Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söul - Sövde - Sövdeborg - Sövestad - Sövning - T - Ta (kemi) - Taaffe, Eduard - Taassinge - Taastrup - tab. - Tabari, Muhammed bin Djarir - Tabarije - Tabasco - Tabell - Tabellarisk - Tabellverket - Tabelras - Taberg (Småland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
743
Sövde—Taberg
744
7,000 studenter. — S. var huvudstad under den
koreanska dynastien 1392—1910 och
administ-rationscentrum under den japanska ockupationen
1910—45. Vid proklamationen av den
sydkoreanska republiken 15/s 1948 blev S. dennas
huvudstad. S. blev svårt skadad under koreakriget.
Sövde, sn i Malmöhus län, i Färs hd:s
små-kuperade och skogrika sjöområde; 76,17 km2, 919
inv. (1954). Genomdrages i n. av Fyledalen (se
d. o.). 3,033 har åker. Egendomar: Sövdeborg,
Snogeholm m. fl. Kyrkan är urspr. en romansk,
tornförsedd absidkyrka från omkr. 1200. Ingår
i S., Blentarps och Everlövs pastorat i Lunds
stift, Färs kontrakt. Tillhör storkommunen
Blentarp.
Sövdeborg, gods i Sövde sn, Malmöhus län,
20 km n. v. om Ystad; med underlydande i
Sövde, Ilstorp, Tolånga, S. Äsum och Blentarp
2,786 har, därav 1,364 åker; tax.-värde 2,382,900
kr. Det på 1590-talet uppförda slottet
restaure
rades 1840—44 av C. G. Brunius. På S.
förvaras rika porträtt- o. a. konstsaml., vilka som
fideikommiss skola åtfölja slottet. S. är ett
me-deltidsgods, som före reformationen tillhörde
ärkebiskopsstolen i Lund. Bland senare ägare
märkas medl. av ätterna Thott, v. Ascheberg,
Meijerfeldt och 1788—1922 Piper. Nuv. ägare
är fru Thomazine Keil-Möller, f. Piper, samt
hennes son i 1 :a giftet C. E. Stiernswärd.
Sövestad, sn i Malmöhus län, Herrestads hd,
n. v. om Ystad, på övergången från den odlade
slätt- till den sjörika skogsbygden; 42,92 km2,
833 inv. (1954). 2,580 har åker. Egendomar:
Krageholm och Bellinga (se dessa ord). Romansk
absidkyrka, ombyggd på 1800-talet. Ingår i S:s,
Bromma, Bjäresjö och Hedeskoga pastorat i
Lunds stift, Ljunits och Herrestads kontrakt.
Tillhör storkommunen Herrestad.
Sövning, se Bedövningsmedel och
Narkosapparat.
Tär latinska alfabetets tjugonde bokstav.
Det betecknar främst ljudet t, som är en
tonlös dental explosiva och i svenskan ofta
följes av svag aspiration. Sv. ti i vissa
lånord uttalas (t)si (aktie), (t)f (nation); t + j
sammansmälter vanl. till t/^-ljud (tjuv), s + t +
+ j till J (stjäla), r + t till supradentalt t (ort).
T. är förk. bl. a. för sv. timme(-ar), ton (mått
el. vikt) och för lat. tomus el. fr. tome (del av
tryckt arbete). I fysiken är T internationell
beteckning för absolut temp., t för temp. över isens
smältpunkt. T betecknar på svenska automobiler
Örebro län. T är förk. för trängregemente.
Ta, kem. tecken för en atom tantal.
Taaffe [tä’fa], Eduard Franz Joseph,
greve, österrikisk politiker (1833—95). Såsom
ministerpresident 1869—70 och 1879—93 arbetade
T. på nationaliteternas försoning, vilket
förmådde honom att göra stora eftergifter gentemot de
tjeckiska och polska elementen. Han åtnjöt
orubbligt förtroende hos monarken men bekämpades
kraftigt av Bismarck. 1890 lyckades T.
genomföra en utjämning mellan tyskar och tjecker,
men det ungtjeckiska partiets angrepp under de
följ, åren underminerade hans ställning. — Litt.:
G. Kolmer, ”Parlament und Verfassung in
öster-reich”, 3 (1905).
Taasinge [tå’s-1, ö, se Tåsinge.
Taastrup [tå’strop], se Tåstrup.
tab., förk. för lat. ta’bula och för tabell.
Ta’bari, Muhammed bin Djarir,
arabisk historieskrivare (838—923). T:s förnämsta
arbeten äro ”TaTltø ar-rusul wa-l-mulük”
(Apostlarnas och konungarnas historia), omfattande
tiden från världens skapelse till hans egen tid
(utg. i Leiden 1879—1901), och ”Tafsir”, en
korankommentar.
Tabarije, stad i Israel, se Tiberias.
Tabasco [tacoa’skå], stat i s. ö. Mexico, s.
om Campechebukten; 25,326 km2, 351,000 inv.;
huvudstad: Villa Hermosa (25,000 inv.). T. är
till större delen en osund, skogrik kustslätt;
huvudprodukterna äro kakao, majs och
rörsocker.
Tabe’ll (lat. tabe’Ila, liten tavla), benämning
på sådan sammanställning av siffer- el. andra
uppgifter, där för överskådlighetens skull dessa
systematiskt ordnats i rader och kolumner.
Tabellärisk, uppställd i form av tabell.
Tabellverket, se Demograf i.
Tabelräs, se Table.
Tabe’rg. 1) T., Smålands T., berg och
berömd utsiktspunkt 12 km s. s. v. om
Jönköping. Högsta toppen ligger 343 m ö. h. Berget
uppbygges till största delen av fattig järnmalm,
s. k. magnetitolivinit, vilken huvudsakl. består
av mineralen titanomagnetit och olivin. På gr.
av sin större motståndskraft mot förvittring än
kringliggande gnejser har T. kommit att framstå
över omgivningen, som en mäktig kupol med
karakteristisk profil. Malmtillgångarna ha
beräknats till 150 mill. ton ovan järnvägens nivå.
Järnhalten är 30% och titanhalten 4—6%.
Dessutom innehåller malmen 0,2 % vanadin.
Tabergs-malmen, som redan under medeltiden var föremål
för brytning, gav i början av 1600-taIet upphov
till T:s bergslag med talrika hyttor. På gr.
av den höga titanhalten är malmen emellertid
svårsmält, varför brytningen slutl. upphörde
1895. 1939 förvärvades fyndigheten av ab.
Smålands Taberg, som upptog driften på nytt.
Produktionen nådde sitt högsta värde 1943 med
213,000 ton, som exporterades till Tyskland. 1948
—51 bröts malmen för framställning av
makadam med i genomsnitt 70,000 ton om året, men
fr. o. m. 1952 har export till Västtyskland åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
