- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 18. Ribb - Selene /
631-632

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salamanca - Salamander (andar) - Salamander (groddjur) - Salamanderdjur - Salambria - Salami (korv) - Salamis (grekisk ö) - Salamis (stad) - Salander, Sven - Salandra, Antonio - Salangan - Salat - Salazar, António de Oliveira - Salband - Salberga sjukhus - Salbohed - Salchow, Ulrich - Salcomin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

631

Salamander—Salcomin

632

av de förnämligaste byggnadsminnesmärkena i
Spanien från denna tid. Torget Plaza Mayor,
omgivet av palats och båggångar, anses vara ett
av de vackraste i landet. Univ., gr. i början
av 1200-talet, var länge ett av Europas ryktba-
raste, under 1500-talet besökt av 7,000—8,000
studenter årl. (numera c:a 400). Staden hette
under antiken Salman’tica.

Salama’nder, se Elementarandar.

Salama’nder, benämning på åtskilliga arter
stjärtgroddjur, se vidare Alpsalamander, Eldsala-
mander och Cryptobranchus.

Salamanderdjur, Urodèla, dets. som stjärtgrod-
djur (se d. o.).

Sala’mbria, flod i Grekland, se Peneios.

Sala’mi, it., ett slags med vitlök kryddad rökt
korv. Den tillverkas i Italien av åsnekött men
även av magert svinkött.

Sa’lamis, grekisk ö i innersta delen av Egina-
bukten av Egeiska havet, invid Ättikas kust;
94 km2, c:a 15,000 inv. ön är bergig och når
380 m ö. h. Utmed kusten odlas vin, oliver
o. dyl. Vid en vik på västkusten ligger huvud-
orten Salamis med örlogshamn. — S. har
fått sin mesta berömmelse genom slaget vid
S., grekernas lysande seger över den persiska
flottan i sundet mellan ön och fastlandet 480
f. Kr.

Sa’lamis, stad på Cyperns ö. kust, den vikti-
gaste grekiska kolonien på ön, enl. sagan grun-
dad av Teukros från ön S.

Sala’nder, Sven Philip, militär (f. 1894 %),
officer vid Svea art.-reg. 1913, major 1934,
överste 1940, generalmajor 1945. S. var stabs-
chef vid art.-inspektionen 1937—40, chef för
Norrbottens art.-kår 1940—42, inspektör för art.
1942—45. Han förordnades 1945 som och blev
1947 militärbefälhavare i 5:e militärområdet. S.
har medarbetat i fack- och dagspress.

Sala’ndra, Antonio, italiensk statsman (1853
—1931), prof, i förvaltningsrätt i Rom 1879—
1914. S. invaldes 1886 i deputeradekammaren,
där han slöt sig till liberalernas högra flygel,
den s. k. centern, var finansminister febr.—maj
1906 och skattkammarminister 1909—10. Mars
1914 bildade S. en moderat koncentrationsmini-
stär, som efter 1 :a världskrigets utbrott kom att
spela en betydelsefull roll i Italiens historia. Den
proklamerade till en början neutralitet men fram-
förde tillika vissa krav på Österrike-Ungern.
Förhandlingarna med Österrike-Ungern och en-
tentemakterna ledde slutligen till krig med Ös-
terrike-Ungern 23 maj 1915. S:s ministär störta-
des juni 1916. Efter fascismens seger sökte S.
en tid samarbeta med Mussolini. 1928 utnämndes
han till senator. Han har försvarat sin neutra-
litets- och interventionspolitik i ”La neutralitå
italiana” (1928) och ”L’intervento” (1930).

Salangän, Collocälia fuci’phaga, till fam. torn-
svalor av de blåkråkartade fåglarnas ordn. hö-
rande fågel, med långa vingar, liten, starkt krökt
näbb och mycket svaga fötter med bakåtriktad
baktå. S. är ovan svartbrun, under gråbrun och

12 cm lång. S. förekommer på Sundaöarna och
längs kusten av s. ö. Asien. Mest känd för
sina bon, s. k. kinesiska svalbon.

Salät, arab., ”bön”, en av muhammedanernas
religiösa plikter, förrättas fem gånger om dagen
efter ett noga fastställt formulär och på arabis-
ka. Den föregås av tvagning av ansikte, händer
och fötter. Under bönen vänder sig den rättrogne
åt Mecka.

Salazar [-za’r], Antonio de Oliveira,
portugisisk statsman (f. 1889). Han blev 1914
lärare och 1918 prof, i nationalekonomi vid univ.
i Coimbra. S. invaldes 1921 i deputeradekamma-
ren (katolska centrumpartiet) men nedlade ome-
delbart sitt mandat som protest mot intriger och
korruption i det politiska livet. I april 1928 blev
han finansminister med utomordentliga fullmak-
ter. Om hans insatser
på denna post och
som ministerpresident
(från 1932) se Portu-
gal, sp. 416 f. S. läm-
nade finansminister-
posten 1940. 1936—44
fungerade han även
som krigsminister och
1936—47 som utrikes-
minister. ■— Den nya
portugisiska staten är
huvudsaki. S :s verk.
Hans kraftfulla per-
sonlighet har övat
utomordentligt infly-

tande på utvecklingen, och Portugal har un-
der hans ledning gått starkt fram i olika av-
seenden.

Salband [zä’lbant] (ty., list el. egg på väv),
geol., de delar av en gångbergart, som ligga när-
mast sidostenen och som med hänsyn till korn-
storlek, struktur el. sammansättning påverkats av
denna.

Salberga sjukhus, se Sala, sp. 628.

Salbohed, Västerfärnebo sn, Västmanlands
län, från 1681 mötesplats för Västmanlands reg:s
ena bataljon samt från 1780-talet till 1906 för
hela reg. En minnessten vittnar härom. Anlägg-
ningarna ha sedan använts för olika sociala
ändamål.

Salchow [sa’lkåv], Karl Emil Julius U 1 r i c h,
idrottsledare och konståkare på skridskor (1877—
1949). S. var europamästare i konståkning 9 ggr
189&—1913 och olympisk segrare i London 1908.
Han var ordf, i Svenska skridskoförb. 1917—20,
1923—32 och 1935—38, president i Internationella
skridskoförb. 1925—37, ordf, i Svenska amatör-
boxningsförb. 1919—32 samt ombud för Associa-
ted Press of America 1908—34. S:s insatser på
konståkningens område ha varit av banbrytande
natur.

Salcomin (kortform för salicylaldehyd-kobolt-
etylendiamin), kem., en komplex förening, som
vid rumstemp. kan binda ända till 4,9 viktspro-
cent syre ur luften, som åter avges vid 50—6o°.
Då s. icke upptager kväve ur luften, kan det an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffr/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free