Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utsäde - Utsädesföreningen - Utsättande av barn - Utsökning - Utsökningsmål - Utsöndring - Uttar Pradesh (Förenade provinserna, Agra och Oudh) - Utter - Utterdjur - Uttertrål - Uttini, Francesco Antonio - Uttismalm, Uttis - Uttran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
831
U tsädesf öreningen—U ttran
832
ningsenergien anges med procenttalet för
de frön, som utvecklat normala groddar under
% till V2 av den för grobarhetsbestämningen
fastställda tiden; skjutkraften uttryckes
genom procenten väl utvecklade groddar, som till
normalt djup myllat u. utvecklar, och bör i det
närmaste vara densamma som grobarheten. Vissa
sädessorter visa genast efter skörden låg
grobarhet och nå full groningsmognad först
efter någon tids förvaring. Efter torka under
mognadstiden blir fröskalet (särskilt hos baljväxter)
svårgenomträngligt för vatten, varigenom
gro-ningen hindras; dylik hårdskalighet
av-hjälpes genom fröets nötning på s. k. f r
ö-preparator.
För bevarande av u:s grobarhet bör
vattenhalten genom lämplig förvaring och luftning
nedbringas till för stråsäd högst 18% (vid förvaring
över sommaren högst 16%), timotej 17%, övriga
vallgräs och beta 16%, vallbalj växter och morot
15 %, kålrot och rova 12 °/o. Grobarheten nedgår
dock småningom; frön av ängskavle m. fl. förlora
den till största delen inom ett år; säd, klöver,
timotej och korsblommiga örter bibehålla den i 2—
3, ärter, bönor, betor och lin i 4 el. än längre. Låg
grobarhet och groningsenergi bero ofta på
angrepp av snyltsvampar. Smitta av svampsjukdom
bör dödas genom a v s v a m p n i n g (se d. o. och
Betning). •— U. bör vara storkornigt (stritt)
och tungt. U:s grovlek anges säkrast genom
absoluta vikten (tusenkornvikt) av frisk el.
torkad vara (frisk vik t, torrvikt).
Renheten bör minst vara för havre 99 °/o, korn, vete,
timotej, sockerbeta och kålrot 98%, råg,
foderbeta och rova 97 °/o, klöver 96 °/o, morot 93 °/o,
hundäxing 90°/o etc. Skadade korn
(däribland skalade frön) liksom mältade korn nedsätta
u:s värde, emedan de minska groningskraften och
groddplantornas utvecklingsförmåga. U. bör vara
äkta, d. v. s. av det slag, som uppgives, och
sortrent, fritt från inblandning av andra
sorter av samma art med t. ex. annan mognadstid.
Utsädesföreningen, se Sveriges
utsädesför-ening.
Utsättande av barn förekommer hos primitiva
folkslag för att befria samhället från mindre
livsdugliga individer. I Sverige ägde husfadern rätt
att bestämma om u., ända tills med kristendomens
införande detta förbjöds och på 1100-talet
kriminaliserades. Nu gällande strafflag stadgar i 14
kap. straff för vårdnadsskyldig för uppsåtligt
u. och för övergivande av barn i hjälplöst
tillstånd med upp till 10 års straffarbete, även om
hopp fanns om dess räddning. Förelåg ej fara
för dess liv och hälsa, blir straffet böter el.
fängelse.
Utsökning, genomförande tvångsvis av en yttre
situation, i regel indrivande av fordran, numera
endast genom offentligt organs åtgärd.
Utsökningsmål, vid myndighet anhängiggjort
mål ang. utsökning.
Utsöndring, fysiol., se Sekretion 1).
Uttar Pradesh, före 1950 Förenade
provinserna (A gra och O u d h), stat i Indiska
unionen kring mell. Ganges och dess bifloder, i
Utter.
norr gränsande till Nepal och Tibet; 291,322 km2,
63,3 mill. inv. Huvudstad är Lucknow (tidigare
Allahabad). — U. är till huvudsaklig del ett
fruktbart och tättbefolkat slättland. De sumpiga
dalgångarna mellan slätten och Himalaja anses vara
Indiens hälsofarligaste trakter. Förnämsta
näringen är åkerbruket. Bland större städer, utom ovan
nämnda, märkas Cawnpore, Agra och Benares.
Utter, Lu’tra lu’tra, tillhör utterdjuren bland
rovdjuren. Den är ovan glänsande mörkbrun,
under ljust gråbrun med strupe och kinder gråvita.
Längden är 1,2—1,5 m, varav 35—45 cm komma
på svansen, boghöjden 25—35 cm. Den jagar
företrädesvis nattetid och tillbringar dagen i en
jordhåla el. dyl. U. finnes vid fiskrika vatten över
hela landet.
Utterdjur, Lutrinae, tillhöra mårddjuren av
rovdjurens ordn. U. kännetecknas av långsträckt
kropp, korta ben, platt huvud med korta öron,
lång svans och korthårig, sträv päls.
Fotterna ha väl utvecklad simhud. U. leva i floder och
hav, simma och dyka utomordentligt väl och
livnära sig av fisk. Även på land röra de sig rätt
snabbt. De kunna anställa skada på fisket. Deras
päls är värdefull. Till u. höra utter och
havs-utter.
Uttertrål, se Fiskredskap, sp.. 552 och bild.
Uttini [oti’-], Francesco Antonio,
italiensk-svensk tonsättare (1723—95). Han kom med
Mingottis operatrupp 1753 till Köpenhamn,
stannade där en tid, kom till Stockholm 1755 och skrev
här sitt främsta verk, operan ”11 re pastore”, som
uppfördes i juli s. å. på Drottningholm. 1757
följde operan ”L’eroe cinese”. U. stannade sedan
i Sverige och var 1767—87 hovkapellmästare.
Jämte flera franska opérascomiques skrev han
in-vigningsoperan för Gustav III :s kungl. teater
1773, ”Thetis och Pelée”. U. komponerade även
kyrkliga körverk, kantater, oratorier och
instrumentala verk. Som kompositör tillhör han opera
serians blomstringstid och förstod särskilt att
glansfullt gestalta sina arior.
Uttismalm [o’t-], Uttis, fi. Utti, by i
Val-keala sn, Viborgs län, Finland, där Gustav III
besegrade ryssarna 28 juni 1789.
Uttran, villasamhälle i Grödinge och Botkyrka
församlingar, Stockholms län, vid ö. delen av sjön
Uttran och järnvägsstation på linjen Stockholm—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
