Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ruuth, Erik - Ruuth, Wilhelm - Ruuthsbo (Rutsbo, Gundralöf) - Ruwenzori - Ruvning - Ruysbroek (Rubruk, Rubruquis), Vilhelm av - Ruysbroek el. Rusbroek, Jan van - Ruysdael - Ruys de Beerenbrouck, Joseph - Ruyter, Michiel Adriaanszoon de - Ružička, Leopold - Rya (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Ruuth—Rya
368
holms fall blev han emellertid genom resning i
målet frikänd av Högsta domstolen och rehabili-
terad, 1797. Först 1809 uppträdde R. åter i po-
litiken och arbetade för prins Gustavs tronföljd.
Som godsägare i Skåne var R. bland initiativ-
tagarna till de jordbruksreformer, som där på-
börjades på 1780-talet. Han var även livligt in-
tresserad för stenkolsbrytningen i Skåne, som av
honom utvecklades till en verklig industri. Han
inköpte 1786 gruvan vid Boserup, och sedan fyn-
digheterna vid Höganäs upptäckts 1793, upptog
han gruvdrift där. — Litt.: L. Stavenow har
publicerat utdrag ur Gustav IH:s och R:s brev-
växling 1788—90 (1—3: 2, i Uppsala Univ:s
Årsskr., Program, 1921—28).
Ruuth [rüt], Johan Wilhelm, finländsk
arkivman (1854—1928), fil. lic. 1882, aktuarie i
Finlands statsarkiv 1885, arkivarie 1905, stats-
arkivarie (arkivchef) 1917—26; prof:s titel 1921.
R. utgav bl. a. ”Björneborgs stads historia”
(1897), ”Viborgs stads historia” (2 bd,i9O3—
06, d. 1 omarb. 1931) och Ӂbo stads historia
under medeltiden och 1500-talet” (4 bd, 1909—
25)-
Ruuthsbo [rü’ts-1 (Rut sbo), förr Gund-
ralöf, gods i Bjäresjö sn, Malmöhus län, 6
km v. n. v. om Ystad; omfattar med underlydande
560 har, därav 432 åker. Stora fruktodlingar.
Godset köptes 1783 av greve E. Ruuth, som 1808
ändrade dess namn och gjorde R. till fideikom-
miss inom sin ätt, vilket det förblev till 1898.
Ruwenzori [rocoenså’ri], bergmassiv på grän-
sen mellan Uganda och Kongo, inom den central-
afrikanska graven. R. är en 130 km lång horst
och uppbyggd av gnejs, granit och amfibolit. Av
de 6 huvudtopparna når den högsta, Margherita
Peak, 5,119 m ö. h. De högre nivåerna ned till
4,500 m i stor utsträckning täckta av snöfält och
glaciärer (c:a 250 km2). Massivets nedre delar
äro täckta av yppig, tropisk regnskog. Ett stort
område i v. är avsatt som nationalpark. — R.
upptäcktes av Stanley 1888 el. möjl. av G. Casati
1887. — Litt.: E. Nilsson, ”Quarternary glacia-
tions and pluvial lakes in British East Africa”
(i ”Geografiska annaler”, 1932).
Ruvning, hos fåglarna det för fostrets utveck-
ling nödvändiga tillförandet av värme till äggen.
I regel sker r. så, att den ruvande fågeln täcker
äggen med sin kropp, varvid större effekt kan
ernås genom uppkomsten av nakna fläckar på
buken, ruvfläckar. Stundom avplockas även
av honan dun, varmed äggen täckas. R. ombe-
sörj es i regel av honan, stundom med hjälp av
hannen, hos vissa fåglar endast av hannen (t. ex.
strutsen). Ett slags r. förekommer hos vissa jät-
teormar, som ligga sammanrullade över äggen.
Ruysbroek [roi’sbrok], även benämnd Ru-
b r u k och Rubruquis, Vilhelm av, flam-
ländsk resenär (omkr. 1215—70), franciskanmunk.
Han företog 1253—55 på uppdrag av Ludvig den
helige av Frankrike en resa till mongolkhanens
hov i Karakorum. Från Konstantinopel avreste
R. över Krim, n. om Kaspiska havet och Aral-
sjön, s. om Balkasch och Ala-kul till Karakorum.
Hemfärden företogs n. om Ala-kul och Balkasch
till Batus läger vid Volga, därpå över Kaukasus
och Armenien till Cypern. Sin reseskildring, i
form av en berättelse till konung Ludvig, förfat-
tade han i S:t Jean d’Acre (Akka), där lian in-
träffat på hösten 1255. R:s resebeskrivning ut-
märker sig för sina goda iakttagelser. Den ut-
gavs i textkritisk uppl. 1839 av F. Michel och
Th. Wright. Sv. övers, med kommentar av J.
Charpentier (1919).
Ruysbroek [roi’sbrok] el. Rusbroek, Jan
van, nederländsk mystiker (d. 1381). R. tjänst-
gjorde som präst i Bryssel. 1343 drog han sig
undan till det nyinrättade augustinklostret Groe-
nendaal, vars prior han blev. Här skrev han sina
(mest på folkspråket avfattade) mystiskt prägla-
de arbeten. Dessa förena spekulativt intresse
med praktiskt allvar och poetisk flykt. R:s mys-
tik blev förebildlig för den kyrkligt inordnade
mystiken. Tidigt erhöll han namnet doctor exta-
ticus och kanoniserades 1908. R:s arbeten äro
utg. i 4 bd 1944—48. — Litt.: Biogr. av J. Kuck-
hoff (1938; med urval av hans skrifter).
Ruysdael [röi’sdäl], se Ruisdael.
Ruys de Beerenbrouck [röi’s da bè’ranbrok],
Charles Joseph Marie, jonkheer, nederländsk
jurist och politiker (1873—1936), det katolska
partiets ledare under flera år, led. av 2:a kam-
maren 1905—18 och från 1925 (talman 1926—29
och från 1933). R. var 1918—25 ministerpresi-
dent och inrikesminister i konservativa koalitions-
regeringar och stod 1929—33 åter i spetsen för
en sådan.
Ruyter [roi’tar ], Michiel A d r i a an s-
zoon de, holländsk amiral (1607—76). Under
det första av de engelsk-holländska krigen (1652
—54) räddade R. 1652 den holländska handels-
flottan i v. delen av Engelska kanalen, deltog i
flera sjöslag och fick efter kriget marinens
högsta grad. 1659 sändes han med en flotta till de
danska farvattnen och medverkade vid svenskar-
nas nederlag vid Nyborg. Under andra engelsk-
holländska kriget (1665—67) var R. överbefäl-
havare till sjöss och tillfogade därunder engels-
männen svåra förluster. Under tredje engelsk-
holländska kriget (1672—74) var R. åter över-
befälhavare, varunder han i sjöslaget vid Sole-
bay utkämpade en skickligt förd strid mot eng-
elsk-franska flottorna. Under det senare kriget
mot Frankrike sändes han till farvattnen kring
Sicilien, sårades i slaget vid Agosta i april 1676
öch avled efter några dagar. Holländarna hylla
i R. en av sina största och tappraste sjöhjältar.
— Litt.: Biogr. av P. J. Blok (1928).
Ruzicka [ro’^it/ka], Leopold, schweizisk
kemist av österrikisk härkomst (f. 1887), prof,
i Utrecht 1926 och i Zürich 1929. R. har stude-
rat organiska ringföreningar med mera än 8
kolatomer, terpenernas kemi samt sexualhormo-
nernas byggnad. Han har f. f. g. syntetiskt
framställt dyl. hormoner, ss. androsteron och tes-
tosteron (1934—35). R. erhöll tills, m. A. Bute-
nandt 1939 års Nobelpris i kemi.
Rya, sn i Kristianstads län, N. Åsbo hd, ö.
om Ängelholm; 60,98 km?, 1,163 inv. (1953).
Småkuperad moränmark med bygd främst kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
