- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ /
31-32

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Varp - Varpa - Varpkastning - Varpning, ränning, kättingsskärning - Warrants - Var redo! - Warren, Robert Penn - Warrington - Varro, Marcus Terentius - Warschau - Varseblivning - Varsel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

längdriktning, i motsats till inslaget el.
väften, som går i tvärleden från kant till kant.
Till vissa vävnader användas två, stundom flera v.

2) (Sjöv.) Ett med tåg försett, mindre s. k.
varpankare.

3) (Fisk.) Notvarp, i s. Sverige drätt,
notdrätt, vaddrätt
, dels notdragningen
(varpningen), dels ett ställe, där not drages.
I en del fiskeristadgor är det föreskrivet, att
alla el. vissa slag av notvarp skola vara
utprickade.

4) (Bergsv.) Det vid gruvbrytning genom det
brutnas skrädning el. sovring efter malmens
avskiljande erhållna ofyndiga el. mindre
metallhaltiga berget, upplagt i hög (varphög).

Varpa (till värpa, kasta). V. el.
varp(a)kastning, gammal nordisk kastlek, som
numera bedrives tävlingsmässigt i form av
precisionskast med en flat och rund varpa, förr av
sten, nu vanl. av aluminiumlegering, av valfri
storlek och vikt på en 20 m lång bana mellan
2 målstickor el. målpinnar, som utgöra mål, resp.
kastgräns. Den tävlingsbetonade v. spreds från
Gotland, där den haft gammal tradition,
småningom till Stockholm, Göteborg, Norrköping,
Borås m. fl. platser. 1927 bildades Stockholms,
1936 Göteborgs och 1945 Gotlands
varpkastningsförbund. Svenska
varpkastningsförbundet
grundades 1945 och ingick 1946 i
Riksidrottsförbundet; SM sedan 1947. Tidskr.
”Varpabladet” utges i Stockholm sedan 1945. —
Vid tävling i v. skiljer man på s. k.
kulkastning och centimeterskastning.
Kulkastningen kan ske med mjuka målstickor (tunnast
möjliga, minst 250 mm långa, högst 25 mm breda
med en minst 1 dm lång s. k. stabbe, placerad
omedelbart bakom stickan) el. med hårda
målpinnar (minst 250 mm långa och 22—25 mm i
diam.). Den kastare, vars varpa i en kastomgång
ligger närmast målpinnen, erhåller 1 poäng
(vinner ett stick). Vid individuell tävling vinnes
spelomgången, den s. k. kulan, av den, som först
uppnår 12 poäng, vid lagtävling (vanl. 3 kastare)
det lag, vars kastare sammanlagt först nå 12
poäng. Vid 3-kulorskastning segrar den, resp.
det lag, som vinner 2 kulor. Vid
centimeterskastning sker mätning efter varje kast
med vinst för den (det lag), som på ”3 kulor” =
36 kast (resp. 36 + 36 + 36 kast) når
sammanlagt lägsta resultatet.

Varpkastning, se Varpa.

Varpning, ränning,
kättingsskärning
, text., den arbetsprocedur, som har till
ändamål att ordna de för en varp (se d. o. 1)
erforderliga trådarna till rätt antal, ordningsföljd
och längd. Vid v. för hand begagnar man vanl.
en s. k. varpkrona, skärkrona, varpa
(se Läss). Vid maskin-v. uppsättas garnrullar
el. bobiner till ett antal av 200—400 i en stor
ställning, lats, varifrån de ledas till och glest
upprullas på en bom. Från ett antal — 4 à 6 —
dylika bommar föras sedan alla för en väv
erforderliga trådar tätt ihop i bredd på en
gemensam bom. För enfärgad varp sker samtidigt
varpens klistring och torkning, vid randig varp
måste vissa anordningar stundom iakttagas för
att förhindra, att de olikfärgade trådarna färga
av sig genom passerandet av det ljumma
klisterbadet, och de måste hinna torka, innan de
påföras den gemensamma bommen. Somliga garner
klistras redan före bobineringen. — Andra
former av maskin-v. ske genom sektions-v., där ett
antal varptrådar redan från början hopföras till
rätt täthet på en rulle med breda flänsskivor vid
ändarna. Ett antal dyl. rullar med sammanlagt
erforderligt antal varptrådar hopföras på en axel,
och garnet rullas därifrån på varpbommen.
Kon-v. sammanför trådarna till band, som sedan till
ett visst antal lindas på en varpa, varifrån de
i en bomningsmaskin rullas på en bom. I
moderna v.-maskiner finnas utomordentligt sinnrika
anordningar för automatisk räkning, mätning,
stoppande av arbetet, om tråd brister
(trådväktare) o. s. v.

Warrants [ωå’rənts], eng., lagerkvitton över
varor, som deponerats i offentligt magasin; mot
att överlämna w. är innehavaren berättigad att
utfå varorna. Dessa w. kunna överlåtas genom
endossering som konossement.

Var redo!, scouternas valspråk.

Warren [ωå’rin], Robert Penn,
amerikansk litteraturhistoriker och författare (f.
1905), sedan 1942 prof. vid Univ. of Minnesota.
Han har utg. formsträng lyrik, kritik och
romaner, bl. a. ”All the king’s men” (1946; sv.
övers. 1947) och ”World enough and time” (1951;
sv. övers. ”Nog av tid och rum”, s. å.). ”Brothers
to dragons” (1953), en roman på vers med motiv
från livet i U.S.A. under början av 1800-talet,
betecknas som W:s mest betydande verk hittills.

Warrington [ωå’riŋtən], stad och county
borough i Lancashire, n. v. England, vid nedre
Mersey och Manchester ship canal; c:a 81,000
inv. W. är en av Lancashires äldsta
fabriksstäder och har betydande järnindustri m. m.

Va’rro, Marcus Terentius, romersk
författare och vetenskapsman (116—27 f. Kr.), förf.
till ett stort antal skrifter av växlande innehåll:
satirer i Menippos’ stil (bevarade endast i
fragment), litteraturhistoriska, historiska och
arkeologiska verk, ”De lingua latina”, delvis bevarad
viktig skrift om latinska språket (uppl. av G.
Götz och F. Schöll, 1910), ”Rerum rusticarum
libri 3”, förf., när V. var 80 år, och behandlande
åkerbruket (uppl. av G. Götz, 1929). V.
framstår för eftervärlden som en av Roms
mångsidigaste kulturpersonligheter och dess främste
vetenskaplige forskare.

Wa’rschau, tyska namnet på Warszawa.

Varseblivning betecknar i psykologien 1) dets.
som förnimmelse el. 2) ett komplex av
förnimmelser, varigenom ett yttre föremål blir
medvetet för oss, el. 3) det genom en
sammansmältning (assimilation) av förnimmelse och
föreställning betingade igenkännandet och tydandet av
ett yttre föremål. Vid ”inre v.” (introspektion)
är uppmärksamheten riktad omedelbart på våra
egna själsliga upplevelser.

Varsel. 1) Hallucinationer el. parapsykiska
fenomen, vilka tolkas som förebud till en händelse,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgb/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free