Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vassbo - Vassbotten - Vassbuk - Wassenaer, Jacob van - Vassenius, Birger - Wassermann, August von - Wassermann, Jakob - Wassermanns reaktion (Bordet-) - Vasserra tre - Vassijaure - Vassijaure naturvetenskapliga station - Vassitjåkko - Vassla, vassle - Vassunda - Wassy, Vassy - Vassända-Naglum - Vastenjaure - Watenstedt-Salzgitter - Vaterbom - Vaterbord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
59
Vassbo—Vaterbord
6»
Vassbo, egendom i Aspeboda sn, Kopparbergs
län, 3 km från Ornäs. 105 har åker och 208 har
skog. Till V. är förlagd Kopparbergs läns
hushållningssällskaps lantmannaskola.
Vassbotten, sjö i Västergötland, invid
Vänersborg, förenad med Vänern och i nivå därmed;
2,4 km2, 44 m ö. h.
Vassbuk, zool., se Sillsläktet, sp. 181.
Wassenaer [va’sanär], Jacob, baron van
W., se Obdam.
Vassènius, Birger, astronom (1687—1771),
blev fil. mag. i Uppsala 1722 och var 1735—51
lektor i Göteborg. V. var en flitig och
intresserad astronom, som vid solförmörkelsen 1773
upptäckte några rosenröda molnartade utbuktningar
vid solranden, vilka vid senare förmörkelser blevo
närmare undersökta och då benämnda
protube-ranser.
Wa’ssermann, August von, tysk-judisk
läkare (1866—1925), e. o. prof. i experimentalterapi
i Berlin 1902 och direktor för
Kaiser-Wilhelm-Institut i Dahlem 1913. Sin största berömmelse
nådde han genom upptäckten av den s. k. W:s
reaktion, en utomordentligt viktig reaktion för
diagnosen av syfilis.
Wa’ssermann, Jakob, tysk författare (1873
—1934), av judisk börd. W. skrev ett stort antal
romaner, bl. a. ”Die Juden von Zirndorf” (1897),
”Die Geschichte der
j ungen Renate Fuchs”
(1900), ”Der Moloch”
(1902), ”Caspar
Hau-ser” (1908), ”Das
Gänsemännchen”
(1915), ”Christian
Wahnschaffe” (1919),
”Der Wendekreis”
(1920), ”Ulrike
Woy-tich” (1923), ”Faber”
(1924), ”Laudin und
die Seinen” (1925),
”Der Fall Maurizius”
(1928), en bok om
Co-lumbus (1929),
teoretiska verk som ”Die Kunst der Erzählung”
(1904), ”Der Literat” (1910), ”Deutsche
Charak-tere und Begebenheiten” (2 bd, 1915),
”Lebens-dienst” (1928), den självbiografiska ”Mein Weg
als Deutscher und Jude” (1921), de flesta övers,
till svenska.
W. var en outtröttligt grubblande natur, som
med lidelsefullt allvar sökte genomtränga de stora
livsproblemen. Genom sin förkärlek för det
ovanliga, brokiga och äventyrliga, genom sin
blandning av visioner och konstruktioner hör han till
expressionismens förberedare. — Monogr. av C.
D. Marcus (Verdandis Småskrifter, 350, 1931).
Wa’ssermanns reaktion, Borde t-W., en
1906 publicerad serologisk metod för diagnos av
syfilis. Jfr J. Bordet samt Serologi, sp. 54.
Vasse’rra tre, bevars; anses vanl. uppkommet
av ”vars herra trä” (vår Herres träd, d. v. s.
kors). V. hittas först på 1690-talet.
Va’ssijåure, Sveriges nordligaste
järnvägssta
tion, på statsbanan Luleå—Riksgränsen, inom
Kiruna stad, mellan den lilla sjön Vassijaure
(462 m ö. h.) och berget Vassi t jåkko (c:a
1,480 m).
Va’ssijåure naturvetenskapliga station anlades
1903 1 km s. om sjön Vassijaure nära
Riksgränsens station på förslag av statsgeologen F. W.
Svenonius under medverkan av Stockholms
naturvetenskapliga förening för att utforska
Torne-träskområdet i skilda riktningar. Den brann ned
1910, varefter verksamheten överflyttades till en
1912 anlagd station i Abisko. Jfr Abisko
naturvetenskapliga station.
Va’ssitjåkko, berg i Lappland, se Vassijaure.
Vassla, vass le (lat. se’rum la’ctis’),
avfalls-vätska efter ostberedning, innehåller vatten,
huvudmängden av mjölkens lösliga ämnen
(mjölksocker, salter, albumin och vid ystningen bildad
vassleäggvita) samt en mindre del av mjölkens
fettmängd och något parakasein. Efter ystning
av oskummad mjölk kan v. innehålla så mycket
fett, att dess avskiljande medelst centrifugering
till vasslegrädde och dennas kärning till
vasslesmör löna sig. Av v. beredes genom
inkokning mesost el. mjölksocker, men
mest brukas den till foder åt svin.
Vassunda, sn i Stockholms län, Ärlinghundra
hd, n. om Sigtuna, på Mälarslätten, 52,56 km2,
457 inv. (1955). 1,592 har åker. Kyrkan är urspr.
medeltida. Ingår i Sigtuna, S:t Olofs, S:t Pers,
V. och Haga pastorat i Ärkestiftet,
Seminghund-ra och Ärlinghundra kontrakt. Tillhör
storkommunen Knivsta.
Wassy [vasi’]. Vas sy, stad i dep.
Haute-Marne, Frankrike, vid Marnes biflod Blaise; c:a
3,500 inv. Jfr Hugenotter, sp. 534.
Vassända-Naglum, f. d. socken i Väne hd,
Älvsborgs län; s. delen av socknen med en areal
av 45,50 km2 införlivades Vi 1945 med
Trollhättans stad, medan n. delen av socknen med en
areal av 62,14 km2 införlivades med Vänersborgs
stad, inom vilken den utgjorde egen församling
till Vi 1947, då denna förenades med Vänersborgs
församling. Vid införlivandet med Vänersborg
1945 hade socken delen 4,434 inv. — Vassända
socken sammanslogs 1887 med Naglum till
Vassända-Naglum. Ruinen av Naglums gamla kyrka (från
1300-talet) utgrävdes och konserverades 1943.
Ruin finnes även av Vassända gamla kyrka;
minnessten. Vassända-Naglums kyrka, vanl. kallad
Gustaf Adolfs kyrka (efter Gustav IV Adolf),
invigdes 1800.
Va’stenjåure, fjällsjö, genomfluten av
Lule-älvs källflod Vuojatätno, Jokkmokk sn,
Norrbottens län, mellan Sarekfjällen och norska gränsen;
548 m ö. h.; 88 km2; 134 m djup.
Watenstedt-Salzgitter [vä’tanjtät-zaltsgi’tar],
stad i Niedersachsen i Tyskland, 20 km s. v.
om Braunschweig; 212,41 km2, c:a 100,000 inv.
Jfr Reichswerke Hermann Göring A. G.
Väterbom (av holl. water, vatten), skpsb.,
träspira el. stålrör, som vid användandet anbringas
ung. tvärs ut från fartygssidan för förtöjning
av båtar.
Vaterbord (av holl. water, vatten), skpsb.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
