- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 20. Steninge - Terni /
735-736

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sömnsjuka - Sömntorn - Sömntornstekel - Sömstick, Sömtryck - Söna - Söndag - Söndagsbokstav - Söndags-Nisse - Söndagsskolor - Sönderborg - Sönderby, Knud - Sönderdelningsspänning - Söndergaard, Jens - Sönderjylland - Söndre Bergenhus amt - Söndre Trondhjems amt - Söndrum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

735

Sömntorn—Söndrum

736

minna om malaria, och körtelansvällningar på
halsen. Senare angripes nervsystemet. Patienten
får häftig huvudvärk, omtöckning och delirier.
I sista stadiet (efter 3—12 mån. sjukdom)
avtaga krafterna med svår avmagring. I detta
stadium visar sig sjukdomens märkligaste symtom,
en tilltagande sömnighet. Patienterna sova
ständigt, under arbetet etc. Om s. ej behandlas,
innan nervsystemet angripes, går patienten
småningom under i allmän kraftnedsättning el.
tillstötande sjukdomar, ss. lunginflammation.
Sjukdomen finnes endast där den ovannämnda flugan
lever, varför dennas utrotande är det
effektivaste sättet att bekämpa s. Tryparsamid och i
synnerhet germanin ha god verkan. — 2)
Benämning på s. k. epidemisk encephalit (se
Hjärnsjukdomar, sp. 366).

Sömntorn, bot., zool., se Gallbildningar och
Gallsteklar.

Sömntornstekel, zool., se Gallsteklar.

Sömstick, Sömtryck, veter., se Hovlidanden.
Söna, inom svensk gruvlagstiftning
hävdvunnet uttryck för förverkning av den på mutsedeln
grundade rätten att bearbeta en gruva genom
försummelse av föreskriven arbetsskyldighet och
avgiftsplikt utan behörig anmälan el. i
vederbörlig ordning medgivet vilostånd.
Gruvanläggningen kallas i så fall s ö n a d.

Söndag, veckans första dag i de kristna
kalendrarna. S. har erhållit sitt namn i germanska
språk efter lat. solis dies, solens dag, medan i
grekiskan och i de romanska språken s:s namn
härledes från kyrkofädernas dies dominica,
ky-riakè, Herrens dag.

Söndagsbokstav, astron., den bokstav, varmed
söndagen betecknas i julianska kalenderns
28-åriga cykel, solcykeln el. solcirkeln. A
är beteckning för 1, 8, 15 jan. etc. och B. för
2, 9, 16 jan. etc. t. o. m. bokstaven G. Den mot
första söndagen i ett år svarande bokstaven
benämnes s. Då under skottår 23 och 24 febr, ha
samma bokstavsbeteckning, komma s. att vara
två under skottår, den ena giltig för söndagar
före skottdagen och den andra för söndagar efter.

Söndags-Nisse, skämttidning, som utgavs en
gång i veckan i Stockholm 1862—1924. Bland
dess red. må nämnas J. G. Schultz (1864—69),
B. Schöldström (1869—70), F. Hodell (1870—
90), H. Vallentin (1894—1901; gjorde tidningen
aktuell, med liberal färg) och H. Zetterström
(från 1901; behöll den aktuella inställningen).
Dec. 1924 förenades S. med Strix till
Sön-dagsniss e-S t r i x med A. Engström och H.
Zetterström som red. Denna utkom från 1946
med 6 dubbel-nr årh, fr. o. m. 1955 endast som
juln:r.

Söndagsskolor, skolor, som på enskilt
initiativ anordnas för att på söndagen meddela bam
religiös undervisning och uppbyggelse. Den
första egentliga söndagsskolan upprättades 1780 i
Gloucester av boktryckaren R. Raikes. S. ha
vunnit stor utbredning i de nordiska länderna,
framför allt i Finland. På 1850-talet kommo s.
till fullt genombrott även i Sverige. Sedan 1925
äro de flesta av de organisationer, som bedriva

söndagsskolarbete i landet, representerade i
Svenska söndagsskolrådet. Till den 1907 bildade
Världssöndagsskolföreningen äro mer än 30
sön-dagsskolorganisationer anslutna. Den underhåller
ett stort antal söndagsskolsekreterare i skilda
länder. 1951 fanns det i Sverige 11,500 s. med
38,000 lärare och c:a 486,000 barn. — Litt., G.
Vallinder, ”Drag ur den svenska söndagsskolans
historia” (1926), ”Svensk s. genom 100 år”
Ü95Ö.

Sönderborg [sö’narbår], stad i Sönderjylland,
Danmark, på västkusten av Als, vid Als sund;
c:a 17,000 inv. (med förorter), över sundet
leder en 1929 fullbordad järnvägs- och
landsvägsbro. Utmärkt hamn, 22 m djup. S. har
sjö-befälsskola och är garnisonsplats. — S:s slott
uppfördes i slutet av 1100-talet, var 1532—49
Kristian II :s fängelse och användes nu som
museum. Hertigarna av S. härstamma från hertig
Hans d. y., som 1564 erhöll Als av sin broder
konung Fredrik II.

Sönderby [sö’nar-], Knud, dansk författare
och journalist (f. 1909). S. blev beaktad som
säker psykolog och fin stilist för debutboken,
en liten samtidsroman med motiv ur unga
akademikers liv, ”Midt i en jazztid” (1931; sv. övers.
1932). I ”To mennesker mödes” (1932; sv. övers.
1946) visade han den sociala miljöns inflytande
på ett kärleksförhållande mellan en yngling ur
överklassen och en flicka ur den lägre
borgarklassen. I ”En kvinde er överflödig” (1936;
dramatiserad 1942) belyste han motsättningen mellan
den äldre och den yngre generationen under
mellankrigstiden.

Sönderdelningsspänning, den lägsta spänning,
som erfordras för att sönderdela en bestämd
elektrolyt.

Söndergaard [sö’nargår], Jens Andersen,
dansk målare (f. 1895). S. kan i stort sett
betraktas som autodidakt. Vid debuten omkr. 1920
mottogos hans naivt formade landskap från n. v.
Jylland mestadels med skepsis och löje. Senare
vann S. betydande anseende, och han har utövat
ett mycket stort inflytande på den unga danska
konsten. Karakteristiskt för S. är den starka
naturkänslan, som tagit sig uttryck både i
dramatiska och lyriska bilder. Från 1930-talet ökas S:s
intresse för figurkompositioner, och nu tillkomma
flera gruppbilder i det fria samt människor i
interiör. S. har utfört några dekorativa arbeten,
t. ex. smyckat trappan i Det kongl. teaters nye
scene. — Litt: Monogr. av L. Swane (1931).

Sönderjylland [sö’narjylan], Jylland s. om
Konge å, se Danmark, sp. 399 ff.,
Schleswig-Holstein och Slesvig-holsteinska frågan.

Söndre Be’rgenhus amt [sö’nre -rg-], se
Hordaland fylke.

Söndre Trondhjems amt [sö’nre trå’njems],
se Sör-Tröndelag fylke.

Söndrum, sn i Hallands län, Halmstads hd,
på kusten närmast v. om Halmstad; 35,6» km2,
2,051 inv. (1954). övervägande slättbygd med
skogplanterad flygsandskust. 1,831 har åker. På
Tylön viktig fyr, på Tyludden Tylösands
havsbad, vid Eketånga stenhuggeri. Egendom: Hea-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfft/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free