Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ / 47-48 (1951) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasa (stad) - Vasaborg, Gustaf Gustafsson av - Vasall - Vasaloppet - Vasa län - Vasamedaljen - Vasaorden (förening) - Vasaorden - Vasaorden (slup) - Vasari, Giorgio

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hus, Finlands banks hus m. fl. På salutorget
finnes en stor frihetsstaty av Y. Liipola, vid
kyrkan en Z. Topelius-staty (E. Wikström). I en
park ligger Österbottens historiska museum med
de rika Hedmanska konstsaml. — V. är en
livaktig industristad. Bland de största
industriföretagen märkas Vasa bomulls-ab. (gr. 1857), Vasa
ångkvarns-ab. med kvarnanläggning och
brödfabrik (1849), Vasa tvålfabrik ab. (1886) och
Strömberg ab:s stora motor-, apparat- och
transformatorfabrik. Stadens uthamn ligger på Vasklot
holme, som är förbunden med staden genom en på en
lång bank löpande hamnbana. V. är huvudort för
handeln i s. Österbotten. Från V. utgå
ångbåtslinjer till Umeå och Sundsvall. Staden är säte
för länsstyrelsen i Vasa län och för Vasa
hovrätt, gr. 1776. I V. finnas tre svenska och tre
finska lärov., industriskola, handelslärov. m. m.
V. har även en svensk teater (återuppförd 1955
efter brand).

Flygbild över Vasa.

Vasaborg, Gustaf Gustafsson av,
greve, militär, riksråd (1616—53), son till Gustav
II Adolf och Margareta Slots. V. blev 1633
överste och 1634 administratör i stiftet Osnabrück.
1645 blev han guvernör i Estland och 1646 på en
gång frih., greve (med Vasaborg, omfattande
staden Nystad i Finland jämte Nykyrko och Letala
socknar, som grevskap) och riksråd. Trots alla
dessa utmärkelser stod han icke i gunst hos sin
halvsyster drottning Kristina, varför han 1652
lämnade Sverige och bosatte sig på sitt gods
Hundlosen i Oldenburg. — Med W:s sondotter,
Henrietta Polyxena af W., död 1777 i stor
fattigdom på Hundlosen, utslocknade ätten.

Vasa’ll, se Länsväsen.

Vasaloppet, tävling på skidor, instiftad 1922 till
minne av de två morakarlarnas fattränning i
Sälen i jan. 1521 av den mot norska gränsen flyende
Gustav Vasa. V. går dock i motsatt riktning med
Mora klockstapel som slutmål (sedan 1937 85,25
km). V., som är såväl individuell som lagtävlan
(3 man), anordnas av Idrottsföreningen
Kamraterna, Mora, i febr. el. mars och samlar årl. över
100-talet av Sveriges bästa skidlöpare. Tävlingen
är en Dalarnes nationalfest
och kombineras med en
stämningsfull högtidlighet i Mora
kyrka. Jfr Mora-Nisse.

Vasa län, Finland,
omfattar s. Österbotten och n.
Tavastland; 41,468 km², varav
39,009 land; 623,858 inv.
(1953); 18,6% svensktalande
(1950). Residensstad Vasa.
Judiciellt indelas länet i 11
domsagor under Vasa
hovrätt. Städerna ha egen
jurisdiktion. Administrativt är
länet indelat i 8 härader. I
länet finnas 7 städer, Vasa,
Kaskö, Kristinestad,
Nykarleby, Jakobstad,
Gamlakarleby och Jyväskylä, 3
köpingar Seinäjoki, Äänekoski och
Suolahti, samt 92
landskommuner; 98 luterska församlingar, de svenska
under Borgå stift, de finska uppdelade på Åbo
ärkestift och Tammerfors stift. Länet bildar 3
valkretsar med 30 riksdagsmandat.

V. omfattar s. delen av det österbottniska
kustlandet, en välodlad och tättbefolkad kulturbygd,
samt en del av den inre sjöplatån kring
Päijänne-sjösystemets n. tillflöden. Denna sjö- och
skogrika, relativt kuperade samt glesare befolkade del
bildar en kontrast till det relativt vattenfattiga
österbottniska slättlandet, vars vattendrag
huvudsakl. bestå av talrika älvar och åar. Industrien
är rätt outvecklad med undantag för de större
städerna och köpingarna samt Jyväskyläs
omgivningar. — Länet bildades 1776.

Vasamedaljen instiftades av Oskar II 1895.
Åtsidan visar Vasaordens kors, frånsidan en med
Sveriges tre kronor prydd glob. V. är fäst vid
en kunglig krona, bäres i Vasaordens band,
präglas i guld och silver i 8:e och 5:e storlekarna och
utdelas för allmänt medborgerliga förtjänster.

Vasaorden, svensk förening i Förenta staterna
(se d. o., sp. 481).

Vasaorden, se Orden, sp. 543 f. och pl.

Vasaorden, kungsslup, bemannad av 8 par
roddare, användes vid mottagning av främmande
statsöverhuvuden etc. Nuv. V. är en exakt kopia
av den 1774 efter ritningar av F. af Chapman
byggda V., vilken förstördes av brand 1921.

Vasa’ri, Giorgio, italiensk konstnär och
konstskriftställare (1511—74). Som konstnär har
V. sin betydelse framför allt som företagare och
organisatör. Han började byggandet av
Uffizierna i Florens. Som målare utförde han med en stab
av medhjälpare de mera omfattande än
konstnärligt betydande freskerna i Palazzo Vecchio i
Florens samt i Sala regia i Rom m. fl. Det
litterära och allegoriska innehållet har tagit större
delen av konstnärens intresse. För eftervärlden
står V. som den italienska konstens store
historiograf. Hans konstnärsbiografier utkommo i
Florens 1550 (en andra, utvidgad uppl. 1568). De
utgöra en viktig källa för kännedomen om Italiens
konst från Cimabue till 1500-talets mitt (sv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>