Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Preussen - Presseri - Preussische Akademie der Wissenschaften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Preusseri—Preussische Akademie der Wissenschaften
480
Fredrik Vilhelm III (1797—1840) hopade
sig olyckorna för P., som i freden i Tilsit 1807
måste avträda alla sina landvinningar i Polen,
utom Westpreussen, samt allt land v. om Elbe.
En omfattande administrativ, social och militär
reformverksamhet sattes nu i gång, ledd av v.
Stein, Scharnhorst och Hardenberg, och i
befrielsekriget mot Napoleon kunde P., där en
mäktig nationell rörelse gjorde sig gällande, deltaga
med framgång. Wienkongressens beslut ang. de
tyska förhållandenas ordnande blevo också
fördelaktiga för P. Det erhöll visserligen icke
tillbaka sitt gamla territorium, då större delen av
erövringarna vid Polens 2:a och 3:e delningar
gick till Ryssland, Ostfriesland till Hannover,
men i stället erhöll det en betydande del av
Sachsen, Westfalen samt stora områden v. om
Rhen. Landet fick en mera v. utsträckning än
tidigare, och de till Tyska förbundet hörande
delarna av den preussiska monarkien voro fr. o. m.
nu vida mer betydande än de suveräna områdena
i ö., Ost- och Westpreussen samt Posen.
Efter 1815 avmattades men avstannade icke
helt reformarbetet i P. En union mellan de
olika protestantiska kyrkorna ingicks 1817, en
ny tullag 1818 gjorde P. till en ekonomisk
enhet. Men ett löfte från befrielsekrigets dagar
att skapa en preussisk författning mynnade
endast ut i att provinsialständer 1823 inrättades.
Eljest härskade under senare delen av Fredrik
Vilhelm III:s tid reaktionen. Fredrik
Vilhelm IV (1840—61) sökte först bryta med
detta system men vacklade därefter mellan olika
strömningar. 1847 lät han inkalla en förenad
lantdag för den preussiska monarkien, som till
att börja med utrustades endast med ringa
myndighet. När februarirevolutionen framkallade
oroligheter i Berlin (mars 1848), lät konungen
militär ingripa men fullföljde icke de
framgångar han vann utan gav efter för de upproriskas
krav. En konstituerande nationalförsamling
inkallades men upplöstes, då den icke godtog
regeringens författningsförslag, varefter konungen
lät oktrojera P:s ända till 1918 gällande
författning. I den tyska politiken visade Fredrik
Vilhelm samma vacklande hållning. Först sedan
Vilhelm I (1861—88), regent sedan 1857
under Fredrik Vilhelms sinnessjukdom, 1861
bestigit P:s tron och 1862 utnämnt Bismarck till
ministerpresident, började P. konsekvent slå in
på den väg, som över dansk-tyska kriget 1864,
tyska enhetskriget 1866 och fransk-tyska kriget
1870—71 ledde till bildandet av Nordtyska
förbundet 1866 och Tyska riket 1871 med P. som
den ledande makten inom Tyskland (se vidare
Tyskland, historia).
Preusseri [pröj-], hård, pedantisk militärisk
drill, militärt översitteri (som ansågs
utmärkande för den forna preussiska armén).
Preussische Akademie der Wi’ssenschaften
PREUSSENS
UTVECKLING
1806 - 1866
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
