Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sats - Sat sapienti - Satsdel - Satsfogning - Satslösning, satsanalys - Satsobjektiv - Satsuma - Satu Mare - Saturation - Saturday Review - Saturday Review of Literature, The - Saturniidae, påfågelspinnare - Saturnism - Saturnus (astronomi) - Saturnus (mytologi) - Satyrdrama, satyrspel - Satyrer - Satyriasis - Satyrspel - Satäng - Sauda - Saud-Arabien, Saudi-Arabien - Saudi-Arabien - Sauerbruch, Ferdinand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
763
Sat sapienti—Sauerbruch
764
3) (Boktr.) Hela el. del av ett hand- el. ma-
skinsatt, för tryckning avsett verk.
Sa’t sapie’nti, lat., (det är) nog för den vise;
d. v. s. den kloke behöver intet vidare ordande;
citat från Plautus.
Satsdel, led i en sats. Utom subjekt och pre-
dikat räknas till satsdelar adverbial, objekt, at-
tribut och predikativ.
Satsfogning, se Sats 1).
Satslösning, satsanalys, språkv., övning i
att uttaga (bestämma) satsdelar.
Satsobjektiv, fotogr., särsk. för yrkesbruk
konstruerade osymmetriska, fotografiska objek-
tiv, som lätt kunna tagas isär i 2 el. 3 objektiv-
halvor. Dessa objektivhalvor, som var för sig
utgöra ett komplett objektiv, ha inbördes olika
brännvidd.
Satsuma, distrikt på jap. ön Kyushu, känt för
sin porslinstillv.
Satu Ma’re [sa’to], ung. Szatmårnémeti, stad
i nordvästligaste Rumänien, vid Theiss’ biflod
Some? (Szamos) 10 km från ungerska gränsen;
c:a 52,000 inv. Järnvägsknut och handelscentrum.
Saturatiön, se Sockertillverkning.
Saturday Review [sä’tadi rivjö’], veckotid-
ning i London, utg. 1855—1938, mest ägnad åt
politisk och litterär kritik.
Saturday Review of Literature, The
[Öa sä’tadi rivjö’ av li’trit/a], amerikansk kul-
turtidskrift, utg. med 1 nummer i veckan i New
York sedan 1024.
Saturnälia, fornlatinsk religiös fest, firad till
Satumus ära 17 dec., från 217 f. Kr. efter gre-
kisk ritual och som en folkfest. Denna blev mycket
populär, även slavarnas behov av festglädje till-
godosågs, gåvor växlades. S. firades i alla riks-
delar och hade under republikens tid utsträckts till
sju dagar.
Saturni’idae, påfågelspinnare, fjärilfa-
milj, omfattande vanl. stora arter (jfr den hit-
hörande Atlasspinnaren med bild). Både bak- och
framvingar prydas av en vackert färgad, rund
el. halvmånformig ögonfläck. Täml. vanlig i
Sverige är lilla påfågelspinnaren, Eudia (Satur-
nia) pavonia.
Satumi’sm, kronisk blyförgiftning.
Satu’mus, astron., se Planeter.
Satu’mus, rom. myt., såddens gudomlighet med
ett tempel vid Forum i Rom, inrymmande skatt-
kammaren, aerarium Saturni. Om S:s fest se
Satumalia. Efter helleniseringen av hans kult
sammanställdes han med grekernas Kronos,
varför guldåldern hänfördes till hans tid och S.
tänktes som forntida konung i Latium och re-
presentant för Italiens tidigaste odling.
Satyrdrama, satyrspel, forngrekiska skåde-
spel, i vilka kören utgjordes av satyrer (se d. o.).
Tre tragedier (en trilogi) efterföljdes av ett s.
och uppfördes tills, på en dag. S. behandlade lik-
som tragedien mytologiska ämnen men på ett bur-
leskt sätt och bildade en skämtsam avslutning av
tragediens allvar. Ett vanligt antagande är, att
tragedien framgått ur s., men det torde vara san-
nolikare, att såväl tragedi och s. som komedi ha
olika ursprung. Endast två s. äro bevarade,
"Spårhundarna” av Sofokles (i papyrusfragment)
och ”Kyklopen” av Euripides (handskrift).
Satyrer, grek, myt., naturdemoner, i vilka det
animaliska och vegetativa naturlivet förkroppsli-
gas. S. tillhöra regelmässigt Dionysos’ följe och
uppträda tills, m. nymferna. Deras naturbundenhet
förråder sig i deras yttre, som visar drag av
bocken, svans, horn och spetsiga öron. På joniska
och attiska vaser förekomma ända till mitten av
400-talet f. Kr. ett annat slags naturdemoner,
som lånat drag från hästen. Dessa benämnas
stundom silener. Den klassiska konsten, t. ex.
Praxiteles, idealiserade satyrtypen till en fram-
ställning av den naturvuxna människan.
Satyrfasis, abnormt stegrad könsdrift hos man-
nen.
Satyrspel, se Satyrdrama.
Satä’ng (fr. satin), eg. silkesatlas; vanlig be-
nämning på liknande, lätta tyger av ylle, bomull
(även merceriserad) eller lin, alla med glatt yta.
Sauda [söu’-], industriort vid innersta delen av
Saudafjorden, Sauda herred i Rogaland fylke, v.
Norge; c:a 3,000 inv.; dessutom i samma herred
tätorten Saudasj öen (700 inv.). Vid S. myn-
nar Saudaelva, som har 3 kraftverk, Sauda
I, II och III, för resp. 30,470, 17,700 och 44,200
kW, ägda av ab. Saudefaldene. Kraften utnyttjas
av Electric Furnace Products Co:s smältverk i S.,
som är Europas största ferrolegeringsverk (hu-
vudprodukt feromangan). Turisttrafik finns till
Hellandsbygden genom en trång dal, som för-
lorat mycket av sin skönhet, sedan älven utbyggts.
Saud-Arabien, S a u d i-A r a b i e n, arab, el-
Mamlaka el-Arabije es-Saudije, sedan 1932 kunga-
rike i Arabien, omfattande nära 4/s av Arabiska
halvön; arealen uppgår till mer än 1,580,000 km2;
omkr. 6 mill. inv. Huvudstäder äro Mecka och
Rijad. Landets petroleumtillgångar exploateras av
ett amerik. konsortium, Arabian American Oil
Co. (Aramco). 1946 anlade amerikanerna en mo-
dern flygstation i Dhahran, 1950 moderniserades
hamnarna i Djidda och Damman (se d. o.). Det
sistnämnda förenades 1951 genom järnväg med
Rijad. S:s nydanare och regent Ibn Saud (eg.
Abd-ul-Aziz III) avled 1953. Se även Arabien.
Saudi-Arabien, se Saud-Arabien.
Sauerbruch [zau’arbrok], Ferdinand, tysk
kirurg (1875—1951), från 1927 prof, i Berlin, där
han var chefsläkare vid Charité-sjukhuset. S.
konstruerade 1904 en undertryckskammare, som
möjliggjorde operatio-
ner inom bröstkorgen
och kom med denna
och andra insatser att
inleda en ny period i
thoraxkirurgien. Han
angav även en metod
att göra en konstgjord
hand rörlig med hjälp
av amputationsstum-
pens muskler (1916).
S. var en av de främs-
ta bland nutida kirur-
ger. Bland hans utgiv-
na arbeten märkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
