Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vapentak - Vapenvila - Vapenövningar - Vapitin, kanadahjorten - Vapnö - Vaporackumulator - Vaporimeter - Vaporös - Wappers, Gustave - Vapör - Vaquez’ sjukdom - Var (medicin) - Var (fysik) - Var (departement) - Var. - Vara - VARA - Varamobaden - Varaner - Varanger - Varangerfjord - Varangerfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanstöta, sina medbragta vapen, s. k. vapentak,
stadfäste en fälld dom el. annat fattat beslut. Bruket,
antytt av Tacitus om sydgermanerna, gav i de av
danskarna erövrade öst-engelska provinserna
namn åt landskapets judiciella ocb administrativa
underavd. under medeltiden, motsv. hundred i
övriga provinser.
Vapenvila, se Vapenstillestånd.
Vapenövningar, förr benämning på den el. de
perioder, då trupperna (de värnpliktiga)
utbildades.
Vapitin, kanadahjorten, Ce’rvus
canadensis, hör till hjortdjurens fam. och är nära
besläktad med kronhjorten. Hos kronhjorten avslutas
emellertid det färdiga hornet med en ”krona” av
3 el. flera spetsar, som utgå från samma punkt,
men hos v. tillväxer stången utan sådan
begränsning, och de nya spetsarna utväxa skilda
successivt på olika höjd. V. finnes i Nordamerika och
har en boghöjd på 1,65 m; hornen, mätta längs
kurvan, kunna bli nästan lika långa. Liknande
hjortar finnas även i Asien men närma sig
västerut småningom kronhjortarnas typ. Maralen
i t. ex. Persien är en sådan övergångsform.
Vapnö. i) Sn i Hallands län, Halmstads hd, på
kustslätten närmast n. om Halmstad; 19,29 km2,
407 inv. (1955). Kantas i n. v. av Nyårsåsen.
1,353 har åker. Nästan hela socknen tillhör V.2).
Kyrkan är urspr. medeltida. Altartavla av P.
Hörberg; gravkor för ätten Staël v. Holstein. Ingår
i Söndrums och V. pastorat i Göteborgs stift,
Halmstads kontrakt. Tillhör storkommunen
Söndrum.
2) V. (Wapnö), gods i V.1) m. fl. socknar,
Hallands län; areal 4,500 har, därav 2,250 åker;
taxeringsvärde 7,342,700 kr (1953). Vapnö gamla
borg brann 1733. Det nuv. slottet är uppfört i
barockstil i två våningar med brutet tak och med
två flyglar. V. är känt sedan 1300-talet. Bland
ägare märkas medl. av ätterna Ribbing och Urop,
från 1661 Stenbock och från 1700-talets mitt
Staël v. Holstein. Sedan 1754 är V. fideikommiss
inom sistn. ätt.
Vaporackumulator, se Ångackumulator.
Vaporimeter, avdunstningsmätare.
Vaporös, dunstig, dimmig, oklar.
Wappers [va’p-], Gustave, belgisk målare
(1803—74), prof. vid akad. i Antwerpen 1832
och dess dir. 1840—53. Han väckte oerhört
uppseende 1830 med en stor revolutionsskildring,
”Borgmästarens i Leiden offer”, och blev med
denna och en rad arbeten av samma typ en av
ledarna för det patriotiska monumentala
historiemåleriet på 1830- och 1840-talen.
Vapör, dunst, ånga; vapörer,
väderspänningar, uppstigningar.
Vaquez’ sjukdom [vakä’s-], polycytemi.
Var (lat. pus), gulaktig, ogenomskinlig
inflammationsprodukt, som består av talrika
sönderfallande leukocyter, nekrotiska vävnadsceller och
någon vätska (serum), vilka liksom leukocyterna
utträtt ur blodkärlen. Jfr Varbildning.
Var, fys., enhet för reaktiv effekt.
Var, dep. i Provence, Frankrike, vid
Medelhavet; 6,023 km2; 370,688 inv. (1946). V. är ett
måleriskt, delvis vilt och ödsligt bergland, som i n.
fylles av höga kalkplatåer (La Chens, 1,713 m
ö. h.). Kusten är franska Rivierans mellersta del.
V. är ett av Frankrikes skogrikaste departement.
Vinodling och trädgårdsskötsel vid kusten.
Utvinning av havssalt. På kalkplatåerna fårskötsel.
Främsta industricentrum och största stad är
Toulon. Huvudstad är Draguignan.
Var., förk. för variant, varietet.
Vara, köping i Barne hd, Skaraborgs län, i
centrum av den här nästan plana eg.
västgötaslätten (Varaslätten), knutpunkt för
statsbanelinjerna Göteborg—Skara (smalspårig) och
Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga, s. v. om Skara;
12,93 km2, 2,610 inv. (1955). Samhället har vuxit
fram som järnvägsknut och handelsort för den
kringliggande, rika jordbruksbygden. Det blev
municipalsamhälle 1883, köping 1894. 1/1 1936
införlivades Vara kommun (840 inv.) med köpingen.
1,086 har åker. V. har tingshus (tingsställe för
Åse, Viste, Barne och Laske domsaga),
samrealskola, folkhögsk. (Vara folkhögsk.; se
Skaraborgs läns folkhögskolor), distriktsveterinär,
provinsialläkare, förlossningshem (landstingets) och
apotek; häradsskrivarekontor för Vara fögderi.
V. har lagerhusförening (Varaslättens) och
kontrollhönseri. Där finnes ett stort
spannmålslagerhus med vitt omkring synliga silotorn. Nuv.
kyrkan invigd 1902. V. är förs. i Vara, Skarstads,
Önums och Hällums pastorat i Skara stift, Barne
kontrakt.
VARA, kortnamn för Västsveriges allmänna
restaurang-ab.
Varamobaden, se Motala.
Varaner, Varanidae, zool., se Varanödlor.
Vara’nger, landet kring Varangerfjord i
Finnmark fylke, n. Norge, består av Nord-Varanger
och Sör-Varanger herred. Längs sydkusten går
riksväg 50 fram till Kirkenes, centralorten i
Sör-V.; längs nordkusten leder väg från Tanas
dalgång till ö. spetsen av Varangerhalvön, där
staden Vardö ligger på en liten ö.
Vara’ngerfjord [-fjör] el. Varangeren,
öppen havsvik på Norges ishavskust i Finnmark
fylke. V., som är c:a 100 km lång, har ö.—v.
riktning och är c:a 60 km bred i mynningen. I n.
kantas V. av låga stränder. Vid Langfjord
ligger Kirkenes. I v. leder ett 11 km brett, lågt
näs över till Tana älvs dalgång.
Vara’ngerfrågan, tvist om förhållandena mellan
Norge, Ryssland och Finland vid Varangerfjord.
En kodicill till 1751 års svensk-danska
gränsregleringstraktat stadfäste rätten för lapparna på
ömse sidor om gränsen att höst och vår med sina
renhjordar flytta än nedåt kusten, än uppåt fjällen.
Först 1826 uppdelades Norges och Rysslands
”gemensamhetsområde” så, att Pasviks och Jakobs
älvar i huvudsak blevo gränsen. Slitningar
uppstodo snart med anledning av de talrika norska
renarnas skadegörelse i Finland och behandlingen
av de finska lapparna vid fisket i Norge. 1851
förmåddes ryska regeringen, som aldrig biträtt
1751 års bestämmelser, av finska myndigheter att
underkänna traktaten, yrka på utvidgad fiskerätt i
Ishavet för de finska lapparna och på upplåtande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
