Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Santa Cruz Islands (Drottning Charlottas öar) - Santa Elena - Santa Fe (New Mexico) - Santa Fe (Argentina) - Santa Fé de Bogotá - Santa Isabel - Santalaceae - Santaler - Santalol - Santa Lucia - Santalum - Santa Margherita Ligure - Santa Maria (Azorerna) - Santa Maria (Galapagosöarna) - Santa Maria Capua Vetere - Santa Marta - Santa Maura - Santa Monica - Santander - Sant Angelo, Castel - Santarém - Santayana, George - Santesson, släkt - Santesson, 1. Berndt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Santa Elena—Santesson
736
öar, dels av atoller. Huvudön Santa Cruz är
560 km2 och intill 550 m hög. Inv. äro huvud-
saki. melanesier och täml. oberörda av civilisa-
tionen.
Sa’nta Ele’na, halvö på kusten av Ecuador,
v. om Guayaquil.
Santa Fe [sä’nta féi’], huvudstad i New
Mexico, U.S.A., vid Rio Grandes biflod Santa
Fe River; 2,100 m ö. h.; c:a 28,000 inv. S. är
U.S.A:s näst äldsta stad, gr. 1605 av spanjorerna,
och gör ett gammaldags spanskt intryck. Besökt
kurort.
Sa’nta Fe’. 1) Provins i Argentina, v. om
nedre Paranå; 133,007 km2, 1,703,000 inv. I n.
tillhör S. den skogtäckta delen av Gran Chaco,
i s. pampasregionen. Den bördiga jorden produ-
cerar vete, lin, majs, luzern, jordnötter, potatis.
Jordbruk är huvudnäring, men stor betydelse ha
också boskapsskötseln och mejerihanteringen.
Trafiken på Rio Paranå är väl utvecklad, och
talrika järnvägslinjer förbinda flodstränderna
med de inre delarna av provinsen. Huvudstad är
S.2), största stad Rosario.
2) Huvudstad i S.i), vid Rio Salados utlopp
i en arm av Paranå, 470 km ovanför Buenos
Aires; 168,011 inv. (1947; 24,755 1895). Staden
är en viktig järnvägsknut med linjer till Rosario,
Cordoba, Tucumån och Chaco. Den är en be-
tydande flodhamn, som även anlöpes av ocean-
ångare, och har omfattande export av linfrö,
spannmål, trä och quebrachoextrakt. Univ. gr.
1920.
Sa’nta Fé de Bogotå [öä bågåta’], huvud-
stad i Colombia, se Bogotå.
Sa’nta Isabel [isaæä’l], huvudstad i Fer-
nando P60.
Santaläceae, fam. bland koripetalerna, omfat-
tar huvudsaki. halvparasiter, mest buskar el. träd,
med enkla blad och strålformigt byggda blom-
mor. 5. tillhör eg. varmt tempererade länder. I
Sverige finns blott Thesium alpinum, spindel-
ört, en liten, smalbladig och småblommig fler-
årig ört, som växer på torr ängsmark. — Jfr
Santalum.
Santäler, det förnämsta folket inom den
språkliga gruppen munda i Främre Indien, bosatt
i centrala Bengalen. Antropologiskt höra en del
av s. till de renaste representanterna för dravida-
typen. Antal c:a 2,3 mill. S:s språk, san t al i,
är det bäst kända av mundaspråken.
Santalol (-15’11, farm, kem., se Santalum.
Santa Lucia, ö, se Saint Lucia.
Sa’ntalum, växtsläkte av fam. Santalaceae,
halvparasitiska träd och buskar i indomalajiska
området. S. album är ett mindre träd, som läm-
nar det välluktande vita el. gula s and e 1-
träet. Veden innehåller harts och flyktig olja;
den nyttjas i konstsnickeriet och parfymfabrika-
tionen. Den flyktiga sandeloljan är brun,
med stickande lukt. Den rena sandeloljan, Aethe-
roleum santali, är en ljusgul, något tjockflytande
vätska med fin aromatisk lukt. Oljan består av
två terpenalkohoier, som tills, kallas santalol.
Den ges invärtes vid kronisk gonorré och kronisk
biåskatarr.
Sa’nta Margherita Ligure [margeri’ta li’-
gore], stad i Italien, vid Rapalloviken på Ri-
viera di Levante; c:a 7,000 inv. Havsbad och
vinterkurort.
Santa Mari’a [port. utt. sä’nta], den sydöst-
ligaste ön bland Azorerna; 108 km2, c:a 7,000
inv. Flygstation för oceantrafik.
Sa’nta Mari’a, en av Galapagosöarna.
San’ta Mari’a Ca’pua Ve’tere, stad i Italien,
se Capua.
Sa’nta Ma’rta, huvudstad i dep. Magdalena i
Colombia, vid Karibiska havet; c:a 45,000 inv.
Centrum i ett rikt banandistrikt; omfattande ba-
nanexport.
San’ta Maura, italienska namnet på ön Lev-
kas bland Joniska öarna.
Santa Monica [sä’nta må’nika], stad i Kali-
fornien, U.S.A., vid Stilla havet v. om Los An-
geles; c:a 72,000 inv. Badort.
Santander [-dä’r], huvudstad i prov. Santan-
der (5,293 km2, 405,000 inv.) i n. Spanien, vid
den av en bergig halvö skyddade viken Rfa de
Santander; 102,000 inv. Stor järnmalmsexport
samt fiske. Skeppsvarv, järnverk, textil- och to-
baksfabriker m. m. Marinbiologisk station; ar-
keol. mus. med bl. a. Altamira-fynd. Strandbad:
El Sardinero.
Sant’ Angelo, C a s t e’l S. [aTd^elå], väl-
dig rundbyggnad i Rom på h. Tiber-stranden,
urspr. uppförd 139 e. Kr. som kejsar Hadrianus’
grav (Moles Hadriani) på en fyrkantig under-
byggnad. Under medeltiden delvis förstörd, blev
”borgen” under renässansen förändrad till en
stark fästning; från 1870 italiensk statsegendom.
Den krönes av ett kapell, som uppbär en brons-
staty av ärkeängeln Mikael (därav namnet).
Santarém [säntaräi’1, stad i Estremadura i
Portugal, vackert belägen på Tejos högra strand;
omkr. 15,000 inv. Ruiner från morisk tid. Me-
deltida ringmur.
Santayana [säntajä’nø], George, amerikansk
filosof och författare av spansk börd (1863—
1952), lärare vid Harvard-univ. 1889—1912. S.
tillhör den amerikanska kritiska realismen och
har särskilt behandlat varseblivningens problem.
Hans filosofiska huvudarbeten äro: ”The life of
reason” (5 bd, 1905—06; 2:a uppl. 1922), ”Scep-
ticism and animal faith” (1923), ”The realm of
essence” (1927), ”The realm of matter” (1930),
”The realm of truth” (1937) och ”The realm
of spirit” (1940). Religionsfilosofisk är ”The
idea of Christ in the gospels, or God in man”
(1946; sv. övers. 1948). ”Dominations and po-
wers” (1951) innehålla reflexioner över frihet
och regeringsmakt. S. har även behandlat este-
tiska och litteraturhistoriska frågor i ett flertal
arbeten. — S. har även skrivit vittra verk, det
märkligaste romanen ”The last puritan” (1935;
”Den siste puritanen”, 1936). Av S:s memoarer,
”Persons and places”, ha utkommit 3 bd (1944
—53). — Litt.: Monogr. av bl. a. J. Duron (1950).
Santesson, vittutgrenad smålandssläkt, känd
sedan slutet av 1500-talet. — Litt.: F. B. H.
Santesson, ”Släkten S.” (1923).
1) Berndt Harder S., affärsman, politiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
