Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rekryt - Rekrytera - Rektaklausul - Rektangel - Rektascension - Rektaväxel - Rektifi(c)era - Rektifikation - Rektion - Rektor - Rektoskop - Rekuperator - Rekurrens - Rekurrent serie - Rekviem - Rekvirera - Rekvisit - Rekvisita - Rekvisition - Rekyl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oal Rekrytera—Rekyl 852
ringsmöten inför vederbörande landshövding
och reg.-chef, varvid rote- el. rusthållarna skulle
med godtagbara r. fylla vakanta nummer.
Rekrytera (se Rekryt), värva manskap till;
skaffa anhängare el. medlemmar till.
Re’ktaklausul, jur., uttryckligt förbud på
skuldebrev el. växel mot överlåtelse; vanl. genom
uttrycket ”icke till order”.
Rekta’ngel, mat., fyrsidig figur med
motstående sidor parallella och alla vinklar räta. Dess
yta är lika med produkten ay två närliggande
sidor. — Adj.: Rektangulär.
Rektascensiön, astron., se Astronomiska
ko-ordinater.
Re’ktaväxel, växel, i vars text rektaklausul
finnes.
Rektifi(c)éra, göra rät, rätta till.
Rektifikatiön. i) (Kem.) Se Destillation.
2) (Mat.) Bestämning av en kroklinjes längd,
vilket i allmänna fallet sker exakt genom
integration.
Rektiön, språkv., ett slag av böjning (se d. o.);
ord el. fras, som styres av preposition.
Re’ktor (lat. rèctor, styresman), den av
lärarna vid en läroanstalt, som är dess högste
styresman. R.-titeln användes vid flertalet högre
skolor från univ. och högsk. till yrkesskolor och
högre folkskolor. Även enskilda skolors
föreståndare benämnas ofta r. Studierektor
kallas vid flera enskilda skolor ledaren av det
rent pedagogiska arbetet. Studie-r. finnas också
inom riksstudieförbunden och vid de olika
försvarsgrenarna inom krigsmakten. De allmänna
läroverkens liksom flera andra läroanstalters r.
tillsättas i regel genom förordnande för viss tid.
Sedan gammalt har universitetsrektor utmärkts
med predikaten magnificus och magnificens.
Rektoskop [-å’p] (av lat. réctum, ändtarm,
och grek. skopei’n, se), med., instrument, medelst
vilket man kan se in i och närmare undersöka
ändtarmen.
Rekuperätor, en vanl. på motströmsprincipen
anordnad och kontinuerligt arbetande
värmeväxlare, detta till skillnad från regenerator,
vilken arbetar intermittent och kännetecknas av att
anordningen växelvis passeras av de medier, som
skola värmas, resp, avge värme.
Rekurre’ns, geol., ett fossils el. en
fossilassociations återuppträdande i en lagerserie efter en
längre el. kortare intervall, betingat av någon
övergående miljöförändring.
Rekurre’nt serie, mat., potensserie, där
koefficienterna för ett visst antal successiva termer
äro förbundna genom en lineär ekvation med
konstanta koefficienter. Genom denna relation
mellan koefficienterna erhållas stundom avsevärt
förenklade uttryck för seriens summa eller för
dess allmänna term. Varje bruten rationell
funktion kan utvecklas i en sådan serie.
Rékviem (lat. re’quiem, ack. av re’quies, ro,
vila), själamässa (dödsmässa) inom romerska
kyrkan. R. har som musikalisk konstform följ,
delar: Introitus, Graduale, Dies iræ (sekvens med
flera underavd.), Offertorium, Sanctus, Pie
Jesus, Agnus Dei. Den viktigaste delen är
sekven
sen. Berömda r. från yngre tid ha bl. a. skrivits
av Mozart, Cherubini, Berlioz och Verdi.
Rekvirera, beställa, införskriva; utskriva. —
Re k vi r e’n t, beställare.
Rekvisit, jur., nödvändiga förutsättningar för
ett visst förhållandes förhandenvaro.
Rekvisita, erforderliga tillbehör,
förnödenheter; särsk. för i ett teaterstycke nödvändiga lösa
effekter bruklig kollektiv beteckning.
Rekvisition, beställning.
Krigsv. R. tillgripes, då krigsmakten el. del
därav ställts på krigsfot. Härvid kunna av
kommuner el. enskilda utkrävas förnödenheter och
tjänstbarheter för krigsmaktens oundgängliga
behov, där dessa icke kunnat tillgodoses på annat
sätt med tillräcklig skyndsamhet. Härför gäller
rekvisitionslag och rekvisition
s-förordning. R. kan avse kvarter, proviant,
furage, arbetsmanskap, hästar, fordon av alla
slag, byggnader m. m. B ätten att göra r. är
bebegränsad till vissa militära chefer. R. kan vara
med nyttjanderätt el. med äganderätt och ställes
som regel till den, som har att fullgöra r. För
r., som om möjligt bör förberedas i fred (t. ex.
uttagning av hästar, hundar och fordon), utgår
ersättning.
Rekyl [-ky’l] (fr. recul, av reculer, vika
tillbaka), vapentekn., den vid projektilens
igångsättning uppkommande bakåtgående rörelsen hos ett
eldvapen (el. hos en del av vapnet, ”rekylerande
systemet”). R. framkallas av den kraft, varmed
krutgasen påverkar stötbotten. Kraften är utom
vid gevärskalibriga vapen så stor, att r. ej kan
hejdas stumt. Det sätt, varpå vapnets (det
rekylerande systemets) rörelseenergi (r.-energi)
upptages el. i vissa fall hindras uppkomma
(r.-systemet), bestämmer vapnets principiella
konstruktion och är avgörande för dess vikt och
eldhastighet. — Intill slutet av 1800-talet dominerade
det stela rekylsystemet, kännetecknat
av att eldröret var fast förenat med hjullavetten,
varvid lavettsvansens och de bromsade hjulens
friktion mot marken hejdade r. För att minska
r.-längden användes bl. a. r e k y 1 k i 1 a r (se
Lavettage, fig. 3), på vilka hjulen rullade upp
under r. och automatiskt rullade ned igen, sedan
rörelsen bakåt hejdats. Det från 1 :a
världskriget använda granatkastarsystemet, ett
specialfall av det stela systemet, utmärkes av
att eldröret är fast förbundet med en mot
marken vilande stödplatta (se fig. vid Granatkastare).
Pjäsvikten kan här hållas låg. — Omkr.
sekelskiftet ersattes det stela systemet allmänt av det
elastiska rekylsystemet, som
kännetecknas av att eldröret och en mindre del av
lavetten (det rekylerande systemet) utför en lång
r. (normalt 0,3—1,5 m) i kärnlinjens riktning. R.
sker helt och hållet inom lavetten, och man får
en vid skjutning stillastående pjäs, som medger
stor eldhastighet. Erforderligt bromsmotstånd
erhålles av en i lavetten placerad, hydraulisk
broms, rekylhäminrättning. Efter r.
återföres det rekylerande systemet av en f r a
m-föringsinrättning, som under r.
ackumulerat en del av r.-energin genom sammanpress-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
