Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stödjordbruk - Stöd- och ackordslån - Stödskog - Stökiometri - Stöld - Stöldförsäkring - Stömne - Stöp - Stöpa, slå ner - Stöpis - Stöpning - Stör - Störböna - Stören - Störfiskar - Störingar - Störmer, Carl - Störningar (störingar) el. perturbationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Stöd- och ackordslån—Störningar
288
dast ett stöd åt brukaren vid sidan av annat
utanför brukningsdelen liggande tillgängligt och
för honom lämpligt förtjänstarbete och av
vilket arbete brukaren är hänvisad att hämta sin
huvudsakliga försörjning.
Stöd- och ackordslån, låneformer, som vid
1932 års riksdag infördes för att förhindra, att
jordbrukare, som på gr. av jordbrukskrisen
kommit på obestånd, skulle få svårigheter att behålla
sina jordbruk. Se vidare Jordbrukskredit, sp.
536. Dessa låneformer ha numera upphört; men
under 1950-talet återinfördes stödlån till
jordbrukare, som råkat i sådana svårigheter på gr.
av felslagen skörd, att de voro i behov av
ekonomiskt bistånd.
Stödskog, skogsområde, tillhörigt
jordbruksfastighet och avsett att bilda ett varaktigt stöd
för drivande av självständigt jordbruk.
Stökiometri (av grek. stoichei’on, grundämne,
och me’tron, mått), läran om de kvantitativa
förhållanden, vari grundämnen kemiskt förenas.
Stöld, j ur., förmögenhetsbrott, innebärande
kränkning av annans äganderätt och besittning till
lös sak. För s. förutsättes, dels att någon
olovligen tager vad som tillhör annan (tillgrepp), dels
att uppsåtet är att tillägna sig det tillgripna
(till-ägnelse) och dels att tillgreppet innebär
förmö-genhetsöverföring, d. v. s. skada för den bestulne
och vinning för gärningsmannen. Tillgrepp
anses föreligga, så snart besittningstagandet är
ägnat att beröva förutvarande innehavaren hans
utsikter att återfå saken (alltså ibland även s. k.
”billån” och ”cykellån”). Även penningar,
ransoneringskort, personkort, aktier, checkar,
bankböcker o. dyl. kunna vara föremål för s. S.
bestraffas enl. Strafflagen 20:1 med straffarbete i högst
2 år el. fängelse. Är s. med hänsyn till det
tillgripnas värde och övriga omständigheter vid
brottet att anse som ringa, kallas brottet ej s. utan
snatter i, och straffet utgör då enl.
Strafflagen 20:2 böter el. fängelse. Ett särskilt fall
av s. med samma lindriga straff skala som
snatteri är b o d r ä k t. Om s. el. bodräkt med
hänsyn till omständigheterna vid brottet äro att
anse som grova, kallas brottet grov s.
(Strafflagen 20:4), och straffet utgör då straffarbete
i högst 6 år. Som exempel på grov stöld
nämner lagen inbrottsstöld, fickstöld och sådana fall,
där gärningsmannen varit försedd med vapen,
sprängämne el. annat dylikt hjälpmedel. Jämväl
försök till s. och grov s. är straffbart. — S.
straffades i äldre rätt mycket strängt, särsk. i
grova fall, då ända fram på 1800-talet dödsstraff
kunde följa.
Stöldförsäkring, se Inbrottsförsäkring.
Stömne, tätort i Stavnäs sn i Värmland; 285
inv. (1951).
Stöp, sammanfattande benämning på snösörja
och issörja, varav den bildliga användningen
komma el. stanna i stöpet, om hinder och svårigheter.
Stöpa, slå ner, hälla smält bly el. vax el.
också rå äggvita i vatten för att av de former,
som dessa ämnen därvid antaga, draga slutsatser
om framtiden o. a. hemligheter.
Stöpis, bildas, då stöp fryser.
Husblosstör.
Stöpning. 1) Se Maltdryckstillverkning, sp.
454. — 2) Se Ljustillverkning.
Stör, Acipe’nser, släkte bland störfiskarna (se
Broskganoider), utmärkt av fem rader benplåtar
längs kroppen, som i övrigt är naken, sned
stjärtfena, långt utdragen nos och fyra
skäggtömmar. Alla arter s. leva i havet el. de stora
inhaven men leka i floder. De äro glupska
rovfiskar och föröka sig mycket fort. Deras kött
är utmärkt. Den vanliga s., A. sturio, är vanl.
2—3 m lång (stundom ända till 6 m). Den finns i
Atlanten, Nord- och Östersjön samt Medelhavet.
Vid Sveriges kuster är den täml. sällsynt.
Sterletten, A. ruthenus, blir meterlång och
finns i Svarta och Kaspiska haven samt där
utmynnande floder. Upprepade inplanteringsförsök
i Europa ha misslyckats. Husblosstören,
A. huso, kan bli 9 m lång och väga 1,400 kg.
Dess utbredning är lika med föreg. arts. Av dess
simblåsa erhålles husbloss. Rommen av alla
arter ger kaviar.
Störböna, bot., se Bönsläktet.
Stören, stationssamhälle i Sör-Tröndelags
fyl-ke, Norge, i Gauldalen 52 km s. om Trondheim;
c:a 150 inv. Järnvägsknut för Rörosbanan och
Dovrebanan.
Störfiskar, se Broskganoider.
Störingar, se Störningar.
Störmer, Fredrik Carl Mülertz, norsk
matematiker och geofysiker (f. 1874), prof, i
matematik vid univ. i Oslo 1903—46. S. har bl. a.
matematiskt behandlat elektronernas banor i
jordens magnetiska fält och i samband därmed
utrett frågan om norrskenets natur. Han har även
utarbetat en metod att på fotografisk väg
bestämma norrskenets höjd genom samtidiga
observationer från olika stationer. S:s teoretiska
undersökningar över en laddad partikels bana runt en
magnetisk kula ha även varit av betydelse för
studiet av den kosmiska strålningen.
Störningar (s t ö r i n g a r) el.
perturba-tioner. I vårt solsystem äro alla kroppar i
förhållande till solen mycket små. En följd
därav är, att varje planet (el. komet) kommer att
röra sig i det närmaste så, som om den själv
och solen ensamma existerade i systemet, i det
att de övriga planeternas attraktioner på
himlakroppen i fråga i regel bli obetydliga. Ä andra
sidan kommer varje planetmånes rörelse kring
planeten att i det väsentliga bestämmas av
huvudplanetens attraktion, i det att inverkan av solen
i detta fall kommer att bli obetydlig av det skäl,
att månen är planeten ojämförligt mycket
närmare än solen. Varje banrörelse i planetsystemet
försiggår således i nära överensstämmelse med
lösningen av det s. k. tvåkropparspro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
