Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
Tyskland
578
tera sina otillräckliga
oljetill-gångar, grundar sig på förädling
av kol. Det första
hydrerings-verket för syntetisk bensin
(Leu-naverken) startades emellertid
icke där utan i Merseburg (1927).
Förutom paraffin och olja
erhålles även bensin i 9 s. k.
Fischer-Tropschwerke, av vilka 6 ligga
i Ruhr (Oberhausen,
Gelsenkir-chen, Castrop-Rauxel och
Dortmund). 1938 framställdes i hela
T. 1,41 mill. ton syntetisk bensin
mot 1,52 mill. ton 1951 i
Västtyskland. I Marl-Hüls ligger
Västtysklands enda återstående
fabrik för syntetisk
gummitillverkning (buna).
Handelsgödsel-tillv. sker i ett antal syntetiska
kväveverk i Wanne-Eickel,
Gel-senkirchen m. fl. platser.
Tvätt-medelsindustrien är beroende av
närhet till åtskilliga andra
fab-rikationsgrenar, och därför
finner man 75 °/o av den i
Ruhrom-rådet, där Henkel-Persil-verken i
Düsseldorf äro störst.
Sunlicht-Gesellschaft med fabriker i
Mannheim och
Hamburg-Bahren-feld är också betydande. 1952
sysselsattes 311,000 inom
Västtysklands kemiska industri. Öst-
tysklands största kemiska anläggningar äro
Walter-Ülbricht-Werk (f. d. Leunaverken vid Merseburg) med
22,000 anställda samt Chemische Werke Buna med 15,700
anställda i Merseburg-Schkopau. I Wolfen intill
Bitter-felds stora brunkolsgruvor ligger Filmfabrik AGFA.
Med 567,000 anställda (varav 315,000 kvinnor) är
textilindustrien Västtysklands näst
maskinfabrikationen största industrigrupp. Tillv. är spridd
över hela T. men med så stor del förlagd till v.
Sach-sen och ö. Thüringen, att Östtyskland förfogar över
drygt Vs av T :s förkrigskapacitet. Inom Västtyskland
är nedre Rhenlandet viktigaste region. Sidenväverier
förekomma bl. a. i Krefeld, Wuppertal och Freiburg.
Bomull bearbetas allmänt i Bayern (Augsburg, Kempten
och Hof-regionen längst i n. ö.) och i Westfalen.
Aachen och Bremen äro centra för ylle-, Bielefeld för
linne- och Bremen för juteindustri. — L ä d e r i
n-d u s t r i en är sedan gammalt hemmahörande i
Rhenlandet med centrum i Offenbach och bekant genom
skotillv. i Pirmasens. Inom träindustrien
finnas dels sydtyska företag, dels även stora
träföräd-lingsfirmor i bl. a. Lübeck, där man bearbetar i
huvudsak svenskt importvirke. På Elbe flottas också
mycket timmer från Böhmen till Sachsen, där det givit
upphov till T:s viktigaste pappersfabriker. I Düren
och München finnas stora västtyska pappersbruk. I
Östtyskland är den grafiska industrien
koncentrerad särsk. till Leipzig och Berlin, i Västtyskland
däremot mera spridd på ett flertal storstäder, dock med
München och Stuttgart som viktigaste centra.
Glastillverkningen är sedan omkr. 1850 lokaliserad
främst till brunkolstillgångarna. Porslin framställes dels
i n. ö. Bayern (Weiden och Selb), dels i Meissen n. v.
om Dresden. De stora Zeissverken i Jena
(Östtyskland) för optiska produkter lamslogos till 95 °/o
genom demontage men äro nu åter i drift liksom de
västtyska anläggningarna i Wetzlar.
Livsmedelsindustrien är vanl. lokaliserad till
importhamnarna. I Hamburg finnes sålunda en stor del av
Västtysklands kvarnar och margarinfabriker. I fråga om
ölframställning är dock Bayern ledande med stora
bryggerier i München, Nürnberg och Augsburg. Antalet
sysselsatta var 1952 i kvarnindustrien 15,900, i
bryggerinäringen 49,100 och för tobakstillverkning 75,200.
Den tyska industrien led svårt under 2:a
världskrigets bombanfall men kunde aldrig elimineras på detta
sätt. Demontage och fabrikssprängningar efter
krigsslutet ha emellertid varit betydligt mer förödande, och
inom en rad branscher utfärdades totalt industriförbud
av de allierade segermakterna, som även umgingos med
planer på att förvandla T. till ett rent agrarland. För
att minska ockupationskostnaderna måste dock snart
den ena tyska industrien efter den andra friges el.
återuppbyggas. Detta ledde med början 1948 till en
kraftig utveckling, och resultatet har blivit, att
Västtyskland nu står rustat med moderna maskiner i
all-NF XXI— 19
Västtyska utrikeshandelns fördelning 1952 på olika varugrupper.
Varugrupper Import Export
mill. DM »/o mill. DM »/o
Näringsmedel 4,859 30,D 285 I,r
Spannmål i>979 12,2 5i 0,2
Frukt och grönsaker 953 5,» 74 0,4
Kaffe, the och kakao 607 3,’ 6 0,0
Mjölkprodukter, ägg och honung 471 2,9 38 0,2
Socker 236 1,5 9 0,1
Kött 197 1,2 55 0,2
Drycker och tobak 362 2,2 ■ 50 0,»
Råvaror (utom näringsmedel) 5,414 33,t 468 2,9
Textilvaror 1,789 11,0 H5 0,7
Malm och skrot 1,165 7,2 131 0,8
Mineral och bränsle 1,434 8,9 1,952 II,S
Oljor och fetter 591 3,9 25 0,1
Kemiska produkter 372 2,9 1,503 8,9
Halv- och färdigvaror 2,486 15,9 6,349 37,9
Oädla metaller 1,168 7,2 2,244 i3>»
Textilier 548 3,4 873 5,2
Instrument, ur och optiska produkter .. 70 0,4 554 3,2
Maskiner och åkdon 518 3,9 6,106 36,1
övrigt 167 T ,n I7i 1,9
Summa 16,203 100,0 16,909 100,0
deles nya och rationella fabriksbyggnader, medan t. ex.
England och Frankrike icke haft råd att förnya sin
maskinpark; de inta alltså ett ofördelaktigt läge
jämfört med T. i konkurrensen på världsmarknaden.
Handel. 1952 var godsmängden över Hamburgs
hamn 15,2 mill. ton el. 70 % av förkrigstrafiken, som
till väsentlig del bestod av varor i inlandstrafik på
Elbe (Mellantyskland, Schlesien och Böhmen). Skrot,
cement, handelsgödsel och koks utföras denna väg,
medan olja, kol, spannmål och kolonialvaror införas.
Bremens utförsel är ung. densamma, men importen utgöres
värdemässigt sett till mer än hälften av ull och bomull,
medan spannmål, järnmalm och bensin svara för de
största mängderna. En tredje västtysk hamnstad, som
tvingats till genomgripande omställning av sin handel,
Västtysklands viktigaste import- och exportvaror 1952
efter värdets storlek.
Import mill. DM °/o av
importen Största
handelspartner
Bomull ........... 1,026 6,s U.S.A., Turkiet
Stenkol ............ 818 5,1 U.S.A., Saar
Vete ............... 784 4,8 U.S.A., Frankrike
Järnmalm ........... 580 3,8 Sverige, Spanien
Korn ............... 538 3,s Argentina
Trävaror ........... 521 3,2 Sverige, Finland
Ull ................ 497 3,1 Australien
Sydfrukter ......... 418 2,« Italien, Spanien
Mineraloljor ....... 412 2,5 Arabien, Irak
Koppar ............. 393 2,4 U.S.A., Belgien
Export
Elektrisk materiel 1,060 6,2 Nederländerna,
Sverige
Bilar och flygplan 983 5,8 Sverige, Belgien
Stenkol ............. 890 5,2 Italien, Frankrike
Koks ................ 859 5,1 Frankrike, Belgien
Verktygsmaskiner . 766 4,5 Sverige, Neder-
länderna
Stång- och formjärn 474 2,8 U.S.A., Nederlän-
derna
Textil- och läder- Nederländerna,
maskiner .......... 411 2,4 Brasilien
Lantbruksmaskiner 408 2,4 Turkiet, Frankrike
Bomullstyg......... 368 2,2 Storbritannien,
Sverige
Stålrör ............. 365 2,2 U. S.A., Nederlän-
derna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
