Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tamm, 2. Hugo - Tamm, 3. Fredrik - Tamm, 4. Gösta - Tamm, 5. Henric - Tamm, 6. Nils - Tamm, 7. Fabian - Tamm, 8. Olof - Tamm, 9. Viking
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
781
Tamm
782
rat konservativ men i politiskt avseende mycket
självständig, tillhörde han minoritetsgruppen,
senare moderata partiet i F. K. men ville ej
formellt intaga en ledande ställning. Under sina
sista år verkade han kraftigt vid tillkomsten av
Allmänna valmansförbundet och för
genomförande av proportionalismen. — Litt.: P. Sondén,
”H. T. till Fånöö” (1925).
3) Fredrik August T., den föreg:s kusin,
språkforskare (1847—1905), fil. dr i Uppsala
1875, doc. i nordiska språk 1876, prof:s titel
1897. T. var en mycket betydande forskare, särsk.
på den svenska ordbildningslärans och
etymolo-giens område. En utmärkt ”Etymologisk svensk
ordbok” (A—Karsk, 1890—1905) avbröts genom
T :s död.
4) Gustaf (Gösta) T., son till T.i), frih.,
militär, lantbrukare, politiker (1866—1931), urspr.
officer, hovstallmästare 1901. T. var led. av
A. K. 1903—05. Han tillhörde liberalerna men
intog i flera fall en självständig ställning; så
t. ex. var han för proportionellt valsätt. Detta
hindrade hans omval, men icke desto mindre blev
han medl. i Staaffs i:a ministär som
jordbruksminister. Led. av F. K. 1912—14, insattes han i
den 2:a staaffska ministärens
försvarsberedning-ar, där han snart intog en mer försvarsvänlig
hållning än majoriteten. Efter febr.-krisen 1914
utgick han ur Liberala samlingspartiet och
avsade sig mandatet men återvaldes till maj
riksdagen s. å. som frisinnad försvarsvän. Även
1915—17 var han led. av A. K; 1916—19 v.
ordf, i Södermanlands läns hushållningssällskap.
5) Henric Sebastian T., brorson till T.3),
finansman (1869—1936). T. avlade kansliexamen
i Uppsala 1895, anställdes i Sveriges allmänna
hypoteksbank 1897 och blev dir. där 1912.
Samtidigt tjänstgjorde T. i Enskilda järnvägarnas
pensionskassa och var dess dir. 1908—16. T. blev
riksgälds fullmäktig 1915. Han tillhörde som chef
för Finansdep. De Geers ministär 27/io 1920—
23/2 1921 men avgick, då riksdagen avslog hans
förslag till tullhöjning på kaffe. T. anlitades
därefter för en mängd statliga uppdrag, var sedan
1922 jourhavande styrelseled. i ab. Kreditkassan
av år 1922 och v. ordf, i Svenska
bostadskredit-kassan 1929—33.
6) Nils Arvid Oskar Fredrik T., den föreg:s
bror, astronom och konstnär (f. 1876 2%),
bedrev 1895—97 studier i matematik och astronomi
vid Uppsala univ. och 1899—1908 konststudier i
Stockholm, Paris och Rom; fil. heders-dr vid
Uppsala univ. 1944. T. uppförde 1919 ett
välutrustat privatobservatorium på sin egendom
Kvistaberg vid Mälaren, där han sedan bedrivit
astronomiska observationer med stor framgång.
Sålunda har han bl. a. upptäckt flera novor och
variabla stjärnor. T. har vidare utarbetat
metoder för fotografisk bestämning av
stjämfär-ger. 1944 donerade han till Uppsala univ. sin
egendom och sitt observatorium jämte ett större
kapital för att möjliggöra uppförandet av ett
stort spegelteleskop inom området. Tills, m. Å.
Wallenquist har T. utg. ”Amatörastronomen,
handledning i observationskonst” (1942).
7) Claes Fabian T., bror till T.4),
sjömili-tär (f. 1879 13/ii), officer 1899,
kommendörkapten av 2:a graden 1918 och kommendör 1927.
T. var lärare vid Sjökrigsskolan 1907—14,
marinattaché i Berlin och Köpenhamn 1914—17,
chef för Sjökrigsskolan 1921—25 samt för
Sjöförsvarets kommandoexp. 1931—33. Han blev
1933 konteramiral och chef för kustflottan samt
1939 viceamiral. Som chef för marinen 1939—45
ledde T. den svenska marinens upprustning och
neutralitetsvakt under beredskapsåren. Amiral
1947. T. var led. av försvarsutredningen 1928
och 1929, sakkunnig vid nedrustningskonferensen
i Genève 1932 samt ordf, i de delegationer, som
i april—maj 1940 med den tyska regeringen
förhandlade om tyska krav på transitering av
trupper och förnödenheter till Norge, varvid även
den svenska utrikespolitiken klarlades.
8) Olof Filip Sebastian T., brorson till T.3),
markforskare och kemist (f. 1891 8/s), fil. dr
1920, doc. vid Skogshögsk. i marklära med
geologi s. å., prof, i
skoglig marklära där
1938; assistent 1915—
35 och överassistent
vid Statens
skogsför-söksanstalt 1935—38
samt speciallärare i
marklära vid Tekniska
högsk. sedan 1932. T.
har främst varit
verksam på den skogliga
marklärans område
och utövat ett
omfattande vetenskapligt
författarskap under
systematiskt
tillämpan
de av den moderna klimatiska marklärans
(jord-månslärans) landvinningar. Han har därvid
för Sverige kunnat uppställa en serie naturliga
marktyper med olika skogligt värde och
produktionsförmåga. Även vittringens kemi har varit
föremål för ingående undersökningar. T. utgav
1940 ”Den nordsvenska skogsmarken”, vilken
fått stor användning som lärobok i skoglig
marklära. T. är sedan 1943 ordf, i Svenska
mark-läresällskapet och sedan 1949 red. för
Skogshögsk :s skrifter.
9) Viking Sebastian Henricsson T., son till
T.5), militär (f. 1896 21/t), fänrik vid Svea
livgarde 1916, kapten
vid Generalstabskåren
1930, överste och chef
för Krigshögsk. 1941
—42, chef för Södra
skånska inf.-reg. 1942
—44, inspektör för
inf. 1944—46, stf.
militärbefälhavare i 1 :a
militärområdet 1946—
48, generalmajor och
chef för Arméstaben,
tillika chef för
Generalstabskåren 1948—
53 och militärbefäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
