Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pyelit - Pyemi - Pygmalion - Pygméer, Pygmoider - Pyhy, Konrad von (Peutinger) - Pyhäjoki - Pyhäjärvi - Pyhäkoski - Pyjamas - Pyknid - Pyknisk - Pyknometer - Pylades - Pylon - Pylorus - Pylos - Pym, John - Pyndare - Pynt - Pyramid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593
Pyemi—Pyramid
594
tarr”, ofta uppstigande från biåskatarr,
men ibland nedstigande från njuren.
Behandlingen består utom av diet för att påverka
reaktionen till sur el. alkalisk främst av
sulfapreparat och antibiotika.
Pyemi (av grek. py’on, var, och hai’ma, blod),
se Blodförgiftning.
Pygma’lion (lat.; grek. Pygmali’on). i) Se
Dido. — 2) (Grek, myt.) Konung på Cypern,
förälskade sig, enl. en av Ovidius återgiven saga,
i en av honom själv skulpterad kvinnostaty, som
Afrodite på hans bön gav liv.
Pygméer, Pygmoider, se Dvärgfolk.
Pyhy, Konrad von, Gustav Vasas kansler
(d- 1553), hette urspr. Peutinger och
tillhörde en gren av den augsburgska patriciersläkten
med detta namn. P. växte upp i Frankfurt a. M.,
där fadern var borgare. Univ.-studier i
Witten-berg och Leipzig förde honom fram till jur.
dr-graden. 1527 blev han kejserligt hov- och
krigsråd och dubbades till riddare. Han deltog i
kriget mot fransmännen i Italien och under konung
Ferdinand mot turkarna. Han föll emellertid i
kejsarens onåd ech for till Sverige, där Gustav
Vasa i aug. 1538 utnämnde honom till kansler.
Efter mönster, som i främsta rummet synas ha
hämtats från konung Ferdinands länder,
införde P. i Sveriges styrelse och förvaltning en
mängd organisatoriska nyheter, av vilka de flesta
försvunno med hans avgång från tjänsten.
Sålunda upprättade han ett ”regementsråd”, avsett
att utgöra ett högsta regeringskollegium med
både förvaltande och dömande myndighet, och
påbörjade en omdaning av provinsförvaltningen. I
det löpande statsarbetet var han konungens
högstbetrodde rådgivare på nära nog alla områden.
Inte minst på utrikespolitiken utövade han
mäktigt inflytande. Efter att under någon tid ha
arbetet’för Sveriges anslutning till det
habsburgs-ka lägret ledde han de alliansförhandlingar med
Danmark, som utmynnade i Brömsebroförbundet
1541. Han stod även i spetsen för den
beskickning till Frankrike 1542, genom vilken Sverige
förband sig med Frans I. Några
lånetransaktioner o. a. företag, vari P. under denna
ut-rikesresa inlät sig, ådrogo honom emellertid
Gustav Vasas onåd, och efter hemkomsten 1543
blev han avsatt och fängslad. Som statsfånge
på Västerås’ slott framlevde han sina
återstående år. — Litt.: I. Svalenius, ”Gustav Vasa”
(i95o).
Py’häjoki [-jå-]. 1) Älv i Uleåborgs län,
Finland, upprinner i Pyhäjärvi sjö och mynnar i
Bottniska viken; längd 166 km.
2) Kommun i Uleåborgs län kring mynningen
av P.i), 536 km2, 4,700 inv., finsktalande.
Py’häjärvi, namn på flera sjöar och
kommuner i Finland. Av sjöarna må nämnas: 1) P.
s. om Tammerfors, centralsjö i Kumo älvs
vattensystem, största längd 15 km, största bredd
3 km. 2) P. i Österbotten, Pyhäjoki älvs
källsjö, omkr. 135 km2. 3) P. i Kuopio län på
gränsen mot Sovjetunionen, avflyter norrut till
Ori-vesi, 230 km2.
Py’häkoski [-kå-], fors och kraftverk i Ule
älv, Finland, tillhör finländska staten; fallhöjd
vid turbinerna 32 m, utbyggd effekt 108,000 kW,
utvunnen energimängd 560 mill. kWh per år.
Pyjamas, från Persien och Indien härrörande
dräkt, till Europa införd från Japan som
sov-dräkt (jacka och vida långbyxor); nu även om
flera slags negligéartade dräkter (strandpyjamas
o. s. v.) för kvinnor.
Pyknid, bot., se Askomyceter.
P/knisk, se Karakterologi.
Pyknométer (av grek. pykno’s, tät, och
metron, mått), en liten glasflaska med väl inslipad,
vanl. genomborrad propp, nyttjas till att
bestämma vätskors och pulverformiga kroppars spec. v.
Py^lades (lat.; grek. Pyla’des), grek, myt., son
till konung Strofios i Fokis, Orestes’ trogne vän
och vapenbroder, förmäld med dennes syster
Elektra.
Pylon
å’nl, grek., ”stor port”, var och en
av de båda tornlika byggnader, vilka flankera
porten till de fornegyptiska templens förgård.
P., som smalnar uppåt, har en långsträckt [-rektangulär planform. Väggytorna täckas vanl. av
reliefer och målningar.
Pylörus, anat., se Magsäcken.
Py’los, hos Homeros Nestors borg, belägen på
Peloponnesos’ västkust. I klassisk tid funnos
på denna kust tre orter med namnet P., bland
vilka P. i Messenien, vid nordsidan av
Navarino-bukten, är viktigast. Att detta P., som under
peloponnesiska kriget besattes av atenarna 425
f. Kr. och hölls av dem till 409, är arvtagare
till den sagoberömda kungaborgen, visas av de
rester av ett ståtligt mykenskt palats från
1200-talet f. Kr., som amerikanen C. W. Blegen
upptäckt i närheten och började utgräva 1939. Bl. a.
ha mer än 600 lertavlor med inskrifter i
mi-noisk skrift påträffats. — Sedan 1953 pågå nya
utgrävningar.
Pym [pi’m], John, engelsk statsman (1584—
1643), urspr. ämbetsman vid skatteuppbörden. Vid
inkallandet av ”korta parlamentet” blev P. från
början (april 1640) parlamentsoppositionens
främste ledare. I ”långa parlamentet” tog P. ledningen
i attackerna mot Strafford och Laud. När kungen
slutl. beslöt tillgripa maktmedel och på nyåret
1642 med en beväpnad styrka inträngde i
parlamentet för att arrestera bl. a. P., hade denne
redan satt sig i säkerhet. Vid borgarkrigets
utbrott på sommaren 1643 invaldes P. i den
väl-färdskommitté, som ledde parlamentsarméns
rörelser, och uppträdde här med stor fasthet men
utan den annars vanliga puritanska
trångsyntheten och fanatismen; han avled emellertid
redan före årets slut.
Py’ndare, ett besman, där handtaget el.
upp-hängningskroken är fäst i en viss punkt på
vågstången och jämvikt åstadkommes genom att man
förskjuter en löpvikt efter den graderade stången.
Pynt, sjöv., spets, ss. pynten av en udde och
ankarflypynten. Ett tåg pyntas genom att
garnen i tågets ända sammanflätas och ”avtafsas”
till en spets.
Pyramid. 1) (Mat.) En polyeder, begränsad av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
