Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Provår - Proximal - Prudentius (Aurelius Prudentius Clemens) - Prudentlig - Prudhon, Pierre - Prunella - Pruneller - Prunus - Prurigo - Pruritus - Prusa - Prussia - Prustkåda - Prustrot - Prut - Prutgås - p. r. v. - Pryd - Prydz, Alvilde - Prygel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
Provår—Prygel
538
Provår, den praktiska lärarutbildningen för
behörighet till ord. lär arbefattning vid allm.
lärov. el. seminarium. Denna yrkesutbildning, som
i regel omfattar 2 terminer men också kan
fullgöras på i termin, gäller det el. de ämnen
lärar-aspirantens tjänst avses omfatta. Utbildningen
fullgöres vid visst lärov. el. seminarium (p r o
v-å r s 1 ä r o v e r k), dit Skolöverstyrelsen
hänvisar provkandidaterna. Särskild lärare
(handledare) ger provkandidaterna inblick
i undervisningsmetodiken, utövar kritik efter
deras lektioner och bedömer deras förmåga som
lärare. Provkandidaten har dessutom att följa
vissa föreläsningsserier, särsk. i pedagogikens
teori och praktik. Numera åtnjuta
provkandidaterna arvode och ha möjligheter till partiell
tjänstgöring. P. benämnes från 1951 praktisk
lärarkurs. 1946 års skolkommission har
föreslagit, att p. ersättes med utbildning vid
speciella lärarhögsk. och med särskild aspiranttj
änst-göring. — K. m:t kan dispensera från p., när
skäl härtill föreligga, ss. lång och väl vitsordad
lärartjänst vid lärov. el. i akademisk tjänst el.
förut avlagd folkskollärarexamen. — Antalet
p.-lärov. ha successivt ökat, så att lärarkandidater
läsåret 1952/53 hänvisades till n lärov. och 4
folkskoleseminarier (i Göteborg, Lund, Malmö,
Stockholm, Umeå och Uppsala).
Proximäl, se Distal.
Prude’ntius (Aurelius P. Cl em ens),
kristen romersk skald (f. 348 i Spanien, d. efter
405). Efter en lysande ämbetsmannabana drog
sig P. tillbaka för att helt ägna sig åt
diktkonsten i kyrkans tjänst. Han är den mest
ursprunglige och produktive av de äldre kristna
skalderna i Västerlandet. Mest framstående är
hans lovsång över martyrerna (”Liber
periste-phanon”). I en samling hymner över dagens
olika stunder (”Liber cathemerinon”)
förekommer en begravningspsalm, ”Jam moesta quiesce
querela” etc., mästerligt översatt och bearbetad
av J. O. Wallin (psalm 571: ”Nu tystne de
klagande ljuden”). Litteraturhistoriskt viktig är
"Psychomachia”, en allegorisk dikt om dygders
och lasters strid i människan. — Några äro övers,
till sv. i J. Bergmans ”Fornkristna hymner”
(1894; 3:e uppl. 1916).
Prude’ntlig (av lat. prüdens, klok), småklok,
förnumstig, ordningsfull.
Prudhon [prydå’], Pierre Paul, fransk
målare (1758—1823). Påverkad i främsta rummet
av Lionardo da Vinci och Correggio, betecknar
P:s konst ett inslag av poetisk fantasi och
dröm-meri i den samtidigt rådande klassicismens kyla.
Den utgör en övergång från rokoko till
romantik. P:s huvudarbeten äro: ”Geniet som ledes
av forskningen” (plafond), ”Joséphine i
Malmai-sons trädgård” och ”Psyches bortförande”, alla
i Louvren. — Litt.: J. Guiffrey, ”L’æuvre de
P.-P. P.” (1924).
Prune’lla, bot., se Brunella.
Prunedler, se Plommon.
Prünus, släkte av fam. rosväxter, typ för avd.
Prunoideae. Omfattar mest i n. halvklotets
tempererade länder växande träd el. buskar med spi-
ralställda, enkla, hela blad och strålformigt
byggda blommor, vanl. i kvast el. klase. Frukten
är en typiskt enfröig stenfrukt. Vildväxande i
Sverige äro P. padus, h ä g g, P. spinosa, slån,
och P. avium, fågelbärsträd (se under
Körsbär). Möjl. är P. insititia, krikonträd,
ävenledes ursprungligt i Sverige. Det är
låg-vuxet och försett med grentornar. I likhet med
P. domestica, plommonträd, har det plattad
sten, men frukterna äro nästan klotrunda. P.
persica, persiketräd och P. armeniaca,
aprikosträd, ha vanl. finludna frukter;
hos det förra äro stenarna gropiga, hos det
senare släta. Mycket nära besläktat med
persike-trädet är P. amygdalus, mandelträd, hos
vilket fruktköttet är tunt och föga saftigt. —
Om körsbär se d. o.
Många Prunus-^rter, mest raser med fyllda
blommor, odlas som prydnadsväxter i parker och
trädgårdar. Vanligast äro P. nana,
dvärgmandel (från s. ö. Europa), och P. triloba (från ö.
Asien). I växthus och boningsrum odlas den
vintergröna P. laurocerasus, körsbärslager
(från Mindre Asien). Hos P. mahaleb,
weich-s e 1 (vild i Orienten och Sydeuropa), är veden
välluktande och brukas till cigarrmunstycken,
pipskaft o. dyl. Av weichsel beredes bl. a. en
likör, cherry brandy.
Prurigo, lat., ”klåda”, med., i barnaåren
förekommande kronisk hudsjukdom, utmärkt av små,
starkt kliande upphöjningar (papler) i huden,
företrädesvis på extremiteternas sträcksidor.
Pruritus, se Klåda.
Prüsa, antikens namn på staden Bursa.
Pru’ssia, latiniserat namn på Preussen.
Prustkåda, bot., farm., se Euphorbium.
Prustrot, rotstocken av dels Helleborus-zrter
(se Svartprustrot) och dels vit prustrot,
Veratrum album, tillhörande liljeväxterna (se d. o.
och Veratrum). Färsk vit p. har lökartad lukt,
som försvinner vid torkning. Smaken är bitter,
skarp och rivande, och pulvret retar till nysning.
Prut [-0-], vänsterbiflod till Donau,
upprinner inom v. Ukraina samt flyter på gränsen
mellan Rumänien och Sovjetunionen (Moldavien) i
en djup och bred dal. Längd 845 km, därav
segelbar 270 km; flodområde 26,800 km2.
Flott-ningsled.
Prutgås, zool., se Gåsfåglar, sp. 575.
p. r. v., förk. för pour rendre uisite, fr., för
att återgälda besök.
Pryd, tillgjort el. överdrivet sedesam; sipp;
ytterligt konventionellt anständig. — Subst.
Pryderi.
Prydz [pryts], A 1 v i 1 d e, norsk
författarinna (1848—1922). Hon utvecklade en
omfångsrik alstring, av vilken må nämnas ”1 moll” (1885),
”Undervejs” (1889), ”Mennesker” (1892) och
”Dröm” (1893), samarbetade till ”To mennesker”
(1918; sv. övers., 2 bd, 1919), hennes förnämsta
verk, samt ”Gunvor Thorsdatter til Hærö”
(1896; sv. övers. 1900), en nordlandsskildring,
svag som konstverk men högt skattad av
allmänheten.
Prygel, se Kroppsstraff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
