Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runeberg, 1. Johan Ludvig - Runeberg, 2. Fredrika - Runeberg, 3. Walter - Runemo - Runestam, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Runemo—Runestam
338
diktningen. Under den första Borgå-tiden till-
kommo prosanovellen ”Den gamle trädgårdsmäs-
tarens bref”, en del ”Legender” och många av
de lyriska dikter, som slutl. publicerades i ”Dik-
ter”, 3:e saml. (1843). Under 1840-talets förra
del är det den episka diktningen, som främst
upptar honom. ”Julkvällen” (1841), en vinterbild
från en herrgård i Finland, kompletterar genom
själva motivvalet de två föregående stora episka
dikterna. Liksom dessa är den skriven på hexa-
meter. I ”Nadeschda” (s. å.) upptog R. ett
ämne från Ryssland. I denna dikt är det roman-
tiska och lyriska inslaget starkare än i någon
av de tidigare episka dikterna, vilket bl. a. av-
speglas i att R. här övergått till kortare, liv-
ligare versmått. Här kommer också till synes ett
inflytande från Almquist. 1844 följde ”Kung
Fjalar”, den mest storslagna bland R:s episka
dikter. Grundtanken har en antik prägel; Fjalars
övermod, hans förtröstan på den egna viljans
kraft, straffas av gudarna, inför vilkas makt
Fjalar slutligen i ödmjukhet böjer sitt huvud. R.
började därefter arbeta på ett drama, ”Kungarne
på Salamis”. Men detta lades snart åt sidan för
”Fänrik Ståls sägner”. Första häftet av ”Fänrik
Ståls sägner” utkom 1848, andra häftet 1860. R:s
viktigaste källor voro Montgomerys historia över
kriget 1808—09 och berättelser, som han hört.
För Finlands folk ha sägnerna ägt en utomordent-
lig betydelse i sin fosterländska hänförelse. Även
rent poetiskt äro de ett av den svenska diktens
största verk. Med plastisk åskådlighet och skarp
individualisering har R. tecknat en rad gestalter
ur vitt skilda klasser; stundom ha de skildrats
med realistisk humor, stundom med mäktigt pa-
tos, stundom med svidande satir och förakt. Hans
framställning av finska kriget är dock delvis
ohistorisk och hans personskildring stundom
(t. ex. av Klingspor) orättvis. Under 1850-talet
författade R. som medl. i psalmbokskommittén
ett stort antal nya psalmer. Då sägnernas andra
häfte utkommit, tog R. åter itu med det halv-
färdiga skådespelet ”Kungarne på Salamis”, som
fullbordades 1863. Den antika inspirationen be-
härskar dramat både till innehåll och form. Två
dagar efter det att ”Kungarne på Salamis” ut-
kommit i bokhandeln drabbades R. av ett slag-
anfall, som för återstoden av hans liv band ho-
nom vid sjukbädden.
R:s betydelse för Finland ligger främst i den
fosterländska väckelse han mer än någon annan
bidragit att framkalla. Men R. är även rent lit-
terärt sett en av Nordens största skalder. Litte-
ratur-historiskt sett betecknar hans verk med dess
sakliga, enkla realism inbrottet av en ny tid i
den svenska litteraturen. Sin nationaldiktare har
Finlands folk hyllat genom statyer i Helsingfors
och Borgå, skaldens hem i Borgå (se bild
vid d. o.) har inretts till ett R u n e bergs-
museum, och hans födelsedag firas som
en nationell festdag, Runebergsdagen.
— Av R:s samlade arbeten utgavs en s. k.
normaluppl. i 8 bd 1899—1902; sedan 1933
utges en kommenterad standarduppl. gemen-
samt av Svenska vitterhetssamfundet och
Svenska litteratursällskapet i Finland. — Littera-
turen om R. är utomordentligt rik. Under det
att tidigare verk i allm. gett av honom en starkt
idealiserad bild, präglad av en något färglös har-
moni, fästa senare arbeten större avseende vid
de rent mänskliga dragen och betona konflikterna
i R:s liv. De förnämsta arbetena äro: J. E.
Strömborg, ”Biografiska anteckningar om J. L.
R.” (4 bd, 1880—1901, ny uppl. jämte suppl. 1927
—31); W. Söderhjelm, "J. L. R.” (2 bd, 1904
—06, 2:a uppl. 1929); L A. Heikel, ”J. L. R.”
(2 bd, 1926); Y. Hirn, ”R.-kulten” (1935), ”R.
och hans värld” (1937), ”R.-gestalten” (1942);
G. Castrén, ”R:s brev till Emilie Björksten”
(1940), ”J. L. R.” (1950); G. Tideström, ”R.
som estetiker” (1941); Fredrika Runeberg, ”An-
teckningar om R.” (1946); L. Viljanen, ”R. ja
hänen runoutensa” (2 bd, 1944—48; bd 1, om-
fattande tiden 1804—37, i sv. övers. 1947).
2) Fredrika Charlotta R., f. Tengström,
den föreg:s hustru, författarinna (1807—1879),
g. m. R.i) 1831. R. lämnade bidrag till Helsing-
fors Morgonblad och Litteraturblad för allmän
medborgerlig bildning samt utgav ”Fru Catharina
Boije och hennes döttrar” (1858), ”Sigrid Lilje-
holm” (1862) och ”Teckningar och drömmar”
(1861), där hon framträdde som en tidig för-
kämpe för kvinnoemancipationen.
3) Walter Magnus R., de föreg:s son, bild-
huggare (1838—1920), fick sin utbildning i Åbo
och (hos Bissen d. ä.) i Köpenhamn samt i Rom
och Paris. Från ”Kalevala” tog han motivet till
”Ilmarinen smider månen” (1865). Bland antika
motiv (i marmor), varmed han särsk. sysslade
i Rom, märkes ”Apollo och Marsyas” med humo-
ristiskt uttryck, vidare ”Amor och Bacchus” (ett
exemplar i Göteborgs konstmuseum). I Kunst-
museet, Köpenhamn, står hans ”Konstens genius”,
utanför hans bronsstaty av Marstrand. Andra
monumentalstatyer äro av fadern, av Alexander
II i Helsingfors samt av Per Brahe i Åbo. Som
porträttskulptör var R. mycket anlitad i sitt hem-
land och även i Sverige, särsk. i Lund, där han
modellerade en mängd byster och reliefer, bl. a.
de utanför univ.-huset stående bysterna av K.
Stobæus, A. J. Retzius och Sven Nilsson. —
Litt.: P. Nordpiann, ”W. R. 1838—1918” (1919)-
Runemo, samhälle i Alfta sn i Hälsingland.
Runestam, Arvid, teolog (f. 1887 16/i), teol.
lic. i Uppsala 1916, doc. i systematisk teologi
1917, teol. dr 1921,
prof, i dogmatik och
moralteologi 1923, bi-
skop i Karlstad 1937.
R:s första större ar-
bete behandlar ”Den
kristliga friheten hos
Luther och Melanch-
ton” (1917), utmärkt
av utomordentlig
grundlighet och skär-
pa. Ett ytterligare bi-
drag till Luther-forsk-
ningen är ”Viljans fri-
het och den kristliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
