Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenavledning - Vattenavskiljare - Vattenbaggar - Vattenblink - Vattenbråck, hydrocele - Vattenbyggnadsbyrån, ab. - Vattendelare - Vattendomstol - Vattenfall - Vattenfallsrätt - Vattenfalls-styrelsen, -verket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Vattenavskiljare—Vattenfallsstyrelsen
72
a v d i k n i n g, som betecknar grundvattenytans
avsänkning till det för växterna lämpliga djupet.
Den vattenmängd, som skall avledas, bestämmes
av nederbördsområdets storlek och beskaffenhet,
nederbördens intensitet och varaktighet samt temp.
Avrinningen växlar från o,4 1 per sek. och km2 i
s. Sveriges skogfattiga slättbygder upp till 1,5—
2 1 per sek. och km2 i n. Sverige, där den samlade
vinternederbörden är mycket stor. Då v. ökar
landets odlingsjord och bidrar att avlägsna
frost-ländighet, har staten länge lämnat understöd åt
dylika företag (se Statens avdikningsanslag).
Vattenavskiljare, benämning på ett flertal
tekniska anordningar för avskiljande av vatten inom
slutna el. halvslutna system, t. ex. vid
ångled-ningar till kraft- och värmeanläggningar samt vid
ledningar för acetylen- o. a. gaser.
Vattenbaggar, Hydrophi’lidae, en fam.
skalbaggar, av vilka de flesta leva i vatten och ha
bakbenen utbildade till simben men åtskilliga leva i
slam el. spillning. I jämförelse med den andra
fam. vattenskalbaggar, dykarna, äro v. rätt
ofullständigt anpassade till sitt levnadssätt.
Bakbenen kunna t. ex. ej röras samtidigt, blott
växelvis, så att ingen riktig simning kan åstadkommas.
Larverna kunna ej simma utan krypa omkring på
bottnen el. på vattenväxter. V. omfatta ett flertal
släkten, däribland Hydrous med arten H. piceus,
som är en av Sveriges största skalbaggar, 34—47
mm lång (se fig. 21 å färgpl. vid Skalbaggar). V.
äro ofta växtätare, medan larverna äro rovdjur.
Vattenblink, Hottönia palüstris, en till fam.
Primulaceae hörande, i vattengropar, skogskärr
o. dyl. i s. och mell. Sverige täml. allmän
vattenväxt med kransställda, kamlikt parflikade blad
och vita el. rödlätta blommor i långskaftad klase.
Vattenbråck, hydrocèle, en vätskefylld
säck i pungen hos manliga individer. Vattnet
bildas i rummet mellan testikeln el. sädessträngen
och den omgivande serösa hinnan. V. kan
avlägsnas genom operation.
Vattenby ggnadsbyr ån, ab., (VBB),
Stockholm, etabl. 1897 av J. G. Richert, bolag 1902, är
Skandinaviens största konsulterande företag.
Verksamheten omfattar undersökningar,
utredningar, proj ektionsarbeten, kostnadskalkyler,
arbetsbeskrivningar, konstruktionsarbeten och
ar-betskontroll rörande 1) vattenkraftverk,
dammbyggnader, vattenregleringar och flottleder, 2)
vattenverk, avloppssystem och
reningsanläggningar, 3) grundläggningsarbeten, hamnanläggningar
och kajer, 4) stads- och tätortsplanering (sedan
1944) samt 5) transportanläggningar,
tubledningar, lastanläggningar och turbinprovningar. V:s
tjänster ha tagits i anspråk av såväl staten
som kommunala och enskilda företag, bl. a. vid
projekteringen av de flesta svenska storkraftverk
i privat ägo. Även för utländsk räkning har V.
projekterat en mängd större arbeten. Antalet
anställda vid V. är c:a 280, varav mer än 200
ingenjörer och arkitekter.
Vattendelare, se Flod, sp. 624.
Vattendomstol, 1919 inrättad typ av
specialdomstol, som i första instans handlägger
vattenmålen (tidigare handlades dylika mål av de
all
männa domstolarna). V:s arbetsuppgifter, som
icke äro inskränkta till avdömande av tvister
rörande vattenfrågor utan även omfatta vidsträckt
förvaltningsrättslig befogenhet, bestämmas i
Vattenlagen. Ordf, i v. är en lagkunnig, i domarvärv
förfaren vattenrättsdomare och övriga
led. 2 vattenrättsingenjörer och 2
vattenrättsnämndemän.
Vattenrättsin-genjörerna skola vara i vattenfrågors tekniska
behandling sakkunniga och erfarna män. I mindre
betydelsefulla mål är det dock tillfyllest med 1
vattenrättsingenjör. Alla led. äga vid besluts
fattande 1 röst var. Talan mot v:s dom el. beslut
skall fullföljas vid vattenöverdomstolen. I allt
finnas i Sverige 16 vattenrättsingenjörer, därav 3
knutna till viss v., övriga 13 med växlande
tjänstgöring. Vid varje v. äro vidare förutom
biträdes-personal anställda 1
vattenrättssekrete-r a r e och 1 protokollssekreterare.
V. äro f. n. 5, näml. Norrbygdens, med
kansli i Umeå och 3 vattenrättsdomare,
verksamhetsområde: vattenområdena n. om Angermanälvens;
Mellanbygdens, Östersund (f. n. en avd. i
Umeå), 4 vattenrättsdomare, vattenområdena n.
om Ljusnan t. o. m. Ångermanälvens;
österbygdens, Stockholm, 1 ord. och i bitr,
vattenrättsdomare, vattenområdena n. om Nyköpingsåns
t. o. m. Ljusnans; Söderbygdens,
Stockholm, 1 ord. och 1 bitr, vattenrättsdomare,
vattenområdena fr. o. m. Lagans t. o. m. Nyköpingsåns
samt Gotland och Öland; Västerbygdens,
Vänersborg, 1 ord. och 1 bitr, vattenrättsdomare,
vattenområdena för de på västkusten mynnande
vattendragen n. om Lagan.
Vattenfall, mer el. mindre lodrät avsats
(mestadels i en flodbädd), utför vilken vatten störtar ned.
Ett mera långsluttande v. kallas fors.
Orsakerna till uppkomsten av ett v. äro många, främst
olika motståndskraft mot erosionen hos den
berggrund, över vilken floden rinner fram (de hårda
bergarterna bilda trösklar el. fall i flodbädden),
förkastningar, över fördjupning (främst genom
is-erosion) av huvudflodens dalgång i förhållande
till biflodernas (varvid de senare bilda fall vid
inflödet i den förra) samt uppdämning av
flodfåran genom glaciala avlagringar, lavaströmmar
o. dyl., (varvid floden tvingas att bana sig ny
väg). De mest kända v. äro Niagarafallen och
Yosemitefallen, Iguassüfallen och Kaieteurfallet,
Victoriafallen, Rhenfallet vid Schaffhausen,
Ima-tra, Rjukanfoss, Tyssefallene och Vettisfoss samt
i Sverige St. Sjöfallet, Harsprånget, Tännforsen,
Krångedeforsarna och Trollhättefallen.
Njupe-skär anses vara det, högsta lodräta v. i Sverige
(70 m). — Jfr Vattenkraft.
Vattenfallsrätt, rätt att viss tid (i allm. högst
75, stundom 85 år) utnyttja staten tillhörigt
vattenfall, ev. med tillstötande nödigt strandområde,
s. k. utmål. V. infördes som ett självständigt
rättsinst. i svensk rätt 1911, varvid tomträtten
tjänat som förebild. De upplåtna v. skola
inskrivas i vid varje underrätt förd vattenfall
s-rättsbok.
Vattenfalls-styrelsen, -verket, se Statens
vat-tenfallsverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
