- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
511-512

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turmalin - Turmalintång - Turnbullsblått - Turné - Turnen - Turner, Ethel - Turner, William - Turnera, tournera - Turnhout - Turnips - Turnu Severin - Turnustransport - Turnyr - Turon - Tursar - Turska bönor el. turkiska bönor - Turturduvan - Turuma el. turunmaa - Tusby - Tuscaroradjupet - Tusch (lösning) - Tusch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

511

Turmalintång—T usch

512

teristiskt kontaktmineral, bildat i
eruptivberg-arternas kontaktzoner. Olika varieteter av t.
benämnas efter färgen: vanlig, svart t. kallas
skörl, röd t. rubellit el. siberit, blå t.
i n d i g o 1 i t, färglös t. el. svagt grön t. a c
h-r o i t, grön t. v e r d e 1 i t, brun el. mörkgrön t.
d r a v i t etc. Kända fyndorter finnas på Elba
(färglös, gul och röd), på Madagaskar
(varierande färger), i Brasilien (röd, gul och grön),
Sydvästafrika (grön och blågrön) och U.S.A. På
Ceylon utvinnes t. jämte andra ädelstensminieral
(safir, rubin, topas m. fl.) ur sandavlagringar.
I Sverige är svart t. (skörl) vanlig; i mycket
stora kristaller (3X1 m) förekommer den i
Skrumpetorp, Östergötland. Röd och blågrön t.
äro kända från litiumförande pegmatiter på Utö
och vid Varuträsk. Grå t. är känd från
Forshammar i Västmanland. I klar el. genomlysande
form har t. av olika färgnyanser funnit stor
användning som prydnadssten. Högst skattade äro
röda varieteter, dock lämna f. n. de gröna den
största andelen av slipvärdigt material.

Turmalintång, se Polarisationsinstrument.
Turnbullsblått [tä’nbols-], se Blodlutsalt.
Turné, rundresa med uppehåll för konstnärligt
uppträdande o. s. v.; en ”tur” i vira.

Turnén [to’rnan] (ty.), gymnastik enl. tyskt
system, se Gymnastik, sp. 555-

Turner [tä’na], Ethel, engelsk författarinna
(f. 1872), verksam i Australien. T. debuterade
1894 med flickboken ”Seven little Australians”
(sv. övers. ”Sju syskon”, 1895) och har sedan utg.
en lång rad böcker främst för ungdom, översatta
till skilda språk, bl. a. svenska.

Turner [tä’na], Joseph Mallord William,
engelsk målare (1775—1851), elev vid
London-akad. 1789 och prof, i perspektiv 1807. T. besökte
Frankrike och Schweiz 1802 och Italien 1819,
1829 och 1840. Hans tidiga målningar, mest i
akvarell, äro utförda med omsorgsfull och noggrann
naturefterbildning. Sedan upptog han äldre
målares stil, framför allt Claude Lorrains. Med
gedigen teknik målade han gäma idylliska landskap
el. sydländska hamnstäder med praktfull
arkitektur och med staffage av mytologiska figurer el.
scener ur fornhistorien. Han tillägnade sig ett
luftigt och lätt behandlingssätt, där formen upp-

William Turner: Campo Santo, Venedig. Se även bild
13 å pl. vid Engelsk konst.

gick i ljus och färg, blev med åren en koloristisk
trollkarl, mera diktare än naturefterbildare.
Under T :s senare period tog sig det excentriska och
lidelsefulla sökandet efter atmosfäriska effekter
de mest fantastiska uttryck. Bland hans otaliga
målningar kunna som typiska för hans
utvecklingsgång nämnas ”Nelsons död vid Trafalgar”
(1808), ”Dido grundlägger Kartago” (1815),
”Tre män i den brinnande ugnen” (1832), den
utdömda fregatten ”Téméraires” sista resa (1839),
”Målaren Wilkies begravning på havet” (1942)
och järnvägsbilden ”Great Western Railway”
(1844). Sin konstnärliga kvarlåtenskap
testamenterade T. till engelska staten; i Londons museer
finnas omkr. 350 av hans oljemålningar, massor
av akvareller och omkr. 19,000 teckningar. Han
utgav 1807 en samling raderingar, ”Liber
studiorum” (ny uppl. utan årtal omkr. 1900). —
Mo-nogr. av W. Armstrong (1902) och A. Finberg
(1939)-

Turnera, tournera, vända, vrida; i kortspel
slå upp talongens översta kort; företaga turné.

Tumhout [flaml. utt. tu’rnhaut], stad i
Belgien, 42 km ö. n. ö. om Antwerpen, nära
holländska gränsen; c:a 33,000 inv. Kanalförbindelse med
bl. a. Antwerpen. T. har slott från 1400-talet, nu
domstolsbyggnad. Pappers- och textilindustri.

Turnips [tä’nips], bot., se Kål, sp. 159.

Turnu Severi’n [to’rno], kretsstad inom
Craio-vaområdet i s. v. Rumänien; 30,197 inv. (1948).
Staden ligger vid Donau, närmast nedanför
Järnporten, vid järnvägen Timi§oara—Bukarest.
Flodhamn. Vid T. finnas rester av romerska
byggnader, framför allt av Trajanusbron över Donau.

Tu’rnustransport, trupptransport på järnväg,
då lastade tåg och tomtåg föras likformigt i
motsatta riktningar på samma bana; motsatsen är
echelongtransport.

Turnyr (fr. tournure, vändning),
kroppsställning, hållning, skick; ordvändning; ett särskilt
under 1880-talet allmänt nyttjat damunderplagg,
tjänande till att ge klänningen en yppigt
utpö-sande form nedanför ryggen.

Turon [-å’n], geol., se Kritsystemet, sp. 860.

Tu’rsar, se Rimtursar.

Tu’rska bönor el. turkiska bönor, bot.,
dets. som haricots verts, se Bönsläktet.

Tu’rturduvan, se Duvsläktet, sp. 140 f.

Turuma [to’roma] el. tu’runmaa (av finska
namnet på Äbo län, Turunmaa), fartygstyp i
1700-talets svenska skärgårdsflotta.

Tusby, fi. Tuusula, kommun i Nylands län,
Finland; 11,820 inv. (1953). Från kommunen ha
utbrutits 2 köpingar, Kervo och (1951)
Järven-pää. Industribygd inom Helsingfors’
förortsområde, huvudsakl. finsktalande.

Tuscaroradjupet [-rå’-], största djupet (8,513
m) inom Kurilgraven i Stilla havet.

Tusch, kolloidal lösning av kol (sot el. kimrök)
i vatten, försatt med något lim el. gummi som
skyddskolloid.

Tusch (fr. touche). 1) (Mus.) Anslaget på
kla-verinstrument: fanfar el. dyl. som
orkesterhyllning (åt solist m. fl.).

2) Framställningssätt, behandlingssätt i allm.;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free