Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Streicher, Julius - Streichgarn, kardgarn - Strejk - Strejkbrytare - Strelitz - Strelitzia reginae - Strepitoso - Streptococcus, Streptokocker - Streptomycin - Stresa, Stresa-Borromeo - Stresakonferensen - Stresemann, Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Streichgarn—Stresemann
196
protektion som Gauleiter i Franken länge utöva
nästan oinskränkt makt. Av de allierade ställdes
han inför Nürnbergdomstolen, dömdes till
döden och avrättades i okt. 1946 för att ha
”infekterat det tyska sinnet med antisemitismens gift
och stimulerat det tyska folket till handgriplig
förföljelse”.
Streichgarn [strä’jU-], kar dgarn, ett slags
ullgarn, som endast kardats. S. tillverkas av
krusig, täml. kort ull samt är ruggigt och glanslöst
i jämförelse med det jämnare och blankade
kamgarnet.
Strejk (av eng. strike, eg. slå), av
arbetstagare gemensamt vidtagen arbetsinställelse. Som
påtryckningsmedel i lönepolitiskt hänseende har
s. fått sin egentliga betydelse först i samband
med fackföreningsrörelsens utbredning. S. ha
sålunda i regel tillkommit på initiativ av
arbetarorganisationer. Även av oorganiserade arbetare
vidtagna kollektiva arbetsinställelser ha likväl
förekommit, t. ex. den på sin tid mycket
uppmärksammade sågverksarbetare-s. vid Vindskärsvarv
i Skönsmon 1879. S. har också tillgripits som
utomparlamentariskt politiskt påtryckningsmedel.
I Sverige iscensattes en storstrejk 1902 som
en opinionsyttring till förmån för kravet på
allmän rösträtt. Den varade i 3 dagar och
omfattade i runt tal 100,000 arbetare. En stor-s. i rent
lönepolitiskt syfte förekom i Sverige 1909 och
omfattade c:a 230,000 arbetare. Se vidare
Ar-betstvist.
Strejkbrytare, inom arbetarrörelsen gängse
beteckning på den, som fortsätter el. upptager ett
arbete, vilket blockerats till följd av strejkbeslut;
den av arbetsgivarsidan använda beteckningen är
arbetsvillig. Den moderna storproduktionen
har gjort strejkbryteri till ett föga effektivt
vapen från arbetsgivarnas sida mot arbetarnas
organisationer. Strävandena att pacificera
arbetsmarknaden ha även bidragit till att strejkbryteri
under det sista decenniet kommit till mycket ringa
användning i Sverige. Ett rättsligt skydd för s.
skapades 1899, då riksdagen antog den s. k.
Äkarpslagen; den upphävdes 1938.
Strelitz [/tre’-]. 1) M e c k 1 e n b u r g-S t r
e-1 i t z, stat i Tyskland, se Mecklenburg. — 2) S.
(A 11 s t r e 1 i t z),
stad i Mecklenburg,
se Neustrelitz.
Strelftzia
regi-nae, en till fam.
Musaceae hörande,
flerårig ört med
stora, praktfulla
blommor med
orangegula foderblad
och blå kronblad.
Härstammar från
Sydafrika och
odlas ofta i växthus.
Stre’ltser (ry.
streltsy, skyttar),
den stående hären
i det moskovitiska
riket omkr. 1550—
1698. Den förlädes i förstäder till Moskva o. a.
städer, fick vidsträckta privilegier, bl. a. rätt till
tullfri handel, och blev vid slutet av 1600-talet
en makt i staten men upplöstes av Peter I.
Strepitoso [-tå’så], it., mus., larmande,
bullrande.
Streptococcus, Streptokocker [-kå’k-], se
Bakterier, sp. 254, 258 och 261.
Streptomycin, ett 1944 upptäckt antibioticum,
som produceras av en i jorden förekommande
strålsvamp, Streptomyces grisens. S. består av en
basisk substans (s t r e p t i d i n), knuten till en
kvävehaltig disackarid (streptobisamin)
med en glykosidbindning. S. är verksamt mot
ett stort antal olika kokker och baciller, men
mest betydelsefull är dess verkan mot
tuberkel-bacillen. Det är overksamt mot bakterietoxiner,
anaeroba smittämnen, protozoer och virus. —
Användandet av s. kan framkalla
överkänslig-hetsreaktioner, framför allt från huden.
Allvarligare äro dock de toxiska nervskador, som
kunna uppträda vid långvarig användning av s., t. ex.
balans rubbningar och hörselnedsättning.
Stresa, S t r e s a-B o r r o m e o [strä’za [-bå-råme’å],-] {+bå-
råme’å],+} stad och kurort i n. Italien, vid
Simp-lonbanan på Lago Maggiores v. strand; c:a
3,000 inv.
Stresakonferensen [strä’za-],
fransk-eng-elsk-italiensk konferens, hållen i Stresa n/4—14Ai
1935. På konferensen, som främst gällde frågan
om Tysklands upprustning, lyckades man uppnå
enighet om att gemensamt fördöma Tysklands
ensidigt fattade beslut att införa allmän
värnplikt; man beslöt vidare att följa en gemensam
handlingslinje inom N. F. med anledning av
Frankrikes protest mot den tyska åtgärden.
England, Frankrike och Italien förklarade, att de även
i fortsättningen skulle samarbeta för fredens
bevarande och göra motstånd mot ensidiga brott
av internationella fördrag. Härav blev dock intet,
särsk. på gr. av Italiens hållning i konflikten
med Etiopien; på grund härav avlägsnade sig
Italien från västmakterna och närmade sig
Tyskland.
Stresemann [Jtrè’za-], Gustav, tysk
statsman (1878—1929). Han ägnade sig efter vunnen
fil. doktorsgrad åt industriell verksamhet, blev
1907 nationalliberal ledamot av tyska riksdagen,
som han sedan tillhörde med ett avbrott 1912—
14. Han var 1919—20 led. av
nationalförsamlingen. S. blev snart en av sitt partis ledande män,
uppträdde under 1 :a världskriget som
förespråkare för annexioner som krigsmål vid en
segerfred. Han röstade efter kriget mot godkännande
av Versaillesfreden och opponerade kraftigt mot
de allierades krav på betalningar. S., som 1919
blivit ledare för det nybildade Tyska
folkpartiet, kom småningom till den uppfattningen, att
enda sättet att bedriva en
återuppbyggnadspoli-tik vore ett ekonomiskt närmande mellan tysk och
fransk storindustri. 1923 bildade han en ministär,
omfattande alla partier från socialdemokraterna
till Tyska folkpartiet (”stora koalitionen”). Den
åstadkom främst en avspänning med Frankrike i
Ruhrkonflikten. S., som i denna ministär också
Strelitsia reginae.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
