Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tokyo, Tokio (Yedo, Edo) - Tolag - Toland, John - Tolbuchin, Fjodor - Toledo (Spanien)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
209
Tolag—Toledo
210
till stor del västeuropeiskt utseende alltsedan
återuppbyggnaden efter det stora jordskalv Vo 1923,
som förstörde nästan hälften av T. och lade c:a
370,000 hus i ruiner. Den nya stadsplan, som
utformades 1923—30, medförde anläggandet av ett
helt nytt gatunät, som upptog 33—34 m breda
huvudtrafikleder. I det eg. affärscentrum
utgö-res bebyggelsen av 4—8-våningshus, uppförda i
tegel el. betong, vilka material förväntas kunna
motstå eventuella jordskalv. Butiker och kontor
ha här helt västeuropeisk prägel. I
residensstadsdelen firmas spridda af färskvarter, huvudsakl.
upptagande butiker, som äro öppna ut mot
gatan och innanför själva butikslokalen el. i en övre
våning rymma bostad åt ägaren. Husen,
huvudsakl. uppförda i trä, präglas här ännu av
gammalt japanskt byggnadssätt. — T:s
industriområde är förlagt till två skilda stadsdelar. Det
största och viktigaste centrum ligger ö. om
affärsområdet mellan Sumida och floden Arakawa,
medan det andra utbreder sig längs v. stranden
av Tokyobukten, delvis på mark, som vunnits
genom utfyllnader. Fram till 1930 var T. en
småindustriernas stad, men i början av 2:a
världskriget hade här byggts upp en väldig storindustri,
vars produkter som ett led i den industriella
expansionen vunno avsättning på hela det asiatiska
fastlandet och även funno väg till Europa. 1950
hade T. 445,000 industriarbetare, av vilka 88,000
kommo på maskinindustrien, 65,000 på
metallindustrien och 52,000 på den grafiska
industrien; den kemiska industrien sysselsatte 36,000
arb., textil- och livsmedelsindustrierna 32,000,
resp. 24,000. — Hamnförhållandena i T. äro
ej gynnsamma. Stadens läge längst in i
To-kyo-bukten, där flera floder, medförande rikligt
med slam, flyta ut, har till för kort tid sedan
tillåtit sjöfart med endast täml. små fartyg. En
6,7—7,6 m djup kanal, som kan trafikeras av
fartyg på upp till 6,000 ton, har visserligen grävts,
men trots detta är det 30 km längre bort belägna
Yokohama hela Kwanto-slättens och därmed T :s
egentliga hamnstad. Under 2:a världskriget
åstadkommos svåra skador på T. genom
luftbombardemang från stor höjd.
Tölag (av Ity. T olag e, ty. Zulage, tillägg;
således eg. ”tillägg”, näml, till tullavgifterna), en
med tullumgälderna till staten sammanhängande
och stapelstad tillfallande avgift på utländska
varor, som infördes till el. utfördes från staden. I
Göteborg erlades dock t. även för inländska
varor intill 1827, då denna t. avskaffades. Det
äldsta och viktigaste slaget av t. var den s. k. o
r-dinarie t. el. stadstolagen. Stockholm
var den första stad, som fick sig dylik t.
tillerkänd, vilket skedde genom det provisionella
privilegiet av 7 sept. 1635 och bekräftades genom
1636 års privilegier, som bestämde t. till 1 °/o av
inkommande och Vä®/» av utgående gods. 1715
tilldelades samma rätt till t. åt alla stapelstäder.
Den till kronan indragna t. sammanslogs s. å.
med tullen. — Utom denna till stapelstädernas
utgifter i allm. anvisade ord. t. funnos andra,
hu-vudsakl. för vissa ändamål avsedda slag. 1825
sammanslogos alla olika sorters t. i Stockholm
och Göteborg till ett enda slag, som benämndes
allmänna t. 1857 indrogs t. till statsverket
och sammanslogs med tullen samt tillerkändes
städerna av tullmedlen utgående t o 1 a g s e
r-sättning, som beräknas på olika sätt.
Toland [taudand], John, irländsk filosof
(1670—1722). T. utgav 1696 ”Christianity not
mysterious”, en skrift i deistisk riktning, enl.
vilken kristendomen varken innehåller något som
strider mot förnuftet el. något som överstiger
förnuftet. Han opponerar sig mot all
auktori-tetstro och förklarar förnuftet vara vårt enda
rättesnöre men anser sig icke behöva förkasta
kristendomens läror, ej ens
underverksberättel-sema. — T:s åsikter väckte våldsam opposition,
hans bok brändes offentligen, och han själv
lämnade England. — I sina senare skrifter, ”Letters
to Serena” (1704) och ”Pantheisticon” (1720)
utvecklar han radikalare åsikter och intar en
pan-teistisk ståndpunkt.
Tolbuchin [talbo’kin], F j o d o r, rysk
ar-mémilitär (1894—1949), avancerade under i:a
världskriget från menig till officer och blev
1944 marskalk. Under den ryska offensiven
sensommaren 1943 var T. chef för 4:e ukrainska
armégruppen, som anföll närmast Svarta havet.
Krim inneslöts på hösten s. å., och på våren 1944
återtog T. halvön. Han blev i aug. s. å. chef för
3 :e ukrainska armégruppen och ryckte med
denna in i Rumänien, Bulgarien och Jugoslavien samt
deltog 1945 i erövringen av Budapest och Wien.
1946—49 var T. chef för den stora ryska
militärkommissionen i Belgrad.
Toledo [tålä’Öå], huvudstad i prov. Toledo
(U.345 km2; 527,474 inv. 1950) i Nya Kastilien,
mell. Spanien vid floden Tajo, 70 km s. s. v. om
Madrid och c:a 550 m ö. h.; 40,343 inv. (1950).
Säte för Spaniens kardinalärkebiskop.
T. existerade redan vid romarnas erövring av
Spanien, intogs av romarna 192 f. Kr. och
näm-nes f. ggn hos Livius. Under kristen tid blev T.
ett kyrkligt centrum. Kung Leovigild gjorde T.
till det västgotiska rikets huvudstad. T.
erövrades 711 av morema men bibehöll sin betydelse
under dessas välde. 1085 återerövrades det av de
kristna under kung Alfonso VI av Kastilien och
blev dettas huvudstad. T. förlorade 1560 sin
ställning som huvudstad, då Filip II flyttade rikets
centrum till Madrid. T. var under medeltiden
näst Cördoba Spaniens förnämsta stad med 90
kyrkor, 18 kloster och ända till 200,000 inv. samt
under inkvisitionen dennas spanska huvudort. Ett
univ. fanns där 1498—1845.
T. har nästan oförändrat bevarat prägeln från
sin forna storhetstid. Det fästningslika läget på
en granitklippa, som på tre sidor omslutes av
flodens romantiska, djupt nedskurna dal, den dubbla
kransen av gotisk-moriska och spanska
ringmurar, det högt belägna Alcåzar och katedralen
förenas till en stadsbild av oförliknelig verkan.
Husen, vanl. i 3—4 vån., ha i sin moriska stil
ett massivt utseende och resa sig terrassformigt
över floden. Det förnämsta torget är det från
Don Quijote bekanta Plaza de Zocodover, i
gången tid skådeplatsen för tjurfäktningar, autodaféer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
