Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tennis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Tennis
914
Tennisbana för enkel- och dubbelspel.
över nätet och träffa inom den diagonalt på andra
sidan nätet liggande serverutan. Servaren äger vid
behov rätt till 2 försök. Nätbollar tagas om, tills
servaren fått giltig boll el. gjort ”dubbelfel”, i vilket
senare fall mottagaren vinner poäng. Servaren får poäng,
om mottagaren gör felaktig return, om bollen berör
denne el. om han mött bollen, innan den studsat. Om
mottagarens return är riktig, drives bollen sedan fram
och åter över nätet, tills ena parten vinner poäng
genom att motparten ej lyckas möta bollen direkt i luften
el. före 2:a studs, slår i nät, i egen planhalva el. ut
(out), berör nät, stolpar m. m., beröres av bollen,
möter denna, innan den passerat nätet, el. gör felslag på
en uteboll, innan den studsat. När i:a bollen
slutspe-lats, servas på andra sidan mittmärket o. s. v., tills
gamet slutspelats (se nedan ang. räkningen), då
mottagarsidan får serven. Växling sker på samma sätt i
alla följande game, även om nytt set därunder
påbörjats. Sidobyte äger rum efter varje udda game i
ett set samt i regel efter varje set. Vid dubbelspel
gälla motsv. bestämmelser med de ändringar, som
betingas av planens större bredd (se fig.). Servar-, resp,
mottagarordningen (placeringen) inom varje par skall
vara densamma under ett pågående set. Sedan
serv-bollen returnerats, får vem som helst av parets spelare
ingripa i det fortsatta spelet. Poängräkningen
(t.-räkningen) sker så, att för en spelare (ett par),
som vinner sin i :a poäng, noteras 15, för 2:a 30, för
3æ 40 och för 4æ ett game med följ, undantag: ha
båda parterna vunnit 3 bollar vardera, står spelet
40—40 (”40 lika”, deucé); den, som vinner nästa boll,
får ”fördel” (”fördel-in” och ”fördel-ut” för servar-,
resp, mottagarparten). Vinner samma part ännu en
boll, får han game; vinner motparten, blir ställningen
”lika” o. s. v., tills ena parten vunnit 2 på varandra
följande bollar efter ”lika” och därmed vinner game.
Servande sidas siffror nämnas först (o—15 o. s. v.).
I open-spel vinnes setet av part, som först når 6 game,
utom när spelet stått ”5 lika”, då det för setvinst
fordras 2 games övervikt. Dyl. set kallas ”långa”. I
”korta” set, som äro vanliga i handikapspel och då
gälla endast 3-setsmatcher, fordras ej denna
2-games-övervikt utom betr, ett ev. 3æ (avgörande) set.
Antalet set i en match är högst 5 (vinst efter 3 vunna
set, ”bäst av 5”) el., t. ex. då damer deltaga, 3 (vinst
efter 2 vunna set, ”bäst av 3”). Detaljerade spelregler
m. m. återfinnas i ”T-boken” (handbok, utg. av Svenska
tennisförb., senaste uppl. 1953). — Domare vid
tävlingar äro dels huvuddomaren, som befinner sig på en
upphöjd ställning mittför nätet, leder matchen och
ombesörjer markeringen, dels fotfels-, nät- och
linjedomare. — De på Wimbledons (s. v. om London)
gräsbanor årl. under senare hälften av juni samt början av
juli avhållna internationella engelska
mästerskapstäv-lingarna äro jämte tävlingarna om Davis Cup världens
förnämsta t.-turneringar. T. fanns på Olympiska
spelens program 1896—1924. — Sveriges t.-idrott, som från
sin begynnelse städse erhöll verksamt stöd av sin höge
beskyddare, Mr G, har sedan början av 1920-talet haft
ett synnerligen livaktigt tävlingsutbyte. Så t. ex. har
Sverige sedan 1921 deltagit i tävlingen om Nordisk cup
(instiftad 1919, fr. o. m. 1934 lagd efter Davis
Cup-mönster) och sedan 1925 om Davis Cup (dock ej 1931
och 1932); största framgångarna här vunnos 1946, 1950
och 1954, då Sverige vann Europafinalen men
förlorade i interzonfinalen. 1936 uppsattes av Gustav V
King’s Cup som ständigt vandringspris i inomhus-t.
Landsmatcher ha tidvis spelats med Tyskland (sedan
1922 om vandringspris, uppsatt av Svenska tennisförb.),
med Danmark (sedan 1924 om den danske
bryggeridirektören Vagn Jacobsens pris), med Norge, Belgien,
U.S.A. m. fl. Om Kungens kanna spelas sedan 1901
en handikaptävling i single för herrar av A-klassen
(el. motsv.), öppen även för utlänningar. — SM i t.
äga årl. rum i olika grenar (i:a SM i enkelspel för
herrar inomhus 1899; s. k. öppet SM f. ggn 1936,
Bå-stadsspelen sedan 1947 internat. SM utomhus) samt DM
fr. o. m. 1915. Sedan 1921 spelas en allsvensk serie
i t., vilken fr. o. m. 1938 indelats i div. I och II (med
underavd.). Från 1930-talet har även korporations-t.
haft en snabb utveckling — Sverige har alltid haft sina
största internationella framgångar i inomhus-t., då
däremot den korta utomhussäsongen minskat möjligheterna
till topprestationer på utebana. Dock ha svenska
manliga spelare efter 2:a världskriget även här nått
elitklass, så att Sverige, sedan England och Frankrike
utgått ur konkurrensen, efter U.S.A. och Australien
räknas som 3æ t.-nation i tävlan med bl. a. Danmark.
— Den professionella t. har efter mönster av William
Tilden under senaste tiden, framför allt i U.S.A.,
givit synnerligen stor ekonomisk vinst. — Tennisstadion
i Stockholm med sin moderna A-hall (B-hallen
nedbrann 1948; A-hallen invigdes 1930) och sina utebanor
är den största i Norden; Råsundahallen blev spelklar
1935; Stockholms allmänna lawntennisklubb erhöll 1937
en ståtlig anläggning i Alvik; ett förnämligt tillskott
i t.-hallar fick Stockholm 1943, då Kungl. klubbens
nya byggnad Kungl. tennishallen (vid Lidingövägen)
invigdes. Andra större t.-hallar i Sverige äro
Mässhallen och Ullevi tennispaviljong i Göteborg samt
MFF-stadion i Malmö.
T.-termer: Backhand [bä’khänd], forehand
[fä’händ], slag med baksidan, resp, insidan av
handen vänd mot nätet (en högerhänt spelares
forehandsida är den högra, backhandsidan den
vänstra). Chop [t/å’p], cut [ka’t], slice [slåis],
top-spin [tå’p-spi’n] och twist [tcoi’st], olika
former av skruvslag, föranledande rotation och
onormal studs av bollen. Cross-court [-[krå’s-kå’t],-] {+[krå’s-
kå’t],+} slag, diagonalt över banan. Deuce [djös],
40 lika. Double [da’bl] (dubbel), spel mellan 4
herrar el. 4 damer. Drive [dråiv], hårt och långt
slag. Drop [drå’p], mjukt, skarpt skuret
handledslag, varvid bollen placeras nära nätet. Fault
[fält] el. fel, boll, som träffar utanför
serverutan. F o t f e 1, fotternas placerande framför
baslinjen el. förflyttande, innan racketen träffat
bollen under serven. F örutgivning,
handi-cap. Game [géim], vunnet spel (t. ex. 1—0).
Gammal (el. second [se’kand]) boll, boll,
som studsat 2 ggr. Le’t, ogiltig boll, som skall
spelas om. Lob [lå’b], slag, varvid bollen går
i en hög båge över motspelaren (racketföring
nedifrån och uppåt). Match [mä’tf], slutfört spel
(t. ex. 4—6, 6—4, 6—4; här 3 set om vartdera
10 game). Mixed double [mi’kst da’bl], spel av 2
herrar och 2 damer (en herre och en dam bilda
par). Nätboll, boll, som vid passerandet av
nätet vidrör nätkanten (går om vid serve, eljest
giltig). O m 1 5 o. s. v. = 15 lika o. s. v. Open
[åupn] (öppet), spel utan handikap. Out [ä/ut]
(el. ute), boll, som träffar utanför
begränsnings-linjen. Play [plei], ready [re’di], eventuella
tillrop, när uppgivaren, resp, mottagaren är
färdig till spel. Point [påint], färdigspelad boll
(t. ex. 15—o). Return [ritä’n], återgivning av
servad boll. Serve [säv], uppgivning, slag,
varmed bollen sättes i spel. Se’t, vunnet parti (t. ex.
6—4). Single [siogl, sv. utt. si’ijal], enkelspel,
spel mellan 2 herrar el. 2 damer. Skruv,
rotation av bollen genom skuret slag. Smash [smä’/l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
