Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tull - Tullager - Tullberg, 1. Otto - Tullberg, 2. Tycho - Tullberg, 3. Hasse - Tulldirektör - Tulldistrikt - Tullexpedition - Tullfiskal - Tullförpassning - Tullförvaltare (övertullförvaltare) - Tullgarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
457
Tullager—Tullgarn
458
utgående i förhållande till varuvärdet. Gällande
svenska tulltaxa upptager övervägande specifika
t.-satser. Dock förekomma värde-t., bl. a. på
maskiner, automobiler, konstplastvaror och vissa
kemiska preparat. — T.-satserna för spannmål äro i
Sverige f. n. fasta men ha mera tillfälligtvis
utgått enl. en efter priserna varierande s. k. g 1
i-dande skala (se Glidtull). För vissa frukter
och grönsaker finnas säsongvis stigande och
fallande t.-satser, s. k. säsongtullar, tillkomna
för att ernå skydd mot utländsk konkurrens under
den tid svenska produkter äro att tillgå. — Jfr
Handelspolitik.
Tullager, under tullverkets kontroll stående
upplag, där importerade varor få magasineras
utan erläggande av tullavgift. I Sverige finnas 2
slag av kontinuerlig tullkontroll underkastade t.:
transitupplag och tullnederlag. På t r an s i t up
p-1 a g får styckegods, som ej är uppenbart tullfritt,
förvaras under tullverkets lås utan föregående
tulltaxering under högst i år. På t u 11 n e d e
r-1 a g får gods, vare sig det utgöres av styckegods
el. annat gods, då det är belagt med tull
el. annan införselavgift, lagras efter tulltaxering
under såväl tullverkets som varuhavarens lås
under högst 5 år. Som t. få användas endast
särskilda av tullmyndigheterna godkända magasin.
Tull för t.-gods erlägges ej, förrän godset
uttages till inhemsk förbrukning. — Av andra under
friare former fungerande upplag för oförtullade
varor förekomma i Sverige endast frihamn
och provianteringsfrilager.
Tullberg, i) Otto Fredrik T., orientalist,
musiker (1802—53), prof, i österländska språk vid
Uppsala univ. 1843. Som orientalisk filolog gjorde
sig T. särsk. bemärkt inom syrologien. Som
sångare och dirigent deltog han omkr. 1830 ofta
i studenternas manskör och blev den egentlige
skaparen av Uppsala studentsångförening 1830. För
Gustav-Adolfsfesten 6 nov. 1832 skrev han den
mycket kända kören ”Hjältar som bedjen”.
2) Tycho Fredrik Hugo T., den föreg:s son,
zoolog (1842—1920), fil. dr 1869, doc. 1871, prof.
1882—1907, allt i Uppsala. T. bidrog kraftigt till
att göra
utvecklingsläran mera känd i
Sverige. Till en
bör-j an bearbetade han
Sveriges podurider
samt utgav i olika
vetenskapliga publ. 1876
”Collembola borealia”.
1875 beskrev han
”Neomenia, a new
genus of invertebrate
animals” och
grundläde därigenom
kännedomen om en
egendomlig och avvikande
molluskgrupp samt
ut
gav 1877 ett arbete över byssustrådarnas byggnad
hos blåmusslorna och 1882 ett över
hummerpansarets och molluskskalens byggnad. 1883 utkom ett
arbete om valbardernas byggnad och utveckling
samt 1899 den stora monogr. över gnagarna,
”Ueber das System der Nagethiere”. Dessutom
undersökte T. fiskarnas jämviktsorgan och utgav
1903 ”Das Labyrinth der Fische”. T.
härstammade på mödernet från Linné och har upprepade
gånger skrivit om denne forskare. Så utgav han
1878 ”Familjetraditioner om Linné” (i ”Festen
till Carl v. Linnés minne i Upsala”) och 1907 det
rikt illustrerade verket ”Linnéporträtt”. T. var
en av stiftarna av Linnésällskapet.
3) Hasse Werner T., brorson till T.i),
bokförläggare (1844—1929), ägnade sig först åt
bokhandelsverksamhet, innehade från 1882 bokförlag
(från 1888 i Stockholm) jämte boktryckeri;
företaget, som 1905 ombildades till bolag under
namnet a b. Hasse W. Tullberg, driver nu
boktryckeri, ståltryckeri, bokbinderi och bok- och
blankettförlag samt tillhör numera ab. Sveriges
litografiska tryckerier.
Tulldirektör, chef för centraltullkammare i
Stockholm, Göteborg och Malmö.
Tulldistrikt, områden, vari Sveriges tullområde
med hänsyn till utövandet av tullverkets lokala
uppsikt och expedieringen i tullhänseende av
trafiken indelats. Över varje t. har en av dess
tullanstalter, resp, centraltullkammare, tullkammare
el. gränstullkammare (den s. k.
distrikttull-anstalten), överinseende. T. benämnas efter
sistn. tullanstalt el. (betr. t. nr 16) efter de
landskap vid rikets landgräns, av vilkas gränstrakter
t. huvudsakl. består. T. äro till antalet 57 med den
omfattning, som stadgas i Generaltullstyrelsens
kungörelser V2, 5/e och 30/e 1953.
Tullexpedition, tullanstalt av lägsta
storleks-graden. T. finnas vid vissa mindre betydande
hamnplatser. Vid t. tullbehandlas endast
uppenbart tullfritt gods.
Tullfiskal, på förordnande anställd åklagare i
tullmål, f. n. 3, stationerade i Stockholm,
Göteborg och Malmö, med vardera sitt
tjänstgörings-distrikt av rikets län. Tullmål som anhängiggöras
annorstädes än vid rådhusrätt i Stockholm,
Malmö, Hälsingborg el. Göteborg, ankomma dock på
t:s handläggning endast om och i den mån
Generaltullstyrelsen därom förordnar.
Tullförpassning, handling, som utfärdas av
tullanstalt vid försändning av tullkontroll
underkastat gods (s. k. tullgods). T. åtföljer alltid
godset. Vid varuförsändning med fartyg till utrikes
ort innefattas t. i tullpasset.
Tullförvaltare (resp,
övertullförvaltare), för uppbörd och redovisning m. m. ansvarig
chef för tullkammare el. för tullavd. i frihamn.
Tullgarn, kungligt slott och statsegendom i
Hölö sn, Södermanland, vid en fjärd av
Östersjön, 7 km n. om Trosa stad. T. kom 1659 i ätten
De la Gardies ägo, där det stannade till 1772;
d. å. inköptes det av riksrådet Melker
Falkenberg, som omedelbart överlät köpet på Kronan.
I egenskap av kungsgård överläts T. s. å. till
Gustav IH:s bror Fredrik Adolf och 1807 till
hans syster Sofia Albertina. Det innehades enl.
riksdagens beslut av Oskar I 1829—59, av hans
gemål drottning Josefina 1859—76 och därefter
av Oskar II, som dock överlät nyttjanderätten till
kronprins Gustav (V), vilken innehade slottet från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
