Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Termokemi - Termokors - Termometer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
937
Termokors—T ermometer
938
ligga bekvämt till vid mätning, kunna beräknas
med tillhjälp av Hess’ lag, som säger, att den
vid en kemisk reaktion utvecklade värmemängden
är beroende endast av begynnelse- och slutstadiet
men oberoende av vilka mellanstadier reaktionen
genomlöpt.
Andra former av reaktionsvärme äro:
Neut ralisat ion s vär m e,
värmeutvecklingen vid neutralisation av i mol syra med i mol
bas. Då neutralisationen är liktydig med
vattenbildning ur syrans vätejoner och basens
hyd-roxyljoner, är neutralisationsvärmet lika med
vattnets elektrolytiska dissociationsvärme (se
nedan) med omvänt tecken.
Hydratations-värme, det värme, som bildas vid ett ämnes
upptagande av vatten. Lösningsvärm e, det
värme, som upptages, ev. frigöres, vid ett ämnes
upplösning i ett lösningsmedel. Blandning
s-värme, det värme, som erhålles vid
sammanblandning av 2 vätskor, ett specialfall av
lös-ningsvärme. Termis k t
dissociationsvärme, det värme, som erfordras vid ett
ämnes sönderdelning genom upphettning. E 1 e k t r
o-lytiskt dissociationsvärme, det
värme, som erfordras för ett ämnes elektrolytiska
dissociation. Omvandlingsvärme erhålles
vid omvandling av ett ämne från en kristallform
till en annan. Detta sker vid den s. k. o m v a n
d-lingspunkten, en bestämd temp., för t. ex.
svavel 95°4, där en form (modifikation) av detta
omvandlas i en annan.
Olika ämnen ha mycket olika tendens att
inverka på varandra. Så förenar sig klor
fullständigt med väte vid vanlig temp. men jod icke alls.
Man har försökt att på olika sätt få ett mått
för denna tendens, den s. k. a f f i n i t e t e n, som
är orsaken till att kemiska reaktioner komma
till stånd. Därvid antog man tidigare, att just
värmetoningen var ett mått på af fini teten och
att vid kemiska reaktioner sådana föreningar
bildades, att den utvecklade värmemängden blev
störst. Detta kan emellertid icke vara fallet, då
många reaktioner förlöpa frivilligt även under
upptagande av värme och då skulle ha negativ
affinitet. Jämför man förhållandena med
mekaniska system, så kan här varje frivilligt
förlöpande förändring användas för att uträtta ett
mekaniskt arbete. Hur mycket arbete, som
erhålles, beror på de anordningar man har att mer
el. mindre helt utnyttja energien; det maximala
arbetet är det, som vinnes, när all energi
utnyttjas, vilket sker, när man anordnar det så,
att i varje ögonblick den största möjliga
mot-kraft övervinnes. Liknande gäller även för
kemiska processer. Dessa äro källan till en
väsentlig del av den mekaniska energien, som utnyttjas
t. ex. i ångmaskiner, motorer el. galvaniska
element. Affiniteten definieras numera som det
maximala arbete, som kan utvinnas ur en process,
när omvandlingen sker vid konstant temp.
Affiniteten kan då matematiskt beräknas, om man
känner jämviktskonstanten k för en omvändbar
reaktion samt absoluta temp. T, genom
relationen A = ■—RTlnk, där R är gaskonstanten och
A den fria bildningsenergien för
för
eningen. En annan metod för a f f i n i t e t
s-mätningar är att bestämma den
elektromo-toriska kraften av galvaniska kombinationer.
Termokors, fys., två trådar av olika metaller,
som korsa varandra och sammanlötts i
kors-ningspunkten. T. kunna användas för mätning
av växelström.
Termometer (av grek. thermo’s, varm, och
me’tron, mått), ett instrument för mätning av
temp. Man kan för detta ändamål använda varje
anordning, som innehåller en kropp, hos vilken
någon egenskap är entydigt beroende av temp.
Mest utnyttjas temp.-beroendet av volymen el.
längden av kroppar, vid gaser stundom av
trycket. Även andra av temp. avhängiga egenskaper,
ss. det elektriska ledningsmotståndet, den
termoelektriska kraften och strålningsemissionen,
ha med fördel använts för temp.-bestämning. De
vanligaste t. grunda sig på vätskors utvidgning,
varvid särskilt kvicksilver, alkohol och pentan
använts. Vätskan är härvid vanl. innesluten i ett
tillsmält och evakuerat glasrör; från
termometerkulan, som innehåller huvudparten av
termometervätskan, utgår vätskepelaren, vars höjd nyttjas
som mått på temp. Liksom i fråga om övriga t.
stöder sig graderingen på ett från början
godtyckligt val av två fix- el. fundamentalpunkter
(se Temperatur). I Celsiusskalan (centigrad- el.
loo-gradiga skalan), uppkallad efter Anders
Celsius, utgår man från vattnets smpt (o°)
och kpt (ioo°) vid 760 mm lufttryck såsom
fix-punkter. Andra termometerskalor äro Réaumurs
skala, i vilken Celsiusskalans fixpunkter svara
mot resp. o° R och 8o° R, och Fahrenheits skala,
där samma fixpunkter ha värdena 320 F och
212° F. Man reducerar följaktligen Réaumur
och Fahrenheitgrader till Celsiusgrader el.
omvänt medelst följ, likheter:
n° Réaumur = 5 n oq
n° Fahrenheit = ^(n—32) °C
I praktiken brukas numera huvudsakl.
Celsiusskalan. Fahrenheitskalan har fortfarande
användning, särsk. i de anglosaxiska länderna (se fig. 1).
Noggranna, för vetenskapligt bruk avsedda t.
graderas direkt genom jämförelse med
gaster-m o m e t e r n, vilken grundar sig på gasens
utvidgning. Den skala, som man erhåller genom
att låta varje hundradel av gasens utvidgning
mellan fixpunktema svara mot i°, sammanfaller
mycket nära med den idealiska temperaturskala,
den absoluta, som man på teoretisk grund härlett.
Då kvicksilvret fryser vid —38% kan
kvicksilvertermometern icke användas för mätning av
temp., som ligga lägre än detta gradtal.
Likaledes blir den vanliga kvicksilvertermometern
oanvändbar, om man kommer upp till höga temp. i
närheten av kvicksilvrets kpt (3570). För temp.
lägre än kvicksilvrets fryspunkt användas andra
vätskor: alkohol, petroleum, petroleumeter,
pentan och toluol. Alkohol-t. kunna brukas ned till
—500, toluol-t. till —900 och pentan-t. till —2000.
För speciella ändamål ges vätske-t. ofta särskild
konstruktion. Sålunda ha t. konstruerats, vilka
ange den högsta el. lägsta temp., som t. varit
utsatt för under någon viss bestämd tid. Dyl. t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
