Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ponsonby, Arthur - Ponta Delgada - Pontak - Pont-à-Mousson - Pontano (Pontanus), Giovanni - Pont du Gard - Ponte, Lorenzo da - Pontecorvo, Ponte Corvo - Pontecorvo, Bruno - Ponten, Josef - Pontevedra - Pontiac (stad) - Pontiac (bilmärke) - Pontiacs krig - Ponticello - Pontifex - Pontifices - Pontifikat - Pontinska träsken - Pontinska öarna, Ponzaöarna - Pontinska bergen - Ponton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ponta Delgada—Ponton
391
Party 1922—30. Han tillhörde den första
arbetarregeringen 1924 som understatssekr. i utrikesdep.
och var i MacDonalds 2:a regering
understatssekr. för dominions 1929, kommunikationsminister
1929—31 och kansler för Lancaster 1931. P., som
var ivrig pacifist, var 1931—35 arbetarpartiets
ledare i överhuset; han lämnade denna post, enär
han ogillade sanktionspolitiken mot Italien under
Etiopienkriget. P. utg. bl. a. ”Religion in
poli-tics” (1921).
Ponta Delgada [pä’nta Öälga’Öa], distrikt
och stad på Azorerna (se d. o.).
Pontak [på’-], förr namn på ett rött
Bor-deauxvin.
Pont-å-Mousson [påt-a-moså’], stad i fr. dep.
Meurthe-et-Moselle, vid Mosel, n. n. v. om Nancy;
c:a 10,000 inv. Gammal stad, 1572—1768 säte
för univ., som sedan flyttades till Nancy.
Pontano [pånta’nå], lat. Pontänus,
Giovanni, italiensk humanist (1426—1503). Han
var en av 1400-talets förnämsta författare på
latin och utmärkte sig framför allt som skald.
Pont du Gard [på dy gä’r], romersk
ak-vedukt över floden Gard i s. Frankrike 20 km
n. ö. om Nimes. P., en av romarnas mest
fulländade vattenledningsbyggnader, tillkom 63—13 f.
Kr. i tre våningar med en totalhöj d av 49 m och
en längd av 270 m. — Se bild vid Akvedukt.
Ponte [på’-], Lorenzo da, se Daponte.
Pontecorvo [påntekå’rvå], Ponte Corvo
(”den krokiga bron”), stad i Latium i Italien, vid
floden Liri 80 km n. v. om Neapel; c:a 12,000 inv.
Under 2:a världskriget ödelädes staden i nov. 1943
genom allierade flygbombningar, varvid bl. a.
katedralen och många andra kyrkor förstördes. P.
med närmaste omgivning bildade sedan påven
Julius II :s tid (1503—13) ett furstendöme under
Kyrkostaten till 1860, med undantag för 1806—14,
då det tillhörde det napoleonska väldet. 5/e 1806
gjorde Napoleon marskalk Bernadotte till furste
och hertig av P., vilka värdigheter denne
innehade till det svenska tronfölj arvalet 1810, då han
efterträddes av Joakim Murat, konung av Neapel,
inom vars släkt titeln alltjämt bäres. Vapnet
ingår som en del av det s. k. Bernadotteska vapnet.
Pontecorvo [it. utt. påntekå’rvå], Bruno,
italienskfödd, brittisk atomexpert av judisk
härstamning. Hans flykt till Sovjetunionen 1950
väckte det största uppseende. Enl. uppgift (1954)
skall han arbeta vid atomfabriken Tadj ikistan
i Stalinabad. P:s hustru är svenskfödd.
Ponten [på’-], Josef, tysk författare (1883—
1940),. P:s förnämsta verk är ”Volk auf dem
Wege” (6 bd, 1930—42), som handlar om tyska
kolonister vid Volga.
Pontevedra [påntäæä’Öra], huvudstad i prov.
P., i landskapet Galicien, n. v. Spanien, vid Ria
de P., en vik av Atlanten; c:a 15,000 inv.
Fiskkonservindustri.
Pontiac [på’ntiäk], stad i Michigan, U.S.A.,
42 km n. v. om Detroit; c:a 75,000 inv. Staden,
som är uppkallad efter indianhövdingen Pontiac,
har betydande automobilindustri.
Pontiac [på’ntiäk], amerikanskt bilmärke,
tillhörigt General Motors Corp.
392
Pontiacs krig [på’ntiäks], ett krig mellan
indianer och engelsmän 1763—66 i prov. Ontario
med omnejd i Canada. Indianernas ledare var
Pontiac (mördad 1769), Ottawastammens
hövding sedan 1755.
Ponticello [påntit/ä’lå], it., mus., stall på
stråkinstrument. — S u 1 p., nära stallet (med
stråken).
Po’ntifex, se Pontifices.
Ponti’fices, lat., plur. av po’ntifex,
medlemmarna av ett råd, som omgav pontifex
maximus (P. M.), ledaren av en prästerlig
organisation, collegium pontificum, som utom p.
omfattade rex sacrorum (”offerkonungen”),
flami-nes och vestalerna. P. hade högsta överinseendet
över offertjänsten samt iakttagandet av heliga
bruk och föreskrifter. De hade bl. a. att sörja
för kalenderns avfattande. Pontifikatet innehades
på livstid. Caesar, pontifex 73 f. Kr., blev P.
M. år 63, och alla kejsare buro denna titel till
382 e. Kr.
Pontifikät. 1) Värdighet som pontifex. — 2)
Påvevärdighet, en påves ämbetstid.
Pontinska träsken, it. Paludi pontine,
sump-trakt i Italien, en s. ö. forts, av Agro romano
inom Romerska kampagnan. Arealen är c:a
750 km2. Trakten, som genomdrages av Via
Appia, var på volskernas tid till stor del
väl-odlad, men efter romarnas erövring
bortfördes befolkningen 358 f. Kr., varpå
bevattningssystemet efter hand förföll och malaria började
uppträda. De talrika, bl. a. av Pius VI och
Napoleon företagna utdikningsarbetena hade
endast ringa verkan. Ett nytt odlingsförsök
påbörjades 1899, fortsattes med kraft under fascismen
och fullbordades omedelbart före utbrottet av 2:a
världskriget. I försvarssyfte satte därunder
tyskarna P. under vatten, som sedan åter avletts.
Området, vars officiella namn sedan 1932 är
Agro pontino, har nu en rad mindre städer,
Latina (tidigare Littoria), Sabaudia, Pontinia,
Aprilia och Pomezia.
Pontinska öarna, P o n z a ö a r n a, it. Isole
Ponziane el. Pontine, vulkanisk ögrupp utanför
Gaetabukten av Tyrrhenska havet, 30—50 km
från kusten; u km2, c:a 8,000 inv. ögruppen
består av 5 höglänta öar, av vilka huvudön
Pon-za (7 km2, 283 m hög) och Ventotene äro
bebodda.
Pontiska bergen [på’n-], Mindre Asiens n.
randberg.
Pontön [el. -å’n]. 1) Flatbottnad (däckad)
båt el. pråm, avsedd att uppbära lyftkran el.
annat hissverk el. som stöd i bro (p o n t o
n-bro). — P. användas stundom som stöd i
permanenta broar, men sin huvudsakliga användning
ha p. fått i militära brobyggnader, varvid de
bestå av hela p., enhets-p., el. sammansättas av flera
delar för att lättare kunna, forslas på fordon.
2) B ä rgn i n gs p o n t o n utgöres vanl. av en
cylindrisk flytkropp av stålplåt med rundade
ändar och försedd med gles träklädsel som skydd.
För att lätta ett sjunket fartyg sänkas genom
vattenfyllning sådana p. parvis intill fartygssidorna,
varefter vattnet utblåses ur dem med tryckluft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
