Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rom - Antikens Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Rom
172
S t a t o r s gamla, under kej sartiden ombyggda
tempel.
I dalen framför Titusbågen öppnade sig nya
monumentala vyer. På den plats, där en stor
konstgjord sjö legat i Neros djurgård, byggde
de flaviska kejsarna (omkr. 80) Amphitheatrum
Fkruium, Colosseum (se bild 7, bilder å pl. vid
Colosseum och bild 2 å pl. vid Byggnadskonst). S.
v. om Colosseum byggdes det storstilade minnes-
märket över Konstantins seger 312, Konstan-
tins triumfbåge, smyckad med samtida re-
liefer och skulptur från äldre monument (bild 6).
På Caelius’ och Esquilinens sluttningar upp-
fördes av Titus och Trajanus stora badanlägg-
ningar, termer, av den typ, som infördes i
Rom på Augustus’ tid med Agrippas ter-
mer på Marsfältet. Dessa parkanläggningar nåd-’
de fram till nuv. Via Merulana och den gamla
stadsmuren, där stora trädgårdar, främst M a e-
c e n a s’ trädgård, och av kolumbarier, grav-
monument och, senare, katakomber kantade vägar
vidtogo, här som runt hela R. Vackra monument
finnas bevarade i dessa delar av R., t. ex. de mo-
numentala bågar, på vilka vattenledningarna för-
des över huvudvägarna: Porta Tiburtina från
Augustus* tid och den s. k. Porta Maggiore från
Claudius’ tid, senare såsom stadsportar inryckta
i Aurelianusmuren (bild 9), en berömd under-
jordisk basilika från 1 :a årh. e. Kr. utan-
för Porta Maggiore, sannolikt en hemlig kultlokal
i någon stormans trädgård, samt vid kyrkan San-
ta Croce in Gerusalemme en i tegel byggd amfi-
teater från omkr. 200, kallad Amphitheatrum
Castrense men sannolikt en övningsbana (ludus)
för repetioner för amfiteatrarnas skådespel. Till
denna ö. del av staden hörde också en stor fäst-
ning, praetorianlägret för praetoriangar-
det från Tiberius’ tid, under kejsartidens första
årh. R:s fasta försvar. Det inrycktes i Aurelia-
nusmuren på 270-talet.
Bakom det s. k. Templum Sacrae Urbis och
Basilica Aemilia började kejsarfora och
nådde fram till nuv. Piazza Venezia. De voro
förbundna med Forum främst genom gatan Ar-
giletum, längs Basilica Aemilias n. v. kortsida.
Dessa fora påbörjades av Caesar med Caesars
forum, som till hälften frilädes 1932, strax
n. v. om Forum, invid det slopade Comitiums
plats. Den färdiga raden började med Flavi-
e r nas forum med fredens tempel, därefter
följde Nervas forum, kallat Forum transito-
rium, med Minervas tempel, Augustus’ fo-
rum med Mars Ultors tempel och sist det mäk-
tigaste av dem alla, Trajanus’ forum (bild
8), med kejsarens tempel och mäktiga minnesko-
lonn, byggt av arkitekten Apollodoros från Da-
maskus samt omgivet av rationella saluhallar och
varuhuskomplex. Trajanus’ och Augustus’ fora
äro till stora delar frilagda genom arbeten 1926
—32. Från nuv. Piazza Venezia utgick Via Fla-
minia, stora vägen norrut.
Längs Tiberstranden lågo många storstilade
anläggningar, ss. längst in. Augustus’ grav,
en mäktig ättehög, genom en rund sockel (nuv.
Augusteum) lyft högt över stadens hus, med kej-
sarens bild på toppen. Längre ned följde Roms
tre stora teatrar, alla från senrepublikansk el.
augusteisk tid, näml, den nu helt försvunna B a 1-
busteatern, P o m p e i u s’ teater och
M a r cellu steatern, som även frilagts (se
bild 2 å pl. vid Romersk konst). Bredvid Mar-
cellusteatern lågo den alltjämt synliga Porticus
Octaviae o. a. portiker. N. om Marcellusteatern
låg (utom den gamla muren) grönsakstorget, Fo-
rum Holitorium, och därefter Forum Boarium
med dess tempel, rundtemplet vid Tibern, samt
S e p t i m i u s-S everusbågen och Janus
Quadrifrons (en monumental båge över en gatu-
korsning, trol. från 300-talet) vid övergången till
Velabrum.
På Capitolium låg Jupitertemplet, samt,
där kyrkan S. Maria d’Aracoeli (bild 10)
nu ligger, Juno Monetas tempel (och
myntverket). Vid Jupitertemplet nådde de ro-
merska triumferna sin höjdpunkt efter högtid-
lig procession från Marsfältet till Via Sacra,
över Forum och p. Clivus Capitolinus. I Capito-
liums klippstup mot Velabrum och Forum (T a r-
peiska klippan) voro gamla stenbrott, un-
der republikansk tid använda till förvaring av
fångar och till avrättningar, samt avrättnings-
f ängel set Carcer Mamertinus.
Utom dessa centrala och monumentala kvar-
ter, vilkas viktigaste kvarstående monument här
nämnts, påträffades även ute i Kvirinalens, Aven-
tinens och Caelius’ stora kvarter praktcentra, t. ex.
nedanför Aventinens ö. utsprång mitt i tät be-
byggelse utanför ”Serviusmuren” C a r a c a 1-
las termer (se bild 3 å pl. vid Romersk konst)
och på Kvirinalen Konstantins och D i o-
cletianus’ termer. De sistnämndas ruiner
rymma nu dels det stora Termmuseet, dels Pla-
netarium och Michelangelos mäktiga kyrka Santa
Maria degli Angeli. Vidare märktes kejsarpalats,
ss. Sessorium vid nuv. Santa Croce in Gerusa-
lemme på Caelius samt Lateranättens palats, Do-
mus Lateranorum, nuv. Lateranen (se bilder
vid d. o.), och dessutom mycken monumental nyt-
toarkitektur, torghallar, basilikor, brunnshus, fon-
täner, ludi 0. s. v.
På högra (västra) Tiberstranden, vars s. del —
möjl. i anslutning till republikanska muranlägg-
ningar — omslöts av Aurelianusmuren, låg ett
fäste, Janiculum, som ansågs härröra från ko-
nungatiden. Norrut reste sig som ett brohuvud
vid Hadrianus’ bro hans väldiga kejsargrav av
samma typ som Augustus’ (senare fästning, pa-
lats, kallat Castel Sant’ Angelo; bild 12).
På vatikanska kullen låg Neros cirkus, där
Petrus skall ha lidit martyrdöden, medan Paulus’
martyrium förlädes vid Via Ostiensis, nuv. kyrkan
San Paolo fuori le Mura. Såsom första förva-
ringsplats för bådas ben utpekades katakomberna
vid Via Appia, närmare bestämt den plats, där
den stora, nu frilagda basilikan Ad Catacumbas
(nuv. San Sebastiano) byggdes på 300-talet.
Denna kejsartidens märkliga stad, vars invå-
narantal synes ha rört sig omkring 1 mill., växte
och utvecklades till 300-talet e. Kr. Med Kon-
stantinopels anläggning började avblomstringen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
