Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pompeius, 1. Gnaeus Pompeius Magnus - Pompeius, 2. Sextus Pompeius Magnus - Pompejansk stil - Pompeji
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Pompejansk stil—Pompeji
388
slut på sjöröveriet på Medelhavet (67), ett värv,
som han fullgjorde med stor kraft och snabbhet,
och följ, år fick han i uppdrag att leda kriget
mot Mithridates. Denne blev i grund slagen, och
efter att ha förstorat Roms välde i ö., bl. a.
genom att göra Syrien till romersk provins,
återkom P. till Italien 61. En konflikt med
senaten, som icke ville godkänna hans anordningar i
Asien samt förse veteranerna med jord, förmådde
honom att ansluta sig till Caesar och Crassus,
det s. k. första triumviratet (60). Snart
närmade han sig åter
optimaterna genom
att verka för
Cice-ros återkallande ur
landsflykten,
varefter uppsikten över
rikets
spannmålsförsörjning jämte
pro-konsulariskt imperium på fem år
uppdrogs åt P.
Triumviratet befästes dock
åter genom
konferensen i Luca (56),
och P. blev för
andra gången konsul
jämte Crassus (55).
Under den stigande förvirringen i Rom blev han 52
konsul utan kollega. Under den tilltagande
spänningen mellan optimaterna och Caesar lät P.
förmå sig att år 50 taga befäl över två legioner, som
skulle avgå till Syrien. Därmed beträdde han
olagliga vägar och arbetade Caesar i händerna.
När senaten år 49 framkallade en brådstörtad
brytning med denne, blev den överraskad av
Caesars snabba rörelser, och P. måste med de
trupper han kunde uppbringa gå över till
Grekland. Där blev han år 48 slagen vid Farsalos,
flydde till Egypten men mördades vid
landstigningen. —• P. var som fältherre av hög klass. Som
politiker vacklade han mellan olika inflytelser
och förmådde ej göra sin vilja gällande under
iakttagande av laga former. — Litt.: M. Gelzer,
”P.” (2:a uppl. 1949).
2) Sextus P. Magnus, den föreg:s son,
militär (75—35 f. Kr.). Han höll sig kvar i
Spanien efter brodern Gnaeus P:s nederlag
mot Caesar vid Munda 45 f. Kr. Han fick
överbefälet över flottan år 43 samt tog Sardinien
och Sicilien i besittning. P. slöt år 39 ett fördrag
med triumvirerna men kom snart i fiendskap
med Octavianus, blev slagen vid Mylae och
Nau-lochos (36), flydde till Asien och blev där
tillfångatagen och dödad.
Pompejansk stil, en efter den förnämsta
fyndplatsen uppkallad dekorationsstil. Det
pompejanska väggmåleriet har haft stor betydelse för
uppkomsten av 1700-talets nyklassicism.
Pompeji, it. Pompei, en utgrävd forntida stad
i närheten av Neapel. Redan på 500-talet f. Kr.
flyttade oskiska bergsbor ned på slätten kring
Vesuvius och grundläde P. nära floden Sarnos
utlopp i Neapelbukten. Det stod länge under
sam-nitiskt välde och blev slutligen (från Sullas tid)
en romersk militärkoloni. 63 e. Kr. förstördes
P. delvis genom en häftig jordbävning. En ny
olycka år 79 medförde P:s fullständiga
undergång (jfr Herculaneum). Vesuvius utkastade
under ett tre dagars utbrott (24—26 aug.) en så
stor mängd aska och pimsten, att staden slutligen
begrovs därunder. Av Plinius d. y., själv åsyna
vittne, finnes i behåll en skildring av utbrottet. —
Utgrävningarna i P. började 1748 och ha sedan
fullföljts. Tidigare övervägde intresset för lösa
fynd med konstnärligt el. kulturhistoriskt värde.
Senare forskargenerationer med G. Fiorelli och
A. Mau ha riktat intresset på staden som helhet
och dess liv. Bland hus med bevarad inredning
är sedan länge Vettiernas hus omtalat. Därtill
komma nu praktstycken som Casa del Menandro
och Villa dei Misteri utanför P. samt hela den
sedan 40-tal år under intensivt utgrävningsarbete
varande gatan Via dell’ Abbondanza. F. n. äro
c:a 3/s av hela stadsområdet inom murarna
frilagda, vartill komma framstötar längs de av
gravar, villor och värdshus kantade vägarna utanför
stadsportarna och smärre isolerade utgrävningar
i omgivningarna. P. erhöll svåra bombskador under
striderna i Italien aug.—sept. 1943. Bl. a.
förstördes det ryktbara museet (Antiquarium). Ett nytt
museum kunde emellertid invigas redan 1948.
Även de bombhärjade delarna av staden äro f. n.
i görligaste mån under rekonstruktion. — Den
äldsta byggnaden i P., ett på 500-talet f. Kr. byggt
doriskt tempel på stadsklippans sydspets, stod
redan 79 e. Kr. i ruiner, övriga hittills uppdagade
äldsta byggnader el. byggnadsrester, med
undantag av ter rako ttafragment från Apollontemplet
vid forum, äro av senare datum, mestadels från
tiden kring och efter 200 f. Kr. Invid det
do-riska templet anlades omkr. 200 f. Kr. en teater
av grekisk typ med portikomgiven trädgård
bakom scenhuset (senare använd till gladiatorkasern).
Forum i gamla stadens centrum omgavs med
portiker, liksom även Apollontemplets avgränsande
gård invid torget. Vid forum uppfördes omkr.
100 f. Kr. en täckt torghall (basilika) i 2 vån:s
höjd. Ute i staden anlades offentliga bad, de
s. k. stabianska baden med palaestra och
badinrättning och invid teatern en annan palaestra. Det
s. k. Kirurgens hus, ett i kalksten uppfört
atriumhus med sluten fasad mot gatan, ger oss en
föreställning om hur hus och gator tedde sig i det
gamla Italien. Omkr. 200 f. Kr. fingo de enskilda
husen ett förmögnare och livligare utseende med
inslag av hellenistisk lyx och smak. Interiörerna
pryddes med mosaikgolv, vilka stundom
reproducera färgrika stilleben el. större målningar,
ss. främst Alexander-mosaiken (nu i
Neapelmu-seet). Väggarna målades. Under den följande
tiden kan man urskilja 4 olika stilarter, som
avlösa varandra. Typiska prov på den italienska,
helleniserade atriearkitekturen äro ”Faunhuset”
och ”Silverbröllopshuset”. Under 1 :a årh. f. Kr.
tillkommo en rad nya drag i stadsbilden. Gatorna
stenlades. Vattenledning indrogs i husen. Staden
försågs med amfiteater, täckt musikhall (invid
teatern) och med en ny badinrättning, de s. k.
Forumbaden vid torget. Den pompejanska Venus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
