Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömsholm - Strömsholms kanal - Ströms kontrakt - Strömsnäs bruk - Strömsnäs bruks ab. - Strömsrum - Strömstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Strömsholms kanal—Strömstad
248
Godkänd, för publicering av rikets allmänna kartverk 17h 1955-
m. m. i,2ii har, därav 512 åker. Redan Gustav
Vasa inrättade här en ”stallstat”, det första
stuteriet i Sverige, nedlagt 1872. Hingstdepå
grundades av Karl XI, och ridskolan förlädes hit
1868. Sedan 1870-talet finns här även en
körskola. På 1700—1800-talen var S.
avelscent-rum för strömsholmsrasen. Slottet uppfördes på
en holme i Kolbäcksån av Gustav Vasa 1555
och beboddes till 1621 av änkedrottning
Katarina. 1669—81 ombyggdes det i barock av
Hedvig Eleonora* efter Tessin d. ä:s ritningar.
Strömsholms kanal följer Kolbäcksån från
Norra Barken till Mälaren, byggd 1842—60;
Litsikt över Strömstad från rådhuset mot s. v. och Laholmen.
längd 100,5 km, varav 14,4
km bearbetade; djup 1,5 m;
antal slussar 31.
Ströms kontrakt, i
Härnösands stift, omfattar 9
pastorat: Hammerdal och
Gåx-sjö; Ström; Alanäs; Lit och
Kyrkås; Häggenås; Rödön,
Näskott och Aspås; Äs;
Föl-linge, Laxsjö och Hotagen;
Frostviken. Hette förr
Jämtlands norra kontrakt.
Strömsnäs bruk, 1909—51
municipalsamhälle i Småland,
uppgick 1952 i Traryds
köping. Samrealskola.
Strömsnäs bruks ab.,
Strömsnäs bruk, gr. 1896,
äger sulfitfabrik,
pappers-och pappbruk samt
säckfabrik vid Strömsnäs bruk
jämte sulfatfabrik vid Delary
(båda i Kronobergs län).
Omkr. 900 anställda.
Strömsrum, se
Strömse-rum.
Strömstad, stad i
nordligaste delen av Bohuslän, vid
Skagerak och Strömsvattnet,
vars korta avlopp, Strömsån,
genomflyter staden; 5,17 km2,
3,566 inv. (1955). — Urspr. ett fiskläge,
Strömmen, erhöll S. 1667 köpings- och några år
senare stadsrättigheter. Regeringens avsikt var att
i S. skapa en motvikt till Fredrikshald (Halden),
som sedan gammalt var en lättillgänglig
medelpunkt för n. Bohuslän och angränsande områden
samt även efter freden i Roskilde fortfor att vara
det; men konkurrensen med denna stad och
Uddevalla samt S:s indragande i krigshändelserna
under Karl XI och Karl XII och även därefter
hindrade stadens utveckling. S:s senare historia
är nära förknippad med S:s havsbadanstalt,
som anses vara Sveriges äldsta. S. upplevde
sin glansperiod som badort
vid mitten av 1800-talet, då
det besöktes av bl. a. Oskar
I och Karl XV med gemåler
och barn och med dem hela
Sveriges societet.
Konkurrensen med Marstrand och
Lysekil medförde dock en
tillbakagång, som varade till
anläggandet av det nya
varmbadhuset 1908—09. 1903
erhöll S. järnvägsförbindelser
genom statsbanelinjen
Göteborg—Strömstad. Svåra
eldsvådor ha härjat staden 1876,
1880 och 1920.
S., vars stadsbild starkt
präglas av badortslivet, är
nästan helt och hållet
nybyggt efter ovan nämnda
eldsvådor. Stadsplanen är
STRÖMSTAD
1 Grand hotell
2 jämvägstorget
3 Post
4 Sociefetshus
5 Stadshotellet
6 Stadsparken
7 Strömstorget
8 Telegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
