Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Portugal - Befolkning - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Portugal
410
Fiskare från Nazaré.
i dag sin
prägel på större
delen av
befolkningen. Före
romarnas tid
bars visserligen
P:s kultur upp
av ibererna,
men romarnas
seger över
dessa befäste
sedan den
rnedi-terrana dominansen. Under [-folkvandringarna invandrade-]
{+folkvandring-
arna invandra-
de+} i n. de
germanska sve-berna och väst-
goterna, men en germansk inblandning i P.
fanns redan tidigare före kelternas
vandringar. I P:s mell. och s. delar uppvisar
befolkningen ännu rätt tydliga moriska drag från
arabernas välde i P. under medeltiden.
Under upptäcktstiden och det portugisiska
kolonialrikets storhetstid infördes i landet negerslavar,
som sedan småningom uppgått i den lägre be-
Tab. i. Provinsernas och öarnas areal och
folkmängd 1950.
Provinser och öar Areal (km2) Folkmängd
Algarve ..................... 5.072 325,971
Alto Alentejo .............. 12,659 394,789
Baixo Alentejo .......... 13,775 375047
Beira Alta .................. 9,536 691,713
Beira Baixa ................. 7,504 355,806
Beira Litoral ............... 7,532 969,166
Douro Litoral .............. 3,285 1,237,170
Estremadura ................. 5,346 1,595,067
Minho ....................... 4,839 815,909
Ribatejo ................... 7,237 459,853
Trazos Montes e Alto
Douro ....................... 11,835 636,322
Azorerna .................... 2,304 317,409
Madeira ...................... 797 266,990
Hela Portugal .............. 91,721 8,441.712
folkningen. I alla portugisiska kolonier ha
portugiserna blandat sig med den inhemska
befolkningen, och av blandrasen ha många sedan slagit
sig ned i P., så att dess befolkning nu
innehåller starka både indiska, afrikanska och sydame-
Tab. 2. Portugals koloniers areal och folkmängd
1950.
Koloni Areal i km! Folkmängd
Kap Verde-öarna ............... 4,033 147,000
Portugisiska Guinea .... 36,125 517,000
Sao Thomé e Principe .. 63 60,000
Angola .................... 1,245,700 4,112,000
Mozambique .................. 771,123 5,733,ooo
Portugisiska Indien .... 3,983 638,000
Macao.................. 15 188,000
Timor ........................ 18,988 442,000
Summa .................... 2,080,030 11,837,000
rikanska folkelement och torde vara starkare
rasblandad än något annat europeiskt folk. I
språkligt hänseende är befolkningen dock
enhetlig. Portugiserna äro Europas mest långskalliga
folk och ha också inom Europa den mörkaste
hårfärgen och de mörkaste ögonen. P. är, näst
efter Irland, världens främsta utvandrarland.
Folktätheten, som i medeltal är 92 inv. per km2,
är störst vid kusterna, särsk. i n. och mell. P.
De viktigaste städerna äro: Lissabon (824,000
inv. 1950), Oporto (292,000), Funchal (63,700),
Coimbra (35,400 inv. 1940), Setübal, Braga,
Evora, Ponta Delgada och Faro.
Ekonomisk geografi. Jordbruk är
huvudnäring. Åker, trädgårdar och vingårdar samt
äng och betesmarker upptogo 1950 i P.
Continental c:a 40% av landarealen. Skogsarealen,
2,467,000 har, är nästan exakt av samma storlek
som åkerarealen. Jordbruk, fiske och skogsbruk
sysselsatte 1940 48,8% av den
förvärvsarbetande befolkningen. Det intensivaste jordbruket
be-drives i de n. tätbygderna, där den odlade
jorden är fördelad på småbönder. I de glest
befolkade landskapen s. om Tejo tillhör jorden
ännu till stor del storgodsen, och här upptages
landskapet i stor utsträckning av CLhu-hedar.
På gr. av sommartorkan är P. ej särsk. lämpat
för sädesodling. Längst i s., i Algarve, finnas
talrika smärre brukningsdelar med intensiv
odling, särsk. av sydfrukter (apelsiner, oliver,
fikon, mandel, johannesbröd). Här är
kulturlandskapet av fullst. mediterran typ. Vetet är P:s
viktigaste sädesslag, men hektarskördarna äro
de lägsta i Europa, c:a 8 dt per har (530,000
ton 1950). Det odlas huvudsaki. i mell. och s.
P., framför allt i prov. Alentejo. Majs odlas
i de nederbördsrika n. v. delarna, där
sommarens torrtid är jämförelsevis kort. Råg och
korn äro berglandets grödor, medan ris
förekommer i kusttrakterna, dock otillräckligt för
landets konsumtion. Vin odlas över hela landet.
I s. har dock denna kultur föga betydelse. I
mell. P. är den däremot avsevärd (i prov.
Lissabon 8% av den odlade jorden). De egentliga
vinområdena ligga dock i n. P., t. ex. i prov. Braga.
Mest rationellt bedrives vinkulturen på Douros
dalsidor, varifrån man erhåller det äkta
portvinet. Vinproduktionen uppgick 1950 till 8,7 mill.
hl. Oliver odlas företrädesvis i mell. P., men
även i s. längs spanska gränsen och i Algarve.
1950 uppgick produktionen av olivolja till 437,300
hl. Odlingen av mullbärsträd är på tillbakagång.
Tobaksarealen ökar. — Ett av det portugisiska
jordbrukets* viktigaste problem är
konstbevattningen, som stödjes av staten.
Boskapsskötseln har under de senaste
decennierna gått framåt. Boskapsstocken
utgjordes 1940 i hela P. (P. Continental och öarna)
av 85,000 hästar, 245,000 åsnor, 122,800 mulor,
973,200 nötkreatur, 3,948,300 får, 1,243,900
getter och 1,253,000 svin. En stor del av
nötkreaturen användas som dragare. — S ko g s a r e
a-1 e n har ökats genom skogsvård. Av
skogsarealen, som uppgår till 2,467,000 har, äro 1,161,000
har barrskog, som särsk. förekommer på de
san
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
