Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radioaktiva grundämnen, radioelement - Naturligt radioaktiva grundämnen - Konstgjort radioaktiva grundämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
Radioaktiva grundämnen
674
topen 228U som utgångsled, vilken efter 4
a-sön-derfall ger ThC’. En förgrening av huvudserien
till den förra serien har också kunnat påvisas,
i det att 0,013 °/o av ThA-kärnorna genom
/i-omvandling övergå i astatinisotopen 216At.
III. U r a n-a k t i n i u m s e r i e n.
Begynnelseledet i denna serie är AcU, uranisotopen 233U,
som spelat en viktig roll vid framställning av
atombomber. Denna isotop ingår till 0,719 °/o i
naturligt uran. Den sönderfaller under
a-strålning i UY, som genom //-strålning omvandlas i
protaktinium, Pa, med en halveringstid av 3,2. 104
år. Genom a-emission sönderfaller protaktinium
i aktinium Ac med 21 års halveringstid.
Akti-niumkärnorna sönderfalla till 98,8% under
//-emission i RdAc, som i sin tur genom
a-sönderfall ger AcX, vilken är en radiumisotop, 223Ra.
1,2% av aktiniumkärnorna undergå a-sönderfall
till AcK, som genom //-sönderfall åter ger AcX.
På AcX följa 3 successiva a-sönderfall. Först
bildas den gasformiga aktiniumemanationen el.
aktinon, An, därpå AcA och AcB. AcB ger
under //-sönderfall AcC, där en förgrening
inträder i analogi med förhållandena vid
uranradium- och toriumserierna. 99,68 °/o av
AcC-kärnorna undergå först a-sönderfall till AcC",
som under //-omvandling ger den stabila
slutprodukten AcD, som är blyisotopen 207Pb, medan
0,32 % av AcC-kärnorna först undergå
//-sönderfall till AcC’, som genom a-sönderfall ger AcD.
Nyare forskningar ha visat existensen av en
parallellserie, som har sin utgångspunkt i
protak-tiniumisotopen 227Pa, vilken efter 4 a-sönderfall
ger AcC. En förgrening från huvudserien till
NF XVII — 22
denna parallellserie har påvisats vid AcA, av
vilken en ringa bråkdel genom //-sönderfall ger
astatisotopen 215At.
IV. Neptuniumserien. Det högsta f. n.
kända ledet i 4» + 1-serien är plutoniumisotopen
241Pu, som har en halveringstid av ung. 10 år.
Den undergår //-sönderfall till americiumisotopen
241Am, som under a-emission omvandlas till
nep-tuniumisotopen 237Np. 241Am har en
halveringstid av 500 år; 237Np med halveringstiden 2,25.10®
år är seriens mest långlivade element. 237Np
undergår a-sönderfall till protaktiniumisotopen
233Pa, som genom //-emission ger uranisotopen
233U. Denna har trots sin förhållandevis långa
halveringstid, 1,63. 105 år, ej kunnat påvisas i
naturligt uran. På 233U följa 2 successiva
a-sönderfall till 229Th och 225Ra. Den senare
undergår //-sönderfall till aktiniumisotopen 225Ac,
varpå följa 4 successiva a-sönderfall över 221Fr,
217At och 213Bi till 2O9T1, som genom 2
successiva //-omvandlingar över blyisotopen 299Pb ger
den stabila slutprodukten, vismutisotopen 209Bi. I
likhet med vad fallet är vid de 3 övriga serierna
äger i neptuniumserien en förgrening rum nära
dess ända. 213Bi-kärnorna kunna även undergå
//-sönderfall, det senare t. o. m. c:a 50 ggr
sannolikare än a-sönderfallet. Vid //-sönderfallet
bildas en ytterst kortlivad poloniumisotop, som
genom a-emission omvandlas till 209Pb. Man har
även kunnat påvisa en parallellserie, som utgår
från 229U, vilken efter 4 successiva a-sönderfall
ger 213Po.
Konstgjort radioaktiva grundämnen. Den
konstgjorda radioaktiviteten upptäcktes 1934 av Irène
Fig. 3. Uran-aktiniumserien (4» + 3).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
