Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Washington (stat) - Washington (stad) - Washington, Booker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strax ö. om Bridgeport och 82 km nedanför
Grand Coulee Dam uppföres Chief Joseph Dam
vid Columbia River se bild vid d. o.). 4
generatorer om vardera 64,000 kW beräknas att tagas
i bruk i dec. 1955. Hela anläggningen kommer
att omfatta 27 aggregat med en kapacitet av 1,7
mill. kW (världens näst största
vattenkraftstation). Den billiga elkraften från kraftverken vid
Bonneville och Grand Coulee gynnar särsk.
metallindustrien, men skogsindustrien med
framställning av sågade och hyvlade trävaror,
pappersmassa, papper och papp är ledande industrigren.
Av c:a 30 pappersmassefabriker ligga hälften
vid Puget Sound och en tredjedel i s. ö. vid
Columbia River. — Den första vita bosättningen i
nuv. W. skedde 1811. W. blev territorium 1853,
fick ö. gränsen bestämd 1863 genom upprättandet
av Idahoterritoriet och blev stat 1889.
Statslegislaturen består av en senat med 46 och ett
representanternas hus med 99 medl. Till
unionskongressen sänder W. 2 senatorer och 7 repr. — Se bild
4 å pl. vid Dal.
Washington [ωå’ʃiŋtən], förbundshuvudstad
i U.S.A., vid Potomac River och dess biflod
Anacostia River; 802,178 inv. (1950; med förstäder
1,464,089 inv.). Platsen för förbundshuvudstaden
utvaldes 1790 av George Washington, och området
(urspr. 100 square miles = 259 km2) avträddes
av staterna Maryland och Virginia. Virginia-delen
återlämnades 1846, och W. omfattar nu 179 km2.
Dessa 179 km2 bilda förbundsdistriktet
District of Columbia (förk. D.C.). W. är
emellertid ej någon administrativ enhet utan är i detta
avseende liktydigt med förbundsdistriktet. Detta
lyder judiciellt och administrativt direkt under
förbundskongressen, och den exekutiva makten
utgöres av en nämnd på 3 personer (commissioners),
utsedda av U.S.A:s president. Invånarna i W.
(el. D.C.) sakna allt direkt inflytande på stadens
förvaltning och äga ej rösträtt vare sig i
kommunala el. i unionella frågor; dock behålla de
personer, som äro inflyttade till W. och äro
anställda vid något av de många statliga
ämbetsverken, sin rösträtt inom de stater, från vilka de
komma. — W. är sedan 1800 säte för
förbundsregeringen och har utvecklats i samma mån som
unionen och dess förvaltningsorgan utvidgats.
Stadsplanen är uppgjord av fransmannen Pierre
Ch. L’Enfant. Den består av ett rätvinkligt
gatunät, som skäres av diagonalt gående avenyer, av
vilka de viktigaste sammanstråla i W:s båda
centralpunkter, Capitolium och Vita huset. W. är en
ämbetsverkens och ämbetsmännens stad. Den är
oamerikansk i så måtto, att den saknar
skyskrapor. De offentliga byggnaderna, som uppta en
mycket stor del av det centrala W., äro
merendels uppbyggda i klassisk stil och göra ofta ett
mycket mäktigt intryck. Detta gäller särsk. (U.
S.) Capitol (Capitolium), unionskongressens c:a
230 m långa, i (vitmålad) sandsten och marmor
uppförda byggnad. Dess mittparti uppfördes
1793—1827, 1851—59 tillbyggdes flyglarna, och 1865
blev kupolen färdig. Byggnaden är hållen i strängt
nyantik stil med korintiska kolonnhallar och
antika tempelgavlar men domineras av den väldiga
kupolen, som avslutas med en staty över
frihetsgudinnan, vars spets når 93,5 m över markytan.
N. n. ö. om Capitol ligger Union Station
(centralstationen), vars huvudportal är uppförd i stil med
en romersk triumfbåge. W:s huvudgata
Pennsylvania Avenue N.W. förbinder Capitolium med
Vita huset (White House), presidentens ganska
enkla men mycket vackra bostad, en
tvåvåningsbyggnad med jonisk pelarförhall, byggd 1792—99
av irländaren James Hoban med hertigens av
Leinster slott (nära Dublin) som förebild. Under
Trumans sista presidentår genomgick Vita huset
en genomgripande restaurering. S. om residenset
och v. om Capitolium utbreder sig ett stort
parkområde, vars centrala del kallas The Mall. Ung.
mitt i parkområdet står Washington Monument,
en c:a 170 m hög obelisk, uppbyggd 1848—84 och
med invändig trappa och hiss. Den speglar sig i
Reflecting Basin (el. Pool) liksom det v. därom
liggande Lincoln Memorial (invigt 1922),
inrymmande endast en jättestaty av president Lincoln.
Strax s. om Lincoln Memorial finnes ett
monument över John Ericsson. På sydsidan av Tidal
Basin ligger det i Pantheon-stil uppförda och
1943 invigda Thomas Jefferson Memorial.
Arlington Memorial Bridge för över till Virginia och
Arlington National Cemetery, en minneskyrkogård
med en amfiteater i marmor och den okände
soldatens grav. På Virginia-sidan ligger också den
amerikanska försvarsmaktens huvudkvarter, The
Pentagon, en jättelik femvåningsbyggnad
(uppförd 1941—43) kring en femhörnig gård; c:a
32,000 människor ha där sitt arbete. N. v. W. är
de förmögnas, de högre ämbetsmännens och
diplomaternas stadsdel. Här finnas stora parker, bl.a.
Rock Creek Park, vars s. del bildar National
Zoological Park. W., som ligger på gränsen mellan
Nord- och Sydstaterna, har genom sina många
ämbetsverk och ämbetsmän, hotell o. dyl. givit
negrerna stora utkomstmöjligheter som lägre
tjänstemän i ämbetsverken, som tjänare, servitörer m.m.,
och W. är jämte New Orleans den amerikanska
storstad, som har det procentuellt sett största
antalet negrer; 1950 voro icke mindre än 28,6% av
hela befolkningen negrer, huvudsakl. bosatta i s. ö.
delen av staden. — W. är ett betydande
bildningscentrum. Bland högre undervisningsanstalter
märkas Georgetown Univ. (tillhörande jesuitorden, gr.
1795), George Washington Univ. (gr. 1821),
Howard Univ. (för negrer, gr. 1867) m.fl. Av
forskningsinst. märkas Smithsonian Institution samt
Carnegie Institution. Till den förra höra bl. a.
(U. S.) National Museum (stora naturhistoriska
och etnografiska saml.), National Gallery of Art,
National Collection of Fine Arts och Bureau of
American Ethnology. — Industrien är av
underordnad betydelse; den tillgodoser det lokala
behovet och består främst av grafisk industri. 1950
funnos i W. endast 10,006 industriarb. medan
statstjänstemännens antal uppgick till 89,499.
Po-tomac River är segelbar för djupgående fartyg
upp till W. W. har 3 flygplatser. — Litt.: ”W.,
D.C. A guide to the Nation’s Capital” (1942; med
utförlig litt.-anv.).
Washington [ωå’ʃiŋtən], Booker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
