Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vektor - Vektoranalys - Welander, Edvard - Velander, Edy - Welander, Sten - Welanderhem - Velarer - Velázquez, Diego de Silvay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
131
V ektoranaly s—V elåzquez
132
Den andra produkten av a och b,
vektorprodukten (yttre produkten), är en v.
(betecknas a X b el. [ab]) med absoluta beloppet
[a] . [b] sin% där v är samma vinkel som nyss.
Den är vinkelrät mot de båda v. a och b och så
riktad, att från dess spets vridningen från a till b
synes på samma sätt, som vridningen från positiva
x- och y-axlarna synes från positiva 2-axeln (se
fig. 2). Dess komposanter parallellt med x-,
y-och 2-axlarna äro aybz— azby, azbx— axbz och
axby— aybx. Faktorernas ordning är här icke
likgiltig, tvärtom är a X b = —b X a. Exempel
på en v.-produkt är en krafts vridmoment i
avseende på en axel, som är
v.-produkten av kraften och dess
hävstångsarm. Denna
v.-produkt är även exempel på en
s. k. axial vektor
(motsats: polär v.), som byter
riktning, om man byter alla
koordinataxlarnas positiva och
negativa riktningar.
Om i varje punkt av
rummet finnes en v., talar man om
ett vektorfält; om där
finnes en skalär, om ett s k a 1 ä r f ä 11. Exempel
på senare slaget är temp., exempel på förra
slaget är ett (elektriskt el. magnetiskt) kraftfält.
Vissa slags v.-fält kunna härledas ur de
matematiskt enklare skalärfälten. Om en funktion cp av
x, y och z definierar ett skalärfält, definierar
gradienten av (p (tecknas grad cp, stundom V <p
[läs nabla av 99]) ett v.-fält med komposanterna
dep dep , dep _ , . , .... ..
, — och —. Exempel pa ett sadant falt ar
dx dy dz
ett elektrostatiskt fält, där den elektriska kraften
är = — grad V, där V är den elektriska
potentialen.
Två viktiga begrepp vid v.-fält äro vidare div
a (divergensen av a) och rot a (rotationen av a;
tecknas även curl a). Det första av dessa är en
skalär storhet, div a = och den
dx dy dz
är vid ett elektrostatiskt fält proportionell mot
antalet ur rumselementet (i algebraisk mening)
utgående kraftlinjer.
Begreppet rot a är åter en v. med
komposan-da7 dCly dax da7 , day da y __
terna—~ — och ——Ett
dy dz dz dx dx dy
fält, där rotationen försvinner, t. ex. ett
elektrostatiskt fält, kallas rotationsfritt; ett sådant, där
divergensen är 0, kallas ett solenoidalt fält.
Vektoranalys, läran om vektorer (se d. o.).
Wela’nder, Edvard Wilhelm, läkare (1846—
1917). Han blev 1880 med. dr i Uppsala, 1884
docent i syfilidologi vid Karol. inst., 1888
överläkare vid sjukhuset S:t Göran och var 1896—
1911 professor i syfilidologi vid Karol. inst.
Genom talrika populära skrifter sökte W. sprida
kunskap om de veneriska sjukdomarnas betydelse.
— Se även Welanderhem.
Vela’nder, Frans Edvard (Edy) Hubert,
elektroingenjör (f. 1894 4/s), examen 1916 från
Tekniska högsk. V. var 1920—27 byråingenjör i
Vattenfallsstyrelsen, blev 1927 sekr. i Svenska el-
verksföreningen, verkst. dir. där 1936, verkst.
dir. i Föreningen för elektricitetens rationella
användning 1934; vikarierande verkst. dir. för
Ingeniörsvetenskapsakad. 1938—40, verkst. dir.
där med prof:s titel sedan 1941. Han har
skrivit talrika art. rörande växelströmsteori,
mätteknik, kraftekonomi, teknisk forskning m. m.
Wela’nder, Sten, elektroingenjör (1880—
1953), examen vid Tekniska högsk. i Stockholm
1902, överingenjör och chef för Hemsjö
kraft-ab. 1908, överingenjör hos Sydsvenska kraft-ab.
1920, t. f. prof. i elektrisk anläggningsteknik vid
Tekniska högsk. 1927 och ord. prof. där 1929—
45. V. nedlade ett betydande arbete på
utvecklingen av den elektriska kraftöverföringstekniken
och landsbygdselektrif ier ingen.
Wela’nderhem. Vården av de
hereditärsyfilitis-ka barnen var ett av E. Welanders stora
livsintressen. Redan 1900 grundade han i Stockholm
den första asylen i världen för detta ändamål,
sedermera utvecklad till det s. k. Lilla hemmet.
Dyl. W. ha senare upprättats på olika ställen i
Sverige och utlandet.
Velärer (av lat. vélum, gomsegel), språkv., se
Konsonanter.
Velåzquez [<oäla’bkäb], Di ego Rodriguez
de S i 1 v a y, spansk målare (1599—1660).
Tret-tonårig kom V. i lära hos målaren Francisco
Herrera d. ä. och snart efteråt hos målaren och
konstförfattaren Pacheco, med vars dotter han
gifte sig 1618. Hans tidigaste arbeten,
genretavlor med halvfigurer, ansluta sig till den solida
naturalism, som i Caravaggio hade sin
upphovsman och mästare. 1623 flyttade han till Madrid.
Redan s. å. utförde V. sitt första porträtt av
Filip IV, och hans väg såsom hovmålare låg
sedan banad. V:s framgång såsom det spanska
hovets målare har utom i hans osvikliga saklighet
sin förklaring i hans lika osvikliga förnämhet.
Han placerar sina porträttfigurer säkert och
elegant, låter deras dräkt teckna sig med
uttrycksfullt behag mot den enfärgade men alltid luftigt
förtonande bakgrunden, modellerar ansikte och
händer knappt men ändå levande och behandlar
färgen med dess till några få toner begränsade
register så, att den verkar ädel och harmonisk.
Till hans ungdomsverk med folkliga ämnen
ansluter sig den 1628 målade stora duken
”Dryckesbröderna” (”Los borrachos”), liksom V:s
flesta arbeten förvarad i Pradomuseet i Madrid.
1629 besökte V. Italien och målade i Rom
”Vul-canus’ smedja” — en lika nationell som
verklighetskär variant av ett annat antikt motiv. I Rom
tillkommo även två genom sin dristigt fria teknik
och komposition märkliga landskapsstudier från
Villa Medici. Efter återkomsten till Madrid
målade V. flera följder av kungliga porträtt. Särskilt
serien ryttarporträtt, i vilken även ingår en bild
av hertig de Olivares, utmärker sig för stilfull
komposition.
Från samma skede, omkr. 1635—36, förskriver
sig den stora duken ”överlämnandet av
fästningen Breda”, efter de i kompositionen
verkningsfullt använda pikarna kallad ”Las lanzas”. Med
uppdrag att för hovets räkning inköpa konstverk
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
