Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segesvár - Seghers, släkt - Seghers, Anna (Netty Radványi) - Seghers, Hercules - Seghärdning - Seglarförbundet - Seglarna - Seglarskolan - Seglation - Segling - Seglingsbeskrivning - Seglora - Segment - Segmentering - Segnerska hjulet - Segno - Segonzac - Segovia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
Segesvår—Segovia
940
Segesvår [Jä’gäfvär] (ung.), se Sighisoara.
Seghets [sexors], flamländsk målarsläkt, var-
av två bröder hörde till de mest framstående
konstnärerna i Rubens’ krets. Den äldre, D a-
niel S. (1590—1661), var företrädesvis verk-
sam i Antwerpen, där han bl. a. biträdde med
utsmyckningen av Jesuitkyrkan; hans egentliga
område var blomstermåleriet. — Den yngre bro-
dern, Gerhard S. (1591—1651), målade före-
trädesvis religiösa scener samt genrestycken.
Seghets [zè’gors], Anna, pseud. för Ne t ty
Radvånyi, f. Reiling, tysk författarinna (f.
1900) av judisk börd. Hon fick erkännande för
sin debutroman ”Der Aufstand der Fischer von
St. Barbara” (1928; sv. övers. ”Upploppet”,
1930), en i närmast expressionistisk stil hållen
skildring av ett misslyckat uppror bland under-
betalda fiskare på en ö i Nordsjön, och utgav
sedan flera romaner med sociala motiv. Under
Hitlerregimen levde hon i landsflykt. Hon skrev
därunder bl. a. ”Das siebte Kreuz” (1941; sv.
övers. 1943, efter en amer. övers.), en intensiv
men stram skildring av några koncentrationslä-
gerfångars flykt och jakten efter dem. S:s för-
fattarskap räknas till de märkligaste i den anti-
nazistiska litteraturen.
Seghers [sé^ars], Hercules, holländsk
konstnär (1590—omkr. 1640). S. var lärjunge
till Gillis van Coninxloo i Amsterdam. Hans
egenartade målningar, behandlande holländska
slättmotiv och fantastiska bergsformationer, upp-
skattades föga av samtiden men beundrades högt
av Rembrandt och anses ha påverkat dennes land-
skapskonst. Även som etsare var S. nydanare
redan genom sin raffinerade teknik i svart och
vitt men är särsk. bekant som uppfinnare av
färggravyren.
Seghärdning, se Härdning, sp. 721.
Seglarförbundet, se Svenska seglarförbundet.
Seglarna, Cy’pseli, underordn. av de blåkråk-
artade fåglarnas ordn., omfattar de båda famil-
jerna kolibrifåglar, Trochilidae, och torn- el.
mursvalor, Cypselidae (se Kolibrifåglar och
Tornsvala). Alla s. äro utomordentligt skickliga
flygare och utmärkas av vingar med mycket
kort överarm men långt handskelett. Ungarna
kläckas blinda och nakna.
Seglarskolan, se Svenska seglarskolan.
Seglatiön, segelfart, segling.
Segling, den konst, varmed en farkost fram-
drives med hjälp av segel (se d. o.). Se vidare
Segelfartyg och Segelsport. Om seglingstermer-
na, avdrift, bidevind etc., se särskilda art.
Seglingsbeskrivning, beskrivning över kuster,
farleder, ström-, vind- och isförhållanden m. m.
till vägledning för sjöfarande. Den äldsta s. för
Sverige förekommer i konung Valdemars jorde-
bok (1200-talet). Äldsta kända svenska s. är
Johan Månssons 1644 utgivna ”Siö-book”. Nu-
mera utgivas s. i alla länder.
Se’glora, sn i Älvsborgs län, Marks hd, vid
Viskan, s. om Borås; 120,69 km2, 2,432 inv.
(1954). S. är starkt kuperat kring Viskans dal-
gång och St. Hålsjön; vid kyrkan utbreder sig
Seglora kyrka på Skansen.
en relativt stor slätt fisälvsgrus). 780 har åker.
Vid Viskan ligga industrisamhällena S v a n e-
holm (c:a 900 inv.), med gummifabrik, tillhö-
rande Skandinaviska gummi-ab. (vanl. kallat ab.
Viskafors gummifabrik), och Rydal (se d. o.).
I S. ligger Viskadalens folkhögsk. Den gamla
träkyrkan, som uppfördes 1729, flyttades 1916
till Skansen i Stockholm; minnessten på kyrko-
gården i S. Torn och sakristia från 1785; tak-
målningar av S. Wernberg 1735. Den nuv. kyr-
kan är uppförd i tegelgotik 1903. S. ingår i S.,
Fritsla, Kinnarumma och Skeppshults pastorat i
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.
S. bildar kommunen Seglora.
Segme’nt. 1) (Mat.) Begränsad del av en linje,
ett plan el. en yta. Vanl. menas med s. ett c i r-
kelsegment.
2) (Zool.) S. el. me tamè r er, de efter var-
andra liggande, mer el. mindre likartat byggda
delarna av en djurkropp. Homonoma kallas
sådana s., mellan vilka överensstämmelsen är full-
ständig, t. ex. s. hos binnikemaskarna, i annat
fall kallas de heteronoma. Segmentering
(metameri) förekommer, utom hos många maskar,
bland leddjuren och även hos ryggradsdjuren,
ehuru där begränsad endast till vissa organsy-
stem.
Segmentering, se Segment.
Segnerska hjulet [zé’g-], ett av tyske fysi-
kern J. A. v. Segner (1704—77) uppfunnet vat-
tenhjul, vars verkan grundar sig på vattnets re-
aktion vid utströmning. Det utgöres av ett kring
sin axel roterbart, vertikalt rör, från vars nedre,
slutna del utgå ett antal klenare rör i radiell
riktning. Dessa sidorör äro i ändarna krökta i
horisontalplanet el. eljest försedda med sidorik-
tade utströmningshål. Då vatten ledes genom an-
ordningen, kommer denna i rotation.
Segno [se’njå], it., mus., tecken.
Segonzac, se Dunoyer de Segonzac.
Segovia [sägå’<Dia], huvudstad i sp. prov. S.
i Gamla Kastiliens högland, 65 km n. v. om
Madrid, 1,000 m ö. h.; c:a 25,000 inv. S:s äldsta
delar med katedralen ligga på en 100 m hög
klippa, nästan h. o. h. omgiven av murar med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
