
Halland, n. v. om Halmstad.
Plörös (fr. pleureuse, eg. gråterska). 1) Ett
slags vita battistremsor, som förr fästes vid
ärmuppslagen på djup sorgdräkt. — 2) Plymer med
långa fan, som förlängts genom inknytning av
lösa fan från andra fjädrar.
P. M., förk. för lat. pontifex maximus,
överstepräst, för piae memoriae, i vänlig hågkomst
(i gravinskrifter), post meridiem, efter middagen
(e. m.), el. promemoria (se d. o.).
Pm, kemiskt tecken för en atom prometeum.
p. n. b., förk. för på nådigaste befallning.
Pnéümatik, dets. som aeromekanik.
Pnéümätisk (av grek, pneuma, ande, luft). 1)
Tekn., innehållande luft, särsk. komprimerad luft
(pressluft, tryckluft), el. driven av sådan el.
genom undertryck.
2) Teol. Enl. nytestamentlig åskådning drives
den kristne av Anden och kan alltså betecknas
som en andlig, penumatisk människa. Som
pneu-matiker i särskild mening betraktades de, som
voro utrustade med den helige Andes
utomordentliga gåvor. Den strid, som inom den äldsta
kyrkan fördes mellan pneumatikerna och de ord.
ämbetsinnehavarna, biskoparna, om ledningen
inom kyrkan, slutade med att de förstn. trängdes
i bakgrunden. — Vid kristendomens synkretistiska
sammansmältande med den hellenistiska
åskådningen har denna senare ofta fattats som
kristendomens djupare andliga, pneumatiska mening (se
Gnosticism). — I de senaste decenniernas teologi
har kravet rests på en ”pneumatisk exeges”.
Därmed åsyftas en skrifttolkning, som till skillnad
från en mera utvärtes filologisk-historisk exeges
vill tränga in till det religiöst centrala.
Pneumatiska verktyg, p r e s s 1 u f t- el.
tryckluftverktyg, verktyg, drivna medelst
komprimerad luft. De vanligaste äro
nithammare, mejselhammare och
borrmaskiner (se fig. 5 vid d. o.). Av de senare
finnas två huvudtyper, en avsedd för större hål, med
två kolvar kopplade till en gemensam vevaxel el.
utförd likt en kapselpump, en för mindre hål,
konstruerad enl. turbinprincip. Av båda typerna
finnas även maskiner, avsedda för smärgling och
slipning. Vid nitning användes ibland även
pneumatiska mothållare. — I gjuteritekniken
användas pneumatiska formmaskiner för
tillpack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
