Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Taylor, Brook - Taylor, Frederick - Taylor, Sir Geoffrey Ingram - Taylor, Hudson - Taylor, Jeremy - Taylor, Robert - Taylor, Zachary - Taylorska teoremet - Taylorsystemet - Tb (kemi) - tbc - Tb I 698, conteben - Tc (kemi) - Tchad - Tchadsjön - TCO - Tczew - Te (kemi) - Te (blad) - Handelssorter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
833
Taylor—Te
834
av andra forskare liksom villkoren för
serieutvecklingens giltighet.
Taylor [téiTo], Frederick Winslow,
amerikansk ingenjör (1856—1915), upphovsman
till det s. k. Taylorsystemet för befrämjande av
rationell arbetsledning (se Arbetsledning).
Taylor [téiTa], Sir Geoffrey Ingram,
engelsk meteorolog och matematiker (f. 1886),
prof, i Cambridge sedan 1945. T. är en av de
främsta inom det teoretiska studiet av
atmosfärens turbulens.
Taylor [téiTa], James Hudson, engelsk
missionär, se China Inland Mission.
Taylor [téi’la], Jeremy, anglikansk teolog
(1613-—67), kaplan hos Karl I, kyrkoherde 1638,
avsattes under inbördeskriget 1644, blev 1660
biskop i Down och Connor (Irland). T. är en
av den äldre anglikanska kyrkans främsta
teologer och skriftställare och bekämpade särskilt
puritanismen. Hans arbete ”Ductor dubitantium”
(1660) bildade epok i den anglikanska kasuistiken.
Hans praktiskt uppbyggliga verk ”The rule and
exercises of holy living” (1650) och ”The rule
and exercises of holy dying” (1651) ha utövat
stort inflytande. Mest berömd är hans av
Acon-tius påverkade ”A discourse of the liberty of
prophesying” (1647). — Biogr. av E. Gosse
(1903) och C. J. Stranks (1952).
Taylor [télTa], Robert, amerikansk
filmskådespelare (f. 1911). Han började studera
medicin, uppträdde som amatörskådespelare,
anlitades som sångare i radio och fick sedan
filmengagemang i Hollywood. Sitt stora genombrott
fick T. 1936 som Armand i ”Kameliadamen”
(med Greta Garbo). Av hans andra filmer
märkas särsk. ”Dimmornas bro” och ”Vingarna”.
Taylor [teiTa], Z a c h a r y, amerikansk
militär (1784—1850). Han var 1848—50 president
i Förenta staterna. T. blev 1838 brigadgeneral
och överbefälhavare i Florida och 1840 chef för
arméns s. v. fördelning. Han tog framträdande
del i kriget mot Mexico 1846—-48, varunder han
bl. a. vann segern vid Buena Vista (1847). Han
valdes 1848 till president, i vilken egenskap han
sökte föra en från partihänsyn frigjord nationell
politik. Han strävade att i slavfrågan intaga en
medlande hållning.
Taylorska teoremet [téiTorska-], mat., se
Taylor, Brook.
Taylorsystemet [téiTa-], se Taylor, F. W.
Tb, kem. tecken för en atom terbium.
tbc, förk. för tuberkulos.
Tb I 698, c o n t e b e n, ett av Domagk m. fl.
1946 upptäckt tuberkulosbekämpningsmedel. T. är
en tiosemikarbazid med formeln CH3CONH.
. C6H4. CH = N . NH . CS . NH2.
Tc, kem. tecken för en atom technetium.
Tchad [tja’d], territorium, utgörande n.
hälften av Franska Ekvatorialafrika (se d. o.).
Tchadsjön, se Tsadsjön.
TCO, förk. för Tjänstemännens
centralorganisation.
Tczew [t/ä’f], ty. Dirschau, stad i
vojevod-skapet Pomorze, Polen, vid Weichsels v. arm,
35 km s. om Danzig; c:a 25,000 inv. Viktig
NF XX — 27
Kvist av blommande
tebuske. Se även bild 1 å
pl. vid Ceylon och bild
16 å pl. vid Japan.
järnvägsknut. Två väldiga järnbroar föra över
floden. — T. var ett av de många under
1600-talets krig livligt omstridda fästena vid
Weichsels nedre lopp. Under en strid där 8/s 1627
sårades Gustav II Adolf i h. axeln av en
muskötkula. Intaget av svenskarna 1655, förblev T. en
av Karl X Gustavs stödjepunkter i Polen till
hösten 1657, då det utrymdes.
Te, kem. tecken för en atom tellur.
Te, i första rummet de torkade och särskilt
beredda bladen av tebusken samt den med dessa
blad beredda drycken. Detta namn tillägges
vidare en mängd olika
slags aromatiska
växtdelar och särskilt på
dem beredda drycker,
t. ex. ”te” på fläder-,
kamomill- och
lindblommor. Det egentliga,
d. v. s. det k i n e s i
s-k a, teet beredes av
bladen av den till
tefamiljen hörande t
e-busken, Thea
sinen-sis, som är nära släkt
med kamelian. Den
förekommer vild i Assam
(Thea sinensis, var.
as-samica); mindre säkert
är, om den urspr. varit
vild el. blivit förvildad
även på ön Hainan, i
inre Kinas s. v. områden
och på japanska ön Kyushu. Tebusken odlas sedan
mer än 1,000 år tillbaka i största utsträckning i
Kina och Japan. Den föredrager ett relativt
fuktigt klimat med en årlig genomsnittstemp. av omkr.
i6°—20°. Den växer huvudsakl. i s. och s. ö.
Asien med dess övärld. Tebusken är relativt
härdig och förnöjsam. Enstaka teodlingar
förekomma så långt norrut som på 430 n. br. och
på en höjd ö. h. av 2,200 m på Himalajas
sydsluttningar och 2,500 m i Ceylons bergstrakter. I
östasiens, särskilt Kinas, tätast befolkade
jordbruksbygder blir t. ofta hänvisat till
sluttningarna. Stora teodlingar förekomma dock även, ss. på
Java, på varma, soliga, plana områden med
jämförelsevis riklig nederbörd. Den bästa skörden
erhålles av 3—7 år gamla buskar. I Kina
företagas årl. tre skördar, av vilka vårskörden i
mitten av april, strax före regntiden, lämnar de
finaste tesorterna. På Ceylon däremot plockas
bladen året om var 7:e till var 14:e dag.
Handelssorter. Alltefter olika behandlingssätt
av bladen skiljer man mellan svarta och
gröna tesorter, stundom också mellan ett slags
gula och röda sorter. Endast de svarta och i
ringa omfattning de gröna teerna komma i
internationell handel. För att erhålla svart te låter
man bladen, utbredda på träramar, överspända
med väv, vissna något, så att de förlora sin
styvhet. Därefter rullas bladen. De av
rullningsma-skinen till en klump sammanpressade bladen
behandlas därefter i en maskin, som skiljer dem
från varandra, varefter de underkastas jäsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
