- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
317-318

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Transvaal - Transversal - Transversell - Tranum - Tranås (stad i Jönköpings län)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

317

T ransversal—T ranås

318

För publicering godkänd av rikets allmänna kartverk 1955.

med direkta förbindelser med London dels över
Leopoldville och Tripolis, dels över Nairobi och
Rom. — Om T:s historia se Sydafrika.

Transversäl, benämning på en rät linje, som
skär ett system el. ett knippe av andra räta linjer.
Några viktiga satser gälla om förhållandena vid
dylik skärning.

Transverse’ll, gående snett el. tvärs över,
tvärställd.

Tranum, sn i Skaraborgs län, Kållands hd, s.
v. om Lidköping, på Väner slätten; 13,70 km2, 247
inv. (1954). 863 har åker. Kyrkan uppf. 1874.
Ingår i Tådene, Lavads, N. Kedums och T:s
pastorat i Skara stift, Kållands kontrakt. Tillhör
storkommunen Örslösa.

Tranås, stad i Jönköpings län, vid Svartåns
utflöde i sjön Sömmen; 218,05 km2, därav 197,28
land; stadsplanerat område c:a 3,05 km2; 14,312
inv. (1955). T. ligger i s. utkanten av Holavedens
skogstrakt och har mycket kuperade och
natursköna omgivningar. Staden, som uppvuxit under
1800-talets senare hälft, fick 1872
järnvägsförbindelser genom östra stambanan, blev köping
1881 och stad 1919. Säby kommun och socken
(203,84 km2, 3,515 inv. 1953), varur T. tidigare
utbrutits, inkorporerades 1951 med T.

Bebyggelsen är i allm. öppen, vilket tills, m.
de talrika trädgårdarna, planteringarna och
parkerna ger T. prägeln av villa- och trädgårdsstad.
Huvudgata är den breda Storgatan, som är
genomfartsled i n.—s. Monumentalbyggnader äro
tingshuset, kyrkan (1930; arkitekt L. I.
Wahl-man) och stadshuset (1953; arkitekter Ivar Ståhl
och A. Langendahl). Ett nytt stadshotell blev
färdigt 1955 (arkitekt G. Varhelyi). T. är i
första hand en industristad. De viktigaste industrierna
utgöras av päls- och skinnvaru- (c:a 20 företag)
samt möbelfabriker. 1950 funnos 79 arbetsställen
med sammanlagt 1,988 arb. De största företagen
äro: ab. Oscar Wigén (210 arb.) med
pälsvaru-konfektion, ab. Tranås skinnberederi (164 arb.),
ab. Möbelindustrikompaniet (137 arb.) och
Kon-fektions-ab. Wånéx (115 arb.). Inom T. ligga vid
östra stambanan stations- och industrisamhällena
Gripenberg (330 inv. 1951) vid Svartån och
Sömmen (1,113 inv.) vid sjön Sömmens n. v.
ända; här finnas flera träindustrier, bl. a.
hyv-leri och lådfabrik. — Genom sitt läge samt torra
och sunda klimat har T. blivit en livligt besökt
rekreationsort. Ab. Tranås vattenkuranstalt
an-lades 1899 och kombinerades 1916 med ett av
Pensionsstyrelsens sjukhem. Vid Sömmen ligga

TRANÅS

Skala 1 20 000

1 Apotek

2 Brand- och polisstation

3 Pensionsstyrelsens sjukhus

4 Post

5 Sveriges kreditbank och telegraf

6 Tranås kontorsmöbler

7 Tranås skinnberederi

B Tranås sparbank och Östergötlands
ensk. bank

9 Wesfbergs möbler

10 Wigéns päls- och mössfabrik

11 Wånex konfektions ab.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free