Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen - Geologi och terrängformer - Klimat - Växtvärld - Djurvärlden - Befolkning och bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Polen
338
paternas centrala zon består av heterogent
material. Det högsta bergmassivet, Tatra, innehåller
bl. a. graniter. Karpaternas n. zon utgöres av ett
under tertiärtiden bildat täcke av s. k. flysch,
vilket huvudsaki. består av sandstenar. De bilda
en lång rad vanl. skogbevuxna kullar och berg,
kända under namnet Beskiderna. I landsdelen
Lill-polen bilda Göry Swiqtokrzyskie med Lysa Göra
(Lysogöry; 611 m) en delvis skogklädd horst,
huvudsaki. bestående av kvartsiter och sediment
av paleozoisk ålder. En brant av jurakalksten
bildar platålandets gräns mot den schlesiska
bassängen. Sistn. ekonomiskt viktiga landsdel hör nu
i sin helhet till P. Där ligga Europas rikaste
stenkolsfält, och i ett ö. s. ö. stråk av s. k.
mussel-kalk från triastiden finnas givande fyndigheter av
bly och zink. Den schlesiska bassängen begränsas
i s. av Sudeterna, en bergskedja, som är
sönderskuren av förkastningar och består av bergarter
huvudsaki. av paleozoisk och mesozoisk ålder. Här
märkes ett kolområde vid Waldenburg (po.
Walbrzych). Mellan Sudeterna och Karpaterna
ligger en sänka med Mähriska porten. S. P. är
icke i samma utsträckning som landets n. del
täckt av glaciala avlagringar. Gränsen för dessa
går s. om Krakow, parallellt med Karpaterna åt
ö. till Przemysl, där den böjer av mot n. ö.
Vidsträckta områden i s. P. äro däremot överlagrade
av lössjord, som särsk. täcker karpaternas kulliga
förland samt delvis platålandet. Denna lössjord
är utomordentligt bördig och skiljer sig skarpt
från n. P:s magrare moränjordar. N. om
platålandet följer ett bälte av breda dalgångar. Vid
isavsmältningen utbildade smältvattensströmmarna
ett n.—s. och ett ö.—v. system av s. k.
urströms-dalar, vilka ofta äro flera kilometer breda och
utgöra flodbäddar även för nutida vattendrag.
Väldiga moränanhopningar bilda den baltiska
landryggen och vittna om att den sista landisens
randlinje länge gått där. Den baltiska
landryggens högsta punkt, Wiezyca s. v. om Danzig,
ligger 331 m ö. h. Området är mycket rikt på
sjöar, och i den av P. ockuperade delen av
Ost-preussen märkas bl. a. Masuriska sjöarna. P. har
en kuststräcka på 497 km. I v. hör ön Wollin
jämte den ö. delen av ön Usedom i Stettiner
Haff till P. Kusten är flack och kantas ofta av
strandvallar med dyner, innanför vilka grunda
strandsjöar bildats. Strandsporren Hel skjuter
långt in i Danzigbukten, vid vars inre del en
liknande bildning avskärmar Frisches Haff från
öppna havet. — P. avvattnas till större delen av
de två stora segelbara floderna Weichsel (po.
Wisla) och Oder (Odra) samt deras bifloder.
Klimat. P:s klimat utgör en övergångsform
mellan den västeuropeiskt maritima och den
östeuropeiskt kontinentala typen. Under sommaren
sträcker sig det maritima inflytandet in över hela
landet; under vintern når det endast de v. delarna.
Medan julitemp. är täml. likformig i hela
området, avtar jan.-temp. avsevärt från v. till ö. —
Nederbördsfrekvensen är täml. stor, 150—200
ne-derbördsdagar årl., och är ganska likformigt
fördelad på de olika månaderna. Den största
neder-bördsmängden faller i hela landet under juli. En
Tab. 1. Temperatur och nederbörd.
Ort Temperatur [-Årsnederbörd-] {+Årsneder- börd+} (mm)
jan. juli amplitud
Poznah I?9 i8?s 2O?7 502
Kalisz i9?o 2I?5 498
Warszawa .... —3°« 18% 22^5 541
Krakow —3°» i8?7 22?9 735
egendomlighet i den årliga nederbördsfördelningen
är, att de v. delarna erhålla mindre nederbörd
än de ö. Rikligast bevattnade äro de s. delarna,
där vissa trakter på Karpaternas sluttningar
erhålla 1,000—1,200 mm.
Växtvärld. Den naturliga vegetationen har
starkt inskränkts genom uppodlingen. Under 2:a
världskriget ha särsk. skogarna decimerats. I
skogarna spela ek och bok en täml. underordnad
roll. På sandområden dominerar tallen, på bättre
marker ingå dock ek och bok som inslag. Inom
Karpaterna är vegetationen rik och starkt
differentierad. I Väst- och Centralkarpaternas basala
region, t. ex. i Tatra-området, bestå skogarna av
tall, bok och sykomorlönn, medan i den montana
regionen, från c:a 900 till c:a 1,400 m, skogar
av bok, gran och lärkträd förhärska.
Skogsgrän-sen bildas här av cembratall och lärkträd, medan
högre upp, i den alpina regionen, ett nedre bälte
av sluten buskskog, framför allt av bergtall och
en, och ett övre bälte med risartade Salix-axter,
fjällsippa, blåbär, lingon och Rhododendron
myr-tifolium, vidtaga. På Karpaternas n. sluttningar
och i slättlanden vid floderna utbreda sig
vidsträckta myrar.
Djurvärlden överensstämmer i huvudsak med
Mellaneuropas men hyser även ett flertal
östeuropeiska arter. Flera större arter ha utrotats, ss.
uroxe och visent, el. undanträngts, ss. björn, varg,
lo, vildkatt och murmeldjur vilka numera blott
sparsamt förekomma i Karpaterna och delvis
även i skogsområdena i n. ö., där också älg och
ripa förekomma. I landets ö. delar finnes sisel, i
Polesiens träskmarker trana, skarv och
kärrsköldpadda samt på högplatåerna i s. hasselsnok. I
floderna förekomma ål och lax.
Befolkning och bebyggelse. Före 2:a
världskriget var P. icke någon enhetlig nationalstat, utan
bland landets 35 mill. inv. funnos flera främmande
folkgrupper. Enl. folkräkningen 1931 utgjorde
polackerna 69 °/o av hela folkmängden, ukrainarna
och vitryssarna tillsammans 17 °/o, judarna 9 °/o,
tyskarna 2 % och övriga minoriteter, däribland
litauerna, 3 °/o. Genom de gränsförändringar, som
2:a världskriget medfört, ha de områden, i vilka
ukrainare och vitryssar utgjorde de förhärskande
folkelementen, inlemmats i Sovjetunionen. I
gengäld har P. i v. och n. annekterat områden från
det besegrade Tyskland. Från dessa distrikt ha
de flesta tyskar efter hand sänts ur landet och
ersatts med polacker, bl. a. från de till
Sovjetunionen avträdda distrikten i ö. Från Tyskland,
Storbritannien, Frankrike o. a. länder har det
vidare skett en omfattande repatriering av
polacker, vilka till största delen hänvisats till väst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
