Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reuterholm, 1. Esbjörn - Reuterholm, 2. Gustaf Adolf - Reuters byrå - Reuterskiöld, ätt - Reuterskiöld, 1. Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
923
Reuters byrå—Reuterskiöld
924
medhjälpare tillfångatogs. Efter avsked ur
rådskammaren frigavs han inom kort men avled efter
några månader.
2) Gustaf Adolf R., den föreg:s son,
frih., politiker (1756—1813). Efter studier i
Uppsala och en tids militärtjänst blev R. 1778
kammarherre hos drottning Sofia Magdalena. Till
hela sin läggning en typisk representant för det
sentimentala rousseauanska känslosvärmeriet
under 1700-talets senare hälft med dess
vänskaps-kult och dess
hängivenhet för
ockultism, blev han redan i
början av 1780-talet
hertig Karls
förtrogne vän och
inflytelserike rådgivare.
Mystiken var hos R. nära
förbunden med
ärelystnad och politiskt
maktbegär, vilka
egenskaper funno riklig
näring i hans
själv-överskattning och
fåfänga. Hans från
fadern ärvda avoghet
mot Gustav III utvecklades till det bittraste hat,
när denne ej visade sig uppskatta hans förmåga.
På riksdagen 1786 uppträdde han bland de
häftigaste oppositionsmännen. Han arresterades vid
Förenings- och säkerhetsaktens genomdrivande,
vilket dock icke hindrade honom att i
fortsättningen förmedla hertig Karls försoning med
konungen och hertigens gillande av nämnda akt.
Belöningen härför blev en kunglig pension. Han
reste utomlands och bevittnade i Paris
revolu-tionshändelserna hösten 1789, men hans alltför
öppet visade entusiasm för fransmännens
resning mot ”despotismen” ådrog honom ånyo
Gustav HI:s misshag, varför han fann det klokast
att efter en kortare vistelse i Sverige åter bege
sig utrikes (1791). Efter kungamordet blev R.
överkammarherre hos änkedrottningen och
president i Kammarrätten samt därjämte ständig medl.
av regentens konselj. I denna senare egenskap
blev han genom sitt snart återvunna allsmäktiga
inflytande över den svage hertigen Sveriges
okrönte härskare under förmyndartiden.
”Patrioterna” blevo ytterligt besvikna, när de erforo,
att R:s enda strävan var att befästa sin egen
makt. R:s ”jakobinska” sympatier, som togo sig
uttryck i den famösa Tr. O. av 1792 samt i
traktatförhandlingarna med franska republiken,
fingo ett brått slut vid första inträffade symtom
av ”revolutionär anda”. Thorild sändes i
landsflykt (febr. 1793), och härefter rådde i Sverige
samma ”jakobinskräck” som i det övriga Europa.
Denna fick bl. a. tjäna som förevändning för
suspensionen av Sv. akad. Närmandet till
Frankrike, vilket avsåg att stärka R. gentemot
kejsarinnan Katarina II, vilken beskyddade
gustavia-nerna, ledde ej till önskat resultat. En
uppseendeväckande episod i samband härmed var den
Armfeltska högmålsprocessen, som rörde sig om
vissa gustavianska konspirationer för att med
rysk hjälp störta R. De ytterligt hårda straff„
som ådömdes deltagarna, väckte ovilja, i
synnerhet då de jämfördes med mildheten mot Gustav
III:s mördare. — Sedan Katarina efter Polens;
undergång (1795) fått fria händer, måste R.
tillmötesgå hennes gamla önskan om förmälning
av den unge svenske konungen med hennes
sondotter Alexandra. Misslyckandet av
giftermålsplanen beseglade R:s fall. När 1/u 1796 Gustav
Adolf själv övertog regeringen, erhöll R.
omedelbart i djupaste onåd sitt avsked. R. gick i
landsflykt, följd av sina fienders förbannelser och sina
forna meningsfränders förakt. — Med kortare
avbrott (1797—1800 samt 1809—10) tillbragte
han återstoden av sitt liv utom Sverige. Han
dog i Schleswig. — Litt.: O. P. Sturzen-Becker,
”R. efter hans egna memoirer” (1867); M.
Nylund, ”G. A. R. under förmyndartiden 1792—
1796” (1917); C. Forsstrand, ”En gustaviansk
ädlings ungdomshistoria” (1925).
Reuters byrå, eng. Reuters Office [råi’taz
å’fis], telegrambyrå, upprättad 1849 av J. v.
Reu-ter i Aachen, sedan 1851 i London. R. fick strax
anseende för säkerhet och snabbhet och blev snart
det ledande företaget i Europa. R. har smidigt följt
med den tekniska utvecklingen. R., som har
agenter världen runt, förmedlar nyheter till alla tidn.
i Brittiska riket och mellan Storbritannien och
det brittiska samväldet och den övriga världen.
R., som urspr. var ett familjeföretag,
förvärvades 1916 av Reuters Ltd, där aktiemajoriteten
1925 övertogs av Press Association,
landsortspressens sammanslutning. London-pressen börjande
mot slutet av 1930-talet klaga över att R. var
omodernt skött och icke längre effektiv och
hotade att sätta upp en egen nyhetsbyrå, vilket
1941 ledde till att Newspaper Proprietors
Association, företrädare för huvudstadspressen, fick
överta hälften av aktierna i Reuters Ltd och
delade ledningen av R. med landsortspressen.
Chef för byrån var 1878—1915 Herbert v.
Reu-ter, 1916—41 Roderick Jones, Nuv. chef är
sedan 1944 Christopher Chancellor (f. 1904). —
Litt.: G. Storey, ”Reuters’ century, 1851—1951”
(i95i).
Reuterskiöld [rö’j-], ätt, härstammande från
borgaren i Stockholm Hans Jönsson Leffler (d.
före 1673). Hans sonson överkommissarien
Daniel Svensson Leffler adlades 1719 med namnet
Lagersparre. Dennes barn fingo 1734
kungl. tillstånd att ändra namnet till R. En
släktgren blev 1826 friherrlig
(Reufer-s k j ö 1 d).
1) Carl Ludvig August Axel R., jurist,
politiker (1870—1944), fil. dr 1893, doc. s. >å.
i statskunskap, 1897 i statsrätt m. m., prof. 1909
—34 i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt,
allt i Uppsala. R. ägnade förvaltningsrätten en
juridisk-systematisk behandling och utgav bl. a.
”Grunddragen av den allmänna rätts- och
sam-hällsläran” (1908—-12), ”Föreläsningar i svensk
stats- och förvaltningsrätt” (1914—33) och
”Sveriges grundlagar” (3 bd, 1924—26). R.
framträdde tidigt som starkt politiskt
intresserad och urspr. utpräglat konservativ. Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
