Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydafrikanska unionen - Historia - Litt. - Sydamerika - Omfattning och läge - Geologi - Terrängformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
597
Sydamerika
598
gynnelsen varit och är fortfarande brännande.
Hertzog genomdrev 1926 en lag, som förbjöd
infödda och asiater i vissa distrikt att i
konkurrens med vita utföra kvalificerat arbete (Colour
Bar Bill). 1936 togs ytterligare ett steg på den
inslagna vägen genom Representation of Natives
Act. Den rösträtt, som bildade infödingar ägt i
Kapkolonien och Natal, ändrades, varjämte för
infödingarna skapades en särskild representation
med endast rådgivande befogenhet. Vida
radikalare blev den politik, som nationalistpartiet
började förorda, sedan Malan blivit dess ledande
man. Hans program gick ut på att genomföra
en så fullständig segregation mellan vita, infödda
och färgade som möjligt (apartheid). Sedan
valen 1948 fört Malan till makten, genomfördes
lagar, som förbjödo de infödda att bilda
fackföreningar, ingå som medlemmar i de vitas
fackföreningar el. utbildas till hantverkare; indierna
förbjödos att deltaga i kommunala val.
Härigenom ville regeringen säkra sydafrikanerna mot
färgad konkurrens och motsatte sig därför också
fortsatt immigration, med undantag för
begränsad sådan av särskilt kvalificerade européer. 1949
utfärdades nya förbud, t. ex. för infödda att
beträda ett antal orter i Witwatersrand och mot
blandäktenskap. Denna politik väckte en storm
av motstånd, dels inom den parlamentariska
oppositionen, dels bland de infödda och indierna,
vilka vägrade att rätta sig efter påbuden.
Allvarliga oroligheter utbröto bland dem. Särsk.
hårt bekämpades apartheid-politiken av en
front-kämpeorganisation, Torch Commando, under
le-ning av A. G. Malan, en avlägsen släkting till
premiärministern. 1932 beslöt S:s indiska
kongress att genomföra en ohörsamhetskampanj.
Men regeringen endast skärpte sin politik,
varvid den även började använda metoder, förut
kända huvudsakl. i diktaturländer. 1954
efterträddes D. Malan som premiärminister av J.
Strij-dom, som även han är en extrem företrädare
för nationalisterna. — S:s förhållande till
Storbritannien och övriga dominions inom samväldet
har, bl. a. till följd av den förda raspolitiken,
försämrats. Nationalistpartiet har uppfört ett
republikanskt styrelseskick på sitt program men
har ännu icke tagit något steg för att bryta sig
ut ur samväldet.
Litt.-. L. C. King, ”South African scenery. A
textbook of geomorphology” (2:a uppl. 1951).
— G. E. Cory, ”The rise of South Africa” (5
bd, 1910—30); M. H. De Kock, ”Economic
de-velopment of South Africa” (1936); L. Sowden,
”The South African Union” (1944); J. H.
Hof-meyr, ”South Africa” (2:a uppl. 1952); T.
Lan-delius, ”Sydafrika och rasproblemen” (1952); H.
Tingsten, ”Problemet Sydafrika” (1954).
Sydamerika, en av jordens 3 sydkontinenter;
18,2 mill. km2, c:a 112 mill. inv.
Omfattning och läge. S. omspänner 67 V2
breddgrader från Punta de Gallinas i Columbia
(n°33’ n- br.) till Kap Horn på den sydligaste
av öarna utanför Eldslandet (55°59’ s. br.). S:s
maximallängd utgör c:a 7,600 km, medan största
bredden räknad från Punta Parina i Ecuador
Sydamerikas geologiska struktur.
(81 °2’ v. Igd) till Cabo Säo Roque på den
brasilianska kusten (34°5o’ v. Igd), är c:a 5,100 km.
Geologi. S:s strukturella enheter äro följ.: 1)
Brasiliaskollan, Brasilianska
skölden, kontinentens kärnland ö. om Anderna, som
söderut når till Rio Negros sänkningszon i
Patagonien. 2) Patagoniaskollan s. om Rio
Negro-sänkningszonen. 3)
Gondwanider-nas veckzon av permisk ålder, inkorporerad
i den ö. flanken av nuv. Anderna och
framträdande i Argentina som den s. k. Förkordilleran.
Söderut böjer veckzonen av mot s. ö. och ö. till
de s. k. Sierras de Buenos Aires, vilkas
tekto-niska forts, pekar hän mot Kaplandets v.—ö.
veckzon i Afrika. Gondwaniderna bilda
förmodligen underlaget för Andernas yngre
bergmassor. 4) Andernas unga fjällzon utmed S:s
västkust från Panamånäset till Eldslandets ö.
spets, uppkommen genom orogena rörelser under
fyra repriser från krittiden till kvartärtiden,
varvid vulkaniska utbrott verksamt bidragit till
fjällens uppbyggnad.
Terrångf ormer. S:s viktigaste orografiska
element äro: 1) Det andina områdets slutna
fjällsträckning i v. (uppvisande dock i sin nordligaste
del en stark uppgrening); 2) Orinocos lågland
(Llanos de Orinoco); 3) Guayanas högland; 4)
Amazonflodens lågland; 5) Brasiliens högland
(med de atlantiska kustrandbergen); 6) Rio
Pa-ranås lågland med El Gran Chaco; 7) de
argentinska pampas (i sin v. del delvis upptagna av
Sierras Pampeanas’ horstbergland) och 8) det
patagoniska mesetalandskapet. — Anderna
uppvisa rätt omväxlande ytformer, avspeglande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
