- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
285-286

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toulouse - Toulouse-Lautrec, Henri - Tour (omlopp) - Tour, de La - Touraine

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

285

Toulouse-Lautrec—Touraine

286

Katedralen i Toulouse.

Karl den store blev T. centrum för konungariket
Akvitanien. I stadens historia under nyare tid
märkes en stor massaker på hugenotterna 1572.
Under medeltiden och renässansen hävdade sig
T. främst som Languedocs kultur- och
förvalt-ningscentrum, och staden framstår i våra dagar
som en av Frankrikes främsta konststäder med
många märkliga byggnader. Moderna huvudgator
genomtvära Gamla stadens i övrigt oregelbundna
gatunät. Bland T:s många medeltida kyrkor äro
de förnämsta Saint-Sernin och katedralen
Saint-Étienne från den äldre samt franciskan- och
dominikankyrkorna från den yngre medeltiden.
Den i kors byggda basilikan Saint-Sernin,
uppkallad efter T :s förste biskop, som led
martyrdöden i T. 252, är Frankrikes största och
märkligaste romanska kyrka; den har kor från tiden
1080—96, 5-skeppigt långhus från 1100-talet,
högt klocktorn samt krypta med berömda
reliker, bl. a. Tomas’ av Aquino huvudskål. Från
renässansen finnas även flera privatpalats
bevarade, ss. Hotel d’Assézat, vilket numera tillhör
stadens lärda samfund. I förstaden Saint-Cyprien
på vänstra flodstranden finnas också flera gamla
byggnader, bland dem Hötel-Dieu-Saint-Jacques
från 1200-talet. De av Canal du Midi
genomflutna yttre stadsdelarna ha moderna byggnader,
breda boulevarder och ståtliga parkanläggningar.
— T. är ärkebiskopssäte samt har
appellations-domstol, univ. (gr. 1228) med många inst.,
bl. a. astronomiskt observatorium, vidare högsk.
för veterinärmedicin, jordbruk, elektroteknik,
kemi och handel, katolskt inst. med
högskole-undervisning i teologi, humaniora och
naturvetenskap, musikkonservatorium, stora bibi, och
museer, vetenskapsakad. o. a. lärda samfund,
Aca-démie des jeux floraux, teatrar samt en stor
rundradiostation (effekt 100 kW). Industrien är
numera betydande och omfattar bl. a. livsmedels-,
sprit-, tvål-, kväve-, flygplan-, maskin-, textil-,

läder- och möbelindustri. T. är vidare
järnvägsknut på linjerna Paris—Toulouse—Barcelona och
Bordeaux—Marseille samt har flygstation med
linjer till Bordeaux och Nordafrika; Canal du
Midi fortsättes n. v. om T. av Garonnes
sido-kanal.

Toulouse-Lautrec [tolö’z-låträ’k], Henri
Marie Raymond de, fransk målare (1864—1901).
Han blev i sin tidiga ungdom krympling, fick
sina bestämmande intryck av Degas och Forain
— dessutom av japanska teckningar — och sin
motivkrets av livet på Montmartre. T:s
färgbehandling utgick från impressionisterna men
blev mera dekorativt sammanhållen. Han gjorde
sig först bemärkt genom affischer och
litografier. Han skildrade typer från kapplöpningar,
teatrar, varietéer, ej minst från det parisiska
nattlivet, med en hemsk karakteristik av de
degenererade. Han målade även i olja och al fresco
(moderna dambilder). Flera av hans porträtt
inta en framstående plats i den samtida konsten.
— Monogr. av O. Vinding (1947) och J.
Las-saigne (1953); grafikkatalog av L. Delteil (2 bd,
1920).

Tour [tör], fr., omlopp, tur, konststycke. —
T. de f o r c e [do få’rs], kraftprov.

Tour [tör], de La, se La Tour.

Touraine [torä’n], fruktbart landskap i
Frankrike, kring nedre Loire, ung. motsv. nuv. dep.
Indre-et-Loire. 941 blev T. grevskap, 1360
her-tigdöme under det franska konungahuset.
Frankrikes konungar residerade i allm. där under
1400-och 1500-talen. 1584 blev T. kronodomän.

Henri de Toulouse-Lautrec: ”La Goulue”, 1892.
Privat ägo. — Se även bild vid Affisch.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free